Är du förberedd om din skog skulle börja brinna?

Sommaren 2018 innebar en prövning för såväl räddningstjänsten som enskilda skogsägare, cirka 7000 räddningsinsatser genomfördes till följd av bränder i skog och mark. Inför sommaren har Norra Skog påbörjat ett projekt med syfte att skapa högre beredskap hos medlemmarna kring skogsbrand och efterbevakning. Det handlar framför allt om kunskapsuppbyggnad och uppmuntran till en utvecklad samverkan mellan parter som drabbas vid krishändelse.

När en skogsbrand är släckt och räddningsledaren fattat beslut om att avsluta räddningsinsatsen påbörjas efterbevakning av branden för att förhindra att branden ska blossa upp igen. Det är markägarens uppgift att ansvara för efterbevakningen. I många fall kan räddningstjänsten lämna kvar redan utdragen slang och andra redskap som markägaren kan hyra alternativt låna för efterbevakningen om egen utrustning saknas. Sommaren 2018 brann det på så många ställen samtidigt att räddningstjänstens utrustning inte alltid kunde lämnas kvar då den behövdes för släckning. De markägare som då inte hade egna resurser eller förberett möjlighet att samverka med andra, t. ex. utrusning anskaffad tillsammans med rågrannar, hamnade i en besvärlig situation. 

I projektet görs investering i brandutrustning för medlemmarnas räkning som back-up om egen utrustning för efterbevakning saknas och om räddningstjänsten inte har möjlighet att hyra ut/låna ut utrustning när släckningsarbetet avslutas. Utrustningen, som finns på elva orter i norra Sverige från Timrå i söder till Kalix i norr, förvaras i förvaringslådor (brandkistor) vid räddningstjänsten eller Norra Skogs lokalkontor där förtroendevalda inom Norra Skog ansvarar för uthyrning och översyn av utrustningen i samverkan med räddningstjänsten. Utrustningen kommer också att användas vid utbildningsträffar med skogsägare där bland annat möjligheter till samverkan med rågrannar och andra parter kommer att beröras.

Vart vänder jag mig?

När en skogsbrand upptäcks ska man alltid ringa 112. Kontakta också markägaren/markägarna om du vet vem/vilka det är. Räddningstjänsten tar ofta kontakt med den som ringt 112 för att vid behov få ytterligare upplysningar och förtydliganden. Räddningstjänsten kommer också att söka markägaren/markägarna så snart som möjligt för att få information om området där branden uppstått. Det kan handla om vägar, tillgång till vatten, områden som är särskilt värdefulla, kontaktuppgifter etc. Ibland kan också markägare eller andra att bli ombedda att bistå vid släckningsarbetet om det t ex finns tillgång till gödseltunnor utrustade med munstycken för spridning av vatten längs skogsvägar som kan nyttjas som begränsningslinjer.

Hos Norra Skog finns basutrustning för efterbevakning för medlemmarnas räkning på följande orter: Boden, Burträsk, Hammarstrand, Kalix, Krokom, Lycksele, Sollefteå, Timrå, Umeå, Vindeln, Örnsköldsvik. I de fall egen utrustning för efterbevakning saknas och om räddningstjänsten inte har möjlighet att hyra ut/låna ut utrustning, kontakta sbo-rådets ordförande eller din skogsinspektor för information.

Förberedelse inför övertagande

I god tid innan räddningsinsatsen beräknas avslutas ska avstämning göras för att säkerställa att tillräckliga resurser finns för att hantera och ta ansvar för efterbevakningen. Avstämningen görs av räddningsledaren som informerar markägaren eller utsedd ansvarig för efterbevakningen och omfattar bl. a: 
  • Brandens utbredning och de åtgärder som vidtagits. Efterfråga karta med markeringar avseende.
    • Områden med risk för återtändning eller där det finns svagheter i begränsningslinjerna.
    • Områden som är särskilt farliga avseende personsäkerheten.
    • Var det finns möjligheter att ta vatten.
  • Måla tillsammans med räddningsledaren upp ett ”värsta scenario”. Om branden sprider sig, var kan den stoppas nästa gång?
  • Vilka resurser, kunskap och utrustning som du har tillgång till eller kan skaffa. Det kan finnas möjlighet att hyra utrustning av räddningstjänsten om du själv saknar eller behöver komplettera. 
  • Diskutera planerad organisation av och strategi för efterbevakningen. Tänk på att det är du som har ansvaret – räddningsledaren kan inte bestämma eller besluta om arbetet med efterbevakningen men har en skyldighet att informera och ge råd.
  • Väderleks- och brandriskprognos för kommande dagar och vilken effekt prognoserna kan ha för eventuell återtändning.
  • Efterfråga informationsfolder och instruktioner angående efterbevakning. Räddningstjänsten har checklistor m.m. som kan vara till praktisk nytta som påminnelser för de som arbetar med efterbevakningen.
  • Bra telefontäckning viktig för kommunikation och en säkerhetsfråga. Vad finns det för alternativ om täckningen är dålig?

Viktigt att tänka på innan arbetet påbörjas

  •  Markägaren bör tidigt söka kontakt med försäkringsbolaget men det är ofta svårt att göra innan efterbevakningen börjar.
  • Arbetsmiljöansvar och säkerhet för personer som anlitas ligger på den som ansvarar för arbetet liksom att underlag för tidredovisning finns om ersättning ska utbetalas till personer som anlitas.
  • Vid omfattande skogsbränder som berör många markägare bör en samordnare för efterarbetet utses.

Efterbevakning
Risken finns att tidigare obrunnet material torkar upp, det kan orsaka nya bränder (ofta glödbränder). Faran med dessa är att de genom gnistor kan sprida sig till obrända områden och där skapa en ny brand. Det viktigaste vid efterbevakningen är att se till att kanterna säkras så att inte branden sprider sig. Hur bevakningen ska utföras beror på hur brandområdets kanter ser ut och hur torrt det är. De första dagarna ska bevakning ske från soluppgång till solnedgång och ibland hela dygnet, särskilt det första, om förhållandena så kräver. Utrustning och personresurser bör dimensioneras för att bevaka hela trakten vid hög brandrisk.

  • Håll daglig kontakt med räddningstjänsten och meddela hur bevakningen fortlöper för att undvika onödiga larm från allmänheten.
  • Om branden flammar upp eller sprider sig okontrollerat, larma 112.
  • Det är markägaren som beslutar när efterbevakningen ska avslutas. Om du är osäker – kontakta räddningstjänsten som kan vara rådgivande.
  • Meddela SOS och räddningstjänsten när bevakningen avslutas. Du bör berätta när man senast såg rök på platsen och vid torrt väder är det lämpligt att fortsätta besöka platsen 4-5 dagar efter detta för att upptäcka ny rök från eventuella glödbränder.
Vill du veta mer? 
Jan-Olof Lindberg, projektledare, förtroendevald i Vindeln skogsbruksområde,  070-667 69 91
Jonas Eriksson, medlemschef, Norra Skog, 070-336 12 35
Stefan Holmberg, biträdande skogschef, Norra Skog, 070-336 17 71

Vill du lära dig mer om hur du ska utföra eller planera eftersläckning av skogsbränder?
Läs mer och anmäl dig till den digitala kursen Eftersläckning här. Kostnadsfri för alla våra medlemmar.

Kurs i eftersläckning

Nu kan du som markägare lära dig mer om hur du ska utföra eller planera eftersläckning av skogsbränder. Läs mer i den digitala kursen Eftersläckning.
Helt kostnadsfri för dig som medlem.

Läs mer

Ladda ner

  Eftersläckning (PDF)