Med ny ordning menar Skogsstyrelsen en ny striktare tillämpning av de svenska fridlysningsbestämmelserna där skogsägare behöver ta ett ”betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder.” Anledningen till en ändrad tillämpning av artskyddsförordningen anses vara en konsekvens av vägledande domar, både från nationell och EU-domstol.
Det är två delar i den nya ordningen. Det ena är artskyddsförordningens utformning och det andra utredningsansvaret som nu flyttats över från myndigheten till enskilda skogsägare. Bakgrunden till det strikta skyddet för bland annat fåglar är artskyddsförordningens utformning. Den svenska förordningen grundar sig på två EU-direktiv, fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet.
Den andra delen är att Skogsstyrelsen nu kräver att markägare ska ansvara för att komma in med omfattande underlag på om det finns fåglar eller andra fridlysta växter och djur i området som riskerar att skadas eller störas innan en eventuell skogsåtgärd. Norra Skog vänder sig starkt emot Skogsstyrelsens införande av utredningsansvar för den enskilda skogsägaren. Det finns inget utredningsansvar definierat i någon lagstiftning eller vägledande domar. Tvärtom är det statens och myndigheternas ansvar att utreda och visa varför inskränkningar ska göras i någons egendom eller grundlagsskyddade rättigheter.
Fler och fler markägare får nu brev från Skogsstyrelsen efter avverkningsanmälningar med information om fridlysta växter och fåglar som kan påverkas av skogliga åtgärder och Norra skog arbetar intensivt för en förändring av artskyddsförordningen och för att regeringen och ansvariga myndigheter tydliggör att utredningsansvaret ligger på staten om markägare ska stoppas från att fortsätta med sitt jord- och skogsbruk.
Norra skog har bland annat överklagat ett beslut i vilket en av våra medlemmar förelagts att inventera ett område efter fridlysta fåglar och andra arter. Vi har överklagat beslutet för att få den principiellt viktiga frågan om utredningsansvar prövat av en domstol.
Vad är artskyddsförordningen?
Artskyddsförordningen är svensk lagstiftning som regeringen antog 2007. Den grundar sig på svenska fridlysningsregler och två EU-direktiv, art-och habitatdirektivet (ibland benämnt livsmiljödirektivet) och fågeldirektivet.
Vad säger artskyddsförordningen?
4 §: I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att
1. 1. avsiktligt fånga eller döda djur,
2. 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder,
3. 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och
4. 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Det är i denna bestämmelse man slagit ihop fåglar och sällsynta arter. T.ex. punkt 4 finns inte i fågeldirektivet, och är den som blir mest svår att hantera då det gäller alla fåglar.
Har andra länder liknande skydd för arter?
Alla EU:s medlemsländer är skyldiga att implementera EU-direktiv, dvs. skapa egen lagstiftning som minst motsvarar EU-direktiven. Det innebär att alla medlemsländer har implementerat både art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Den svenska regeringen har dock överimplementerat EU:s fågeldirektiv när de svenska bestämmelserna antogs genom artskyddsförordningen 2007.
Vad innebär det att jag fått en ”Begäran om uppgifter” från Skogsstyrelsen?
Det är en kommunikation (information) från Skogsstyrelsen om handläggning av ditt ärende. Breven rubriceras bl.a. som ”Begäran om uppgifter” och ”Kommunicering”. Informationen är inget bindande beslut utan en information om eventuella fridlysta arter i området samt uppmaning om att redovisa hänsyn/komplettera ärendet med avseende på ev. artförekomst.
Gäller inte 6-veckors regeln längre?
6-veckorsregeln gäller fortfarande även om man fått information/kommunikation/brev om fridlysta arter i ett avverkningsärende, så länge man inte fått ett förbud/föreläggande. Dock får man inte begå ett artskyddsbrott.
Artskyddsförordningens fridlysningsregler gäller oavsett om man har fått information om fridlysta arter i området eller inte. Men det ligger närmare till hands att en eventuell åtgärd skulle upptäckas, polisanmälas och åtalas om man fått information från myndigheten innan eftersom det skulle kunna anses föreligga ett uppsåt, eller i vart fall en oaktsamhet att skada/störa fridlysta arter.
Har man fått förbud/föreläggande gäller det.
Vad händer om jag stör eller skadar en fridlyst fågel?
Det är straffbart enligt 29 kap 2b § miljöbalken att skada eller störa fridlysta arter enligt artskyddsförordningen. Man ska dock vara medveten om att artskyddsförordningen är lagstiftning som varit gällande sedan 2007 och än så länge finns, vad vi känner till, inga personer som dömts för artskyddsbrott i skogsbruket.
För att någon ska kunna dömas för artskyddsbrott krävs uppsåt eller oaktsamhet och har man inte vetskap om att det finns fridlysta arter i området och inte heller fått information om det från myndigheten är vår bedömning att det ska det mycket till för att kunna bli åtalad för artskyddsbrott.
Gäller artskyddsförordningen även andra åtgärder i skogen som t.ex. röjning?
Artskyddsförordningen gäller alla typer av åtgärder i skogen har gjort det sedan 2007/08, sen förordningen antogs. Det görs alltså inte någon skillnad på typ av skogsbruksåtgärd i artskyddsförordningen och miljöbalken men till skillnad från avverkningsanmälningar som anmäls blir det i praktiken svårt att ha kännedom för enskilda och myndigheter om eventuella störningar av t.ex. en fågel vid röjning.
Gäller artskyddsförordningen bara för skogsbruket?
Artskyddsförordningen gäller alla typ av markanvändning, alltså inte bara åtgärder i skogen. Den gäller t.ex. för vindkraft, bostadsutbyggnad och annan infrastruktur.
Vem är ansvarig för ett artskyddsbrott – markägaren eller skogsägarföreningen?
Rättsläget är tyvärr oklart vad gäller vem som skulle anses vara ansvarig för om en skogsbruksåtgärd skadar eller stör en fridlyst art. Den som utfört brottet torde i dessa fall vara verksamhetsutövaren vilken i teorin kan vara såväl markägaren som Norra Skog (vid avverkningsuppdrag) och då i form av en företagsbot. Det är upp till den åklagare som driver fallet att välja vilken verksamhetsutövare som ska åtalas och såvitt vi vet finns inte någon praxis kring detta. Enligt vår bedömning är det mest sannolikt att valet skulle falla på Norra Skog främst eftersom det är Norra Skog som har rätten att utföra avverkningen.
Vad anser Norra Skog om Skogsstyrelsens skärpta tillämpning av artskyddet?
Vi har länge varnat för att den här utvecklingen skulle kunna ge mycket allvarliga konsekvenser, inte bara för skogsbruket utan för hela samhället. Politiken måste ta sitt ansvar för den stora rättsosäkerheten som har uppstått.
Vad gör Norra Skog för att påverka politiskt i artskyddsfrågan?
Norra Skog har sedan en lång tid tillbaka uppmärksammat artskyddsförordningens orimliga utformning och särskilt när enskilda medlemmar började att drabbas 2015–2016. Vi bedriver ett aktivt påverkansarbete mot politiker, myndigheter och samhället på olika sätt genom möten, debattartiklar, överklagande av beslut, besvarande av remisser m.m.
Vad har Norra Skog gjort sedan Skogsstyrelsens ”nya ordning”?
Norra Skog har sedan Skogsstyrelsens ”nya ordning” t.ex:
•
11 februari – Norra Skog går ut med pressmeddelande ”Småskaligt skogsbruk slås ut”
•
17 februari – Debattartikel ”Gör om och gör rätt, regeringen!
•
21 februari – Debattartikel i Dagens Industri, ”Snart stannar Sverige – regeringen måste
skyndsamt ändra artskyddet”
•
7 mars – Norra Skog överklagar ett ärende i mark- och miljödomstolen, Principmål om utredningsansvaret ”Vägrar registrering av varje fågel”
•
30 mars – Norra Skog deltar på lunchseminarium i riksdagen
•
5 april – Norra Skog inbjudna till Miljö- och jordbruksutskottet
•
26 april – Vd Pär Lärkeryd deltar i samtal med landsbygdsministern och miljöministern
•
2 maj – Ebba Busch besöker Norra Skog (Fältbesök i skogen)
•
9 maj – Norra Skog arrangerar partipolitisk utfrågning (digitalt)
•
12 maj – Skogens dag i Stockholm ”Partipolitisk utfrågning”
•
12 maj – Debattartikel i Altinget ”Oacceptabelt att Skogsstyrelsen lämpar över utredningsansvar på skogsägare” (Ida Nyberg tillsammans med ytterligare 8 jurister)
•
18 maj – Norra Skog överklagar ytterligare ett beslut till domstol där en medlem fått förbud att avverka i avvaktan på artskyddsutredning. Ärendet rör en vanlig fågel (större hackspett) där hänsyn redan är redovisats.
Vi ser även över alla inkomna artskyddsärenden som våra medlemmar får med hjälp av jurist och naturvårdsexpert.
Ändringen gäller fridlysta arter, antingen enligt EU eller nationellt. Samtidigt finns arter som enligt rödlistan är mer hotade än många fridlysta. Är det ändamålsenligt naturskydd att öka trycket på fridlysta arter?
Det blir ett oerhört ineffektivt sätt att värna naturvärden om man hanterar frågor art för art istället för att säkerställa att hitta och bevara miljöer som har värden för många arter samtidigt. För att nå effektiv naturvård behöver myndigheternas resurser och markägarnas bidrag genom frivilliga avsättningar och generell och förstärkt hänsyn fokuseras till de områden där det gör störst nytta. Risken med den nya tillämpningen av artskyddsförordningen är att skog med låga naturvärden undantas skogsbruk pga. förekomst av vanliga fåglar på bekostnad av skogsområden där naturvårdsinsatser skulle gjort större nytta.
Har jag rätt till ersättning om jag inte får avverka pga. fridlysta arter?
Troligtvis kommer staten anses ersättningsskyldig när markägare inte tillåts avverka pga. fridlysta arter. Det är vad mark- och miljööverdomstolen konstaterade i tre ärenden precis innan jul (dec 2021). Men frågan är dock inte slutligt avgjord i domstol utan överklagad till Högsta domstolen som ännu inte meddelat beslut om prövningstillstånd. Dvs. om de överhuvudtaget kommer att ta upp målet till prövning eller om mark- och miljööverdomstolens dom kommer att stå fast.
Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätts avgöranden av den 22 december 2021 i mål M 7888-19, M 7824-20 och M 7293-20 har samtliga överklagats till Högsta domstolen.
Har jag rätt till ersättning för ombudskostnader om jag inte får avverka?
Det vet vi inte än. Det bör vara så att markägaren får ersättning för ett ombud om markägaren tvingas stämma staten i domstol för att kunna få ersättning men det finns inte praxis som visar det. Om det blir förhandlingar om ersättning med Skogsstyrelsen beror det på Skogsstyrelsen om de ersätter eller inte, det finns ingen regel om det. Man får nog i så fall räkna med att lägga ut kostnaderna själv.
Återbetalningsreglerna finns i miljöbalken, om man får ersättning för att en avverkning förbjudits och man senare får genomföra den måste man betala tillbaka ersättningen om det inte hunnit gå tio år.
Kan jag se registrerade fridlysta arter på min fastighet digitalt?
Ja, antingen genom Artportalen, www.artportalen.se eller via Skogsstyrelsens verktyg Skogens pärlor, Skogsstyrelsen - Skogens pärlor. I artportalen visas även artobservationer av arter som inte är fridlysta/hotade.
Man ska också vara medveten om att vissa arter som bedöms vara utsatta för olika typer av hot t.ex. insamling, förföljelse eller störning är skyddsklassade och syns därför inte för allmänheten.
Vad innebär ett slutligt beslut om förbud att avverka?
I ett (slutligt) beslut har myndigheten prövat frågan slutligt och är man inte nöjd med utfallet måste beslutet överklagas till domstol inom tre veckor.
Vad innebär ett interimistiskt beslut?
Ett interimistiskt beslut är ett tillfälligt beslut som gäller i avvaktan på ett slutligt beslut. Det kan t.ex. vara ett tillfälligt beslut i väntan på utredning om formellt skydd eller i väntan på artutredning. Även ett interimistiskt beslut kan överklagas inom tre veckor.
Vad innebär ett föreläggande om att inventera?
Myndigheten har genom ett föreläggande ålagt markägare att inventera ett område efter fridlysta arter. Ett föreläggande är ett beslut som kan överklagas inom tre veckor. Det är ett sådant beslut Norra Skog har överklagat till domstol eftersom vi inte anser att det är markägarens ansvar att inventera eventuell förekomst av arter.
Vad händer om man blir anmäld för artskyddsbrott idag och artskyddsförordningen ändras innan dom/beslut meddelas?
Grundprincipen är att straff ska bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs. Men om lagen har ändrats på ett sådant sätt att den leder till frihet från straff eller till ett lindrigare straff när dom meddelas, då gäller den nya lagen. Se 5 § 2 st lag (1964:163) om införande av brottsbalken.
Exempel – En åtgärd vidtas som är förbjuden enligt artskyddsförordningen idag (en viloplats för en fågel skadas eller förstörs). Man blir anmäld för artskyddsbrott varpå artskyddsförordningen ändras innan dom meddelas (dvs under utredningens gång) så att det inte längre är förbjudet att skada eller förstöra en viloplats för en fågel. I ett sådant läge ska den ”nya” artskyddsförordningen tillämpas och inget straff ska utdömas.
