Hållbar utveckling i skogsägarföreningar - ett organisations och intressentperspektiv.
Anna Thorning - Mittuniversitetet
Hållbarhet och hållbar utveckling är begrepp som organisationer idag bör förhålla sig till utifrån både lagar och direktiv samt möjligheter för ökat värdeskapande. Skogsägarföreningar, som är medlemsorganisationer, har särskilda förutsättningar för att implementera och arbeta med hållbar utveckling. Tidigare forskning visar på att hållbarhet kan leda till ökad konkurrenskraft om det implementeras med utgångspunkt i kärnverksamheten och organisationstypen. Denna studie syftar till att förklara hur hållbar utveckling strategiskt kan implementeras i skogsägarföreningar, samt hur hållbarhet kan skapa värde för föreningen och dess intressenter såsom medlemmar. Studien utförs inom ämnet företagsekonomi och grundas på teorier för strategi, värdeskapande och intressentmodellen.
|
Möjliga föryngringsalternativ och återbeskogning av misslyckade föryngringar i Norrlands inland.
Karin Hjelm - SLU
Flertalet skogar i Norrlands inland är hårt drabbade av skadegörare, främst skador orsakade av älg och törskatesvamp. I vissa fall är bestånden så skadade att de måste återföryngras. Detta innebär en stor kostnad för markägarna och det är viktigt att tänka igeom åtgärderna så att beståndet inte drabbas på nytt. Dessutom står man inför nya utmaningar då ytorna ofta är flera år gamla med konkurrens från naturligt föryngrad löv och en utbredd fältvegetation. Detta är en utmaning både vid markberedning och plantering. I en försöksserie med lokaler utspridda i norrlands inland kommer vi att jämföra en mängd möjliga etableringsalternativ för att ge markägaren mer kunskap om vilka åtgärder som skulle kunna öka chansen att både etablera och återetablera produktiva bestånd. Både effekter av trädslag, markberedning, föryngringsmetod och gödsling skall studeras.
|
Älgbetets roll i Norrlands multiskadade tallskogar och konsekvenser för framtida värdeutveckling med avseende på skogsproduktion, ekonomi och naturvård i skogsbruket.
Märtha Wallgren - Skogforsk
Projektet syftar till att utreda om älgbete kan vara en underliggande faktor som driver på uppkomsten av multiskadad skog i Norr- och Västerbotten eller om betesskador och svampskador är frikopplade fenomen som råkar sammanfalla över stora arealer ungskog. För att kunna förutsäga vad utvecklingen av multiskadade bestånd kommer att innebära för framtidens skogar i norra Sverige, kommer data över trädtillväxt och beståndsdynamik att insamlas årligen under tre år. Utifrån dessa data kan produktionsmässiga och ekonomiska förluster beräknas, liksom förutsättningar för naturvård i skogsbruket.
|
Utveckling av barkfunktion för björk i norra Sverige för användning av skördare.
Björn Hannrup - Skogforsk
De barkfunktioner som används idag för björk i skördare ger en systematisk underskattning av barktjockleken. Nyligen har en barkfunktion för björk tagits fram vilken är anpassad för användning i skördare. Materialet som funktionen utvecklats på är geografiskt avgränsat till Götaland och Svealand. Barktjockleken för björk i norra Sverige kan skilja sig åt och det är därför angeläget att en ny studie görs och ett kompletterande material med mätningar av barktjocklek samlas in från södra och norra Norrland.
Det övergripande syftet med studien är att utveckla en barkfunktion för björk som har rikstäckande relevans och är anpassad för användning i skördare.
|
Skadetyp och skadeförlopp i törskateangripen tallungskog.
Jonas Öhlund - Skogforsk
Törskate som är en rostsvamp som angriper tall. Den förekommer i två former; en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en som sprids klonalt, från träd till träd (Peridermium pini). Bägge varianterna infekterar trädet via klyvöppningarna på årsbarren, oftast på någon gren, och följer sedan kambiet in mot stammen. I värsta fall tar sig svampen hela vägen in till stammen och kan därefter sakta strypa trädet till döds. Det saknas idag mycket kunskap om skadeförloppet på unga tallar och dess utveckling över tiden samt hur stor andel av de angripna individerna i ett törskatedrabbat tallbestånd som kommer att dödas av svampen.
Syftet med projektet är att följa skadeförloppet på individnivå i permanenta cirkelprovytor i röjningsskogar. Totalt ingår 240 cirkelprovytor fördelade på åtta försökslokaler från Tornedalen i norr till Jämtland i söder. En viktig del av projektet är att inledningsvis noga klassificera och beskriva de olika skadegraderna och skadetyperna för att sedan kunna koppla detta till trädets långsiktiga chanser att överleva och kunna bli beståndsbildande. I förlängningen är målet med projektet att bidra med ett förbättrat beslutsunderlag för att kunna utfärda kvalificerade skötselråd i törskateangripna tallungskogar.
|
Snytbaggeskyddets effekter på täckrotsplantor av gran och tall i Norrland.
Adam Klingberg - Skogforsk
Studiens syfte är att kartlägga vilken påverkan beläggningsskydden har på små gran och tallplantors tillväxt och överlevnad samt vilka eventuella följdeffekter detta har för den framtida föryngringen med beläggningsskyddade plantor i Norrland. Studien kommer även undersöka eventuella genetiska effekter, förflyttningseffekter och samspelseffekter. Studien kommer pågå till och med 2023.
|
