Viktiga upptäckter om skogens avkastning

Nu presenteras för första gången någonsin siffror som uppdagar viktiga samband mellan skoglig värdetillväxt och vald tidpunkt för slutavverkning. I ett nära samarbete med SLU har skogsekonomen Henrik Wikman genomfört en studie som visar att många skogsägare går miste om ekonomiska värden.

Text: Emma Jonsson | Foto: Victor Lundberg | Illustration: Olof Rogbrant

Datum: 2020-10-21

» Detta är en för skogssverige mycket viktig studie; för första gången någonsin presenteras siffror på riks- och landskapsnivå över skogens genomsnittliga förräntning vid tidpunkten för dess slutavverkning, säger Henrik Wikman, skogsekonom på Norra Skog.

Anledningarna till att äga skog är många och de varierar mellan olika grupper av ägare. Oavsett om ekonomisk lönsamhet är det främsta målet för en skogsägare eller inte så är det en viktig faktor i brukandet av skogen. Ett sätt att mäta ekonomisk lönsamhet är genom förräntning. 
» Det är ett mått som beskriver vinst i förhållande till insatt kapital och tid. Vill du maximera skogens ekonomiska avkastning finns alltså en förutbestämd förräntning då skogen bör slutavverkas, förklarar Henrik Wikman.

Henrik Wikman - Norra Skog

Statistiska samband

Studien bygger på data från Riksskogstaxeringen, en årlig stickprovsinventering med främsta syfte att beskriva tillstånd och förändringar i svenska skogar. Genom att studera provytor över tid fick studien information om vilka av dessa som slutavverkats men också fakta om skogliga variabler från respektive provyta strax före slutavverkningstidpunkten. 

Den statistiska metod som sedan användes för att identifiera viktiga samband kallas ANOVA. Metoden låter en användare testa olika gruppers medelvärden mot varandra för att se om skillnaderna är statistiskt signifikanta, eller endast beror på slumpmässig variation. Exempelvis undersöktes ifall skogsbolag väljer att slutavverka sin skog vid en högre förräntning än privata skogsägare, ifall gran och tall slutavverkas vid samma förräntning och vilken genomsnittlig förräntning skog som slutavverkas har.
» Den största och mest intressanta upptäckten från den här studien var att de olika huggningsklasserna som undersöktes visade sig ha olika förräntning. När jag senare jämförde den genomsnittliga förräntningen för skog som valts ut för slutavverkning mot slutavverkningstillåten skog som INTE valts ut för avverkning, så fanns det ingen skillnad i förräntning, säger Henrik Wikman.

Utifrån det kommer Henrik Wikman också till slutsatsen att den indelning av skogen i huggningsklasser som Riksskogstaxeringen gör är betydelsefull ur ett ekonomiskt perspektiv. Att det finns goda möjligheter att välja ut bestånd med låg förräntning till slutavverkning. 
» Resultatet var förvånande. Det innebar alltså att skogsägare inte nyttjar den informationen utan slutavverkar skog oberoende av dess förräntning och går miste om ekonomiska värden. 

Ekonomi och Juridik - Norra Skog

Ur ett lönsamhetsperspektiv vore det enligt skogsekonomen Henrik Wikman optimalt att slutavverka det bestånd med lägst förräntning och låta de med hög förräntning fortsätta växa.

Gör om, gör rätt

Genom att anamma fynden i studien kan en skogsägare eller en skoglig organisation få en bättre överblick över sitt skogsföretagande och kunskap om skogens ekonomiska värden. Det menar Erik Wilhelmsson, lektor vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU.
» Den enskilde skogsägaren bör vara medveten om skogsekonomiska grunder. Att skog inte helt slutar växa och förränta sig vid en viss ålder, något som alltför ofta framförs, även skogsägare emellan. Sedan är varje skogsägare givetvis fri att bestämma vilket räntekrav man vill ställa på sin skog. Beslut om slutavverkning i det enskilda fallet fattas med hänsyn till många faktorer, säger han. 

För att ytterligare medvetandegöra så menar Erik Wilhelmsson att ett viktigt verktyg för skogsägaren är den skogsekonomiska dialogen med skogsinspektorn.
» Jag tycker det är dags att åtgärdsförslag i skogsbruksplaner tas fram och motiveras utifrån ordentliga beräkningar och analyser med PlanVis. Ett beslutsstödsystem där man utifrån dagens bästa kunskap kan räkna på skogens utveckling på mycket lång sikt.

Strategiskt brukande

Hur ska man då som skogsföretagare agera för att lyckas bedriva ett ekonomiskt rationellt skogsbruk? Enligt Henrik Wikman krävs att man utför rätt åtgärder i rätt tid. Till stöd för detta har skötselprogrammet 3T tagits fram i samverkan mellan företrädare för skogsnäringen och Skogsstyrelsen. Det syftar till att öka produktionen av grova raka barrträd med begränsad risk för skador och förkortad produktionstid.
» Skötselprogrammet 3T står helt i linje med upptäckterna i min studie. Genom att följa rekommendationerna tillvaratar man markens produktionsförmåga ur ett lönsamhetsperspektiv. När förräntningen av det investerade kapitalet som är bundet i skogen sjunkit till en optimal nivå kommer skötselprogrammet att fungera som en katalysator, och tala om vilken skötselåtgärd som är lämplig att genomföra. På så vis omplaceras kapitalet till högre förräntning, förklarar Henrik Wikman.
 

Slutsatser i studien

Enskilda skogsägare och skogsbolag slutavverkar skog vid samma kapitalförräntning.
Tänkbara förklaringar: 
- Har samma ekonomiska målsättning.
- Saknas enkelt verktyg för att beräkna kapitalförräntning.
- Båda sköter skogen baserat på skogsbruksplaner som ofta bygger på Skogsstyrelsens rekommendationer.

Gran och tall slutavverkas vid samma kapitalförräntning.
Tänkbara förklaringar:
- Skogsvårdslagen ger samma rekommendationer om när trädslagen ska slutavverkas.
- Skogsägare upplever intuitivt att det inte finns någon skillnad mellan trädslagen och sköter de därför på samma sätt.
- Skogsägare är medvetna om beståndens förräntning och avverkar träden då dess finansiella avkastning sjunker under deras avkastningskrav.

Skog i norra Norrland slutavverkas vid högre förräntning än skog i Svealand.
Tänkbara förklaringar: 
- Virkesförråden är generellt sett större ju längre söder ut i landet skogen är belägen, vilket gör att det krävs en större tillväxt för att uppnå en procentuellt lika hög förräntning som på en ståndort med ett lägre virkesförråd.
 

Vill du veta mer om skogens förräntning?

Här kan du ta del av Henrik Wikmans rapport i sin helhet: Skoglig förräntning
Här kan du läsa mer för att ytterligare fördjupa dig i ämnet.

 

Vill du veta mer?

Henrik Wikman

Skogsekonom - Örnsköldsvik

073-062 46 68

Ordlista

ANOVA – Den statistiska metod som användes i studien för att identifiera viktiga samband.
Riksskogstaxeringen – Årlig stickprovsinventering med främsta syfte att beskriva tillstånd och förändringar i svenska skogar.
3T – Skötselprogram framtaget i samverkan mellan företrädare för skogsnäringen och Skogsstyrelsen med syfte att öka produktionen av grova raka barrträd med begränsad risk för skador och förkortad produktionstid.