Utvärdering av planteringstidpunkt och plantstorlek för björk i norra Sverige
Felicia Lidman - Skogforsk
De senaste åren har det uppkommit ett ökat intresse för plantering av björk i Sverige. Inom några år kommer det att finnas svenskt förädlat frömaterial av björk tillgängligt även för norra Sverige. Därför behövs nu utökad kunskap om vilken typ av plantor som ska produceras och när de ska planteras.
Målet med denna studie är att i ett fältförsök testa överlevnad och tillväxt hos björkplantor som drivits upp i tre olika krukstorlekar med två olika såddtidpunkter i plantskolan, samt höst- och vårplantering. Fokus ligger på ett tidigt resultat och på en destruktiv sampling, där en del av plantorna grävs upp efter något år för att kunna utvärdera även vad som händer under jord.
Plantorna drivs upp under våren år ett på Skogforsk plantskola i Sävar med två olika såddtidpunkter. Hälften av plantorna planteras ut under tidig höst (månadsskiftet aug-sept.) samma år, och hälften av plantorna lagras över vintern och planteras våren året därpå. Överlevnad, tillväxt och skador inviteras varje år i fält fram till hösten år tre, då en andel av plantorna skördas för att mäta rotskott kvot och total biomassa. Projektet sker i samarbete med Trees For Me och kompletterar redan befintliga fältförsök.
|
Mätning av virkeskvalitet med mobila sensorer på skördare
Nils Lindgren - Skogforsk
Johan Holmgren - SLU
Krök är hos tall den vanligaste anledningen till vrak och att man apterar massaved fast stocken har timmerdimensioner. I skördarna saknas det idag hjälpmedel för att identifiera krökar på stammarna; förarna är hänvisade till en visuell bedömning som är närmast omöjlig att utföra med hög precision i normal produktionstakt. Den snabba teknikutvecklingen kring system för mobila laserskannrar har seglat upp som ett lovande alternativ för att utrusta skördare med teknik för mätning av krök och andra egenskaper hos träden. Speciellt i skadad skog, där tex toppbrott och älgbetesskador gett stor andel tvärkrök, skulle tekniken kunna identifiera virkesfel innan aptering skett och optimera tillvaratagandet av värdet av skadade stammar.
I projektet kommer vi utrusta en skördare med laserskanner och utvärdera möjligheten att mäta krök på stående trädstammar, så att apteringen kan anpassas och optimera värdet av varje stam. Vi kommer även att utvärdera AI-modeller för trädslag och virkesfel som utvecklas av RISE på bilder från kamera monterad på skördaren. Projektet genomförs över två år som ett samarbete mellan Skogforsk, SLU, Komatsu Forest och RISE.
|
Hur många plantor försvinner?
Jonas Öhlund, Mattias Berglund, Märtha Wallgren, Rasmus Sörensson - Skogforsk
Föryngringskollen är ett av de enskilt största föryngringsprojekt som startats i Sverige där totalt mer än 2 500 föryngringar och 200 000 plantor kommer att inventeras. Projektet tar sin utgångspunkt i flera studier som har visat att 20-30 % av alla plantor som planteras i skogsbruket dör redan under de första åren efter planteringen. I inventeringar samlas stora mängder data om plantorna och planteringspunkterna med målet är att hitta orsakssambanden till det höga plantbortfallet. Ett överraskande resultat från 2022 års inventeringar var de låga registrerade plantantalen framför allt i Norrland och Svealand. En möjlig delförklaring till detta är att de plantor som dör kort efter plantering hinner försvinna till tidpunkten för Föryngringskollens inventering på hösten efter den första tillväxtsäsongen. Syftet med detta projekt är därför att undersöka hur stor andel av de planterade plantor som dör och helt hinner försvinna under det första året efter plantering. Genom att nyttja två tidigare insamlade dataset där plantornas ”försvinnande” noga registrerats kan vi få en bättre uppfattning av hur många döda plantor som missas vid Föryngringskollens inventeringar. Projektet kommer att tillföra mycket värdefull kunskap till Föryngringskollen och utgöra ett viktigt kunskapsunderlag för de åtgärder som bäst bör sättas in för att öka plantöverlevnaden i våra föryngringar.
|
CT-Tör 2: automatisering av törskatedetektion med datortomografi
Kari Hyll – Skogforsk
Dick Sandberg LTU
I ett föregående projekt visades att 3D-röntgen (CT-skanning) kunde användas för att detektera skador till följd av törskate i tallstockar. I det här projektet ska detektionen automatiseras med hjälp av maskininlärnings- och AI-algoritmer. Ett principiellt regelsystem kommer tas fram för hur detekteringen av törskate ska tolkas baserat på läge och utbredning i stocken. Metoden ska verifieras med hjälp av den så kallade stambanken, en stor mängd bilder från CT-skannade stockar. Vetenskaplig publicering för att sprida resultaten är också en del av projektet.
|
Öppen bilddata för AI och maskininlärning
Jan Johansson-Skogforsk
Maskininlärning med AI-baserad bildanalys innebär stor utvecklingspotential för forskning och utveckling av nya innovationer och arbetssätt inom skogsindustrin. Denna teknik fordrar stora annoterade (klassificerade) bilddataset för att bygga modeller med god precision och generalisering. Annotering av bilddata innebär att de intressanta objekten eller ytorna på olika sätt märks ut så att ett ”facit” erhålls. Det kan gälla en hel bild, objekt i en bild, eller ytor i bilden. Annotering utförs vanligen manuellt och är därför ett arbetsintensivt och kostsamt moment.
I detta pilotprojekt vill vi undersöka möjligheterna att bygga en öppen bilddatabas för skogsindustrin med annoterat bilddata och tränade modeller. Pilotprojektet omfattar även insamling av en stor mängd bilddata på tall- och granbark samt utveckling (träning) av modeller för trädslagsidentifiering. Bilddata och modellerna blir en start för utvärdering av generella lagringslösningar, format och standarder samt hur dessa lämpligast ska delas och distribueras.
De långsiktiga målen med projektet är att databasen i framtiden ska kunna utökas med fler typer av annoterat bilddata för lagring och delning med skoglig bruksnytta.
|
Möjliga föryngringsalternativ och återbeskogning av misslyckade föryngringar i Norrlands inland.
Karin Hjelm - SLU
Flertalet skogar i Norrlands inland är hårt drabbade av skadegörare, främst skador orsakade av älg och törskatesvamp. I vissa fall är bestånden så skadade att de måste återföryngras. Detta innebär en stor kostnad för markägarna och det är viktigt att tänka igeom åtgärderna så att beståndet inte drabbas på nytt. Dessutom står man inför nya utmaningar då ytorna ofta är flera år gamla med konkurrens från naturligt föryngrad löv och en utbredd fältvegetation. Detta är en utmaning både vid markberedning och plantering. I en försöksserie med lokaler utspridda i norrlands inland kommer vi att jämföra en mängd möjliga etableringsalternativ för att ge markägaren mer kunskap om vilka åtgärder som skulle kunna öka chansen att både etablera och återetablera produktiva bestånd. Både effekter av trädslag, markberedning, föryngringsmetod och gödsling skall studeras.
|
Älgbetets roll i Norrlands multiskadade tallskogar och konsekvenser för framtida värdeutveckling med avseende på skogsproduktion, ekonomi och naturvård i skogsbruket.
Märtha Wallgren - Skogforsk
Projektet syftar till att utreda om älgbete kan vara en underliggande faktor som driver på uppkomsten av multiskadad skog i Norr- och Västerbotten eller om betesskador och svampskador är frikopplade fenomen som råkar sammanfalla över stora arealer ungskog. För att kunna förutsäga vad utvecklingen av multiskadade bestånd kommer att innebära för framtidens skogar i norra Sverige, kommer data över trädtillväxt och beståndsdynamik att insamlas årligen under tre år. Utifrån dessa data kan produktionsmässiga och ekonomiska förluster beräknas, liksom förutsättningar för naturvård i skogsbruket.
|
Skadetyp och skadeförlopp i törskateangripen tallungskog.
Jonas Öhlund - Skogforsk
Törskate som är en rostsvamp som angriper tall. Den förekommer i två former; en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en som sprids klonalt, från träd till träd (Peridermium pini). Bägge varianterna infekterar trädet via klyvöppningarna på årsbarren, oftast på någon gren, och följer sedan kambiet in mot stammen. I värsta fall tar sig svampen hela vägen in till stammen och kan därefter sakta strypa trädet till döds. Det saknas idag mycket kunskap om skadeförloppet på unga tallar och dess utveckling över tiden samt hur stor andel av de angripna individerna i ett törskatedrabbat tallbestånd som kommer att dödas av svampen. Syftet med projektet är att följa skadeförloppet på individnivå i permanenta cirkelprovytor i röjningsskogar. Totalt ingår 240 cirkelprovytor fördelade på åtta försökslokaler från Tornedalen i norr till Jämtland i söder. En viktig del av projektet är att inledningsvis noga klassificera och beskriva de olika skadegraderna och skadetyperna för att sedan kunna koppla detta till trädets långsiktiga chanser att överleva och kunna bli beståndsbildande. I förlängningen är målet med projektet att bidra med ett förbättrat beslutsunderlag för att kunna utfärda kvalificerade skötselråd i törskateangripna tallungskogar.
|
Snytbaggeskyddets effekter på täckrotsplantor av gran och tall i Norrland.
Adam Klingberg - Skogforsk
Studiens syfte är att kartlägga vilken påverkan beläggningsskydden har på små gran och tallplantors tillväxt och överlevnad samt vilka eventuella följdeffekter detta har för den framtida föryngringen med beläggningsskyddade plantor i Norrland. Studien kommer även undersöka eventuella genetiska effekter, förflyttningseffekter och samspelseffekter. Studien kommer pågå till och med 2023.
|
