CT-Tör 2: automatisering av törskatedetektion med datortomografi
Kari Hyll – Skogforsk
Dick Sandberg LTU
I ett föregående projekt visades att 3D-röntgen (CT-skanning) kunde användas för att detektera skador till följd av törskate i tallstockar. I det här projektet ska detektionen automatiseras med hjälp av maskininlärnings- och AI-algoritmer. Ett principiellt regelsystem kommer tas fram för hur detekteringen av törskate ska tolkas baserat på läge och utbredning i stocken. Metoden ska verifieras med hjälp av den så kallade stambanken, en stor mängd bilder från CT-skannade stockar. Vetenskaplig publicering för att sprida resultaten är också en del av projektet.
|
Öppen bilddata för AI och maskininlärning
Jan Johansson-Skogforsk
Maskininlärning med AI-baserad bildanalys innebär stor utvecklingspotential för forskning och utveckling av nya innovationer och arbetssätt inom skogsindustrin. Denna teknik fordrar stora annoterade (klassificerade) bilddataset för att bygga modeller med god precision och generalisering. Annotering av bilddata innebär att de intressanta objekten eller ytorna på olika sätt märks ut så att ett ”facit” erhålls. Det kan gälla en hel bild, objekt i en bild, eller ytor i bilden. Annotering utförs vanligen manuellt och är därför ett arbetsintensivt och kostsamt moment.
I detta pilotprojekt vill vi undersöka möjligheterna att bygga en öppen bilddatabas för skogsindustrin med annoterat bilddata och tränade modeller. Pilotprojektet omfattar även insamling av en stor mängd bilddata på tall- och granbark samt utveckling (träning) av modeller för trädslagsidentifiering. Bilddata och modellerna blir en start för utvärdering av generella lagringslösningar, format och standarder samt hur dessa lämpligast ska delas och distribueras.
De långsiktiga målen med projektet är att databasen i framtiden ska kunna utökas med fler typer av annoterat bilddata för lagring och delning med skoglig bruksnytta.
|
Skogsmaskinerinstruktör på distans.
Martin Englund – Skogforsk
Metodinstruktörer som instruerar skogsmaskinförare i effektiva arbetsmetoder och handhavande av maskinen är ett erkänt effektivt sätt att främja ett produktivt arbetssätt med hög kvalitet. En liknande roll har lärare på naturbruksskolor som utbildar nya maskinförare. För båda yrkesrollerna finns det potential att effektivisera och utveckla undervisningen genom att utföra i all fall delar av den på distans.
Utvecklingen av kameror, mobilnät och webbtjänster för videoströmning har möjliggjort liveströmning av video från skogsmaskiner i arbete. Så kallade actionkameror kan monteras i hytten eller bäras av föraren. De har en stor bildvinkel och ger bra överblick av arbetet. Tekniken tidigare visats fungera på trakter där det finns 4G-täckning.
Huvudfokus i projektet är att utvärdera hur tekniken kan användas för olika syften och av olika roller i skogsbruket. Exempel på sådana är förutom läraren och instruktören också maskintillverkare och för kunskapsöverföring inom maskinlag. I projektet utvecklas också den tekniska lösningen för att skapa så stabila och lättanvända och väl presterande system som möjligt.
|
Möjliga föryngringsalternativ och återbeskogning av misslyckade föryngringar i Norrlands inland.
Karin Hjelm - SLU
Flertalet skogar i Norrlands inland är hårt drabbade av skadegörare, främst skador orsakade av älg och törskatesvamp. I vissa fall är bestånden så skadade att de måste återföryngras. Detta innebär en stor kostnad för markägarna och det är viktigt att tänka igeom åtgärderna så att beståndet inte drabbas på nytt. Dessutom står man inför nya utmaningar då ytorna ofta är flera år gamla med konkurrens från naturligt föryngrad löv och en utbredd fältvegetation. Detta är en utmaning både vid markberedning och plantering. I en försöksserie med lokaler utspridda i norrlands inland kommer vi att jämföra en mängd möjliga etableringsalternativ för att ge markägaren mer kunskap om vilka åtgärder som skulle kunna öka chansen att både etablera och återetablera produktiva bestånd. Både effekter av trädslag, markberedning, föryngringsmetod och gödsling skall studeras.
|
Älgbetets roll i Norrlands multiskadade tallskogar och konsekvenser för framtida värdeutveckling med avseende på skogsproduktion, ekonomi och naturvård i skogsbruket.
Märtha Wallgren - Skogforsk
Projektet syftar till att utreda om älgbete kan vara en underliggande faktor som driver på uppkomsten av multiskadad skog i Norr- och Västerbotten eller om betesskador och svampskador är frikopplade fenomen som råkar sammanfalla över stora arealer ungskog. För att kunna förutsäga vad utvecklingen av multiskadade bestånd kommer att innebära för framtidens skogar i norra Sverige, kommer data över trädtillväxt och beståndsdynamik att insamlas årligen under tre år. Utifrån dessa data kan produktionsmässiga och ekonomiska förluster beräknas, liksom förutsättningar för naturvård i skogsbruket.
|
Skadetyp och skadeförlopp i törskateangripen tallungskog.
Jonas Öhlund - Skogforsk
Törskate som är en rostsvamp som angriper tall. Den förekommer i två former; en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en som sprids klonalt, från träd till träd (Peridermium pini). Bägge varianterna infekterar trädet via klyvöppningarna på årsbarren, oftast på någon gren, och följer sedan kambiet in mot stammen. I värsta fall tar sig svampen hela vägen in till stammen och kan därefter sakta strypa trädet till döds. Det saknas idag mycket kunskap om skadeförloppet på unga tallar och dess utveckling över tiden samt hur stor andel av de angripna individerna i ett törskatedrabbat tallbestånd som kommer att dödas av svampen. Syftet med projektet är att följa skadeförloppet på individnivå i permanenta cirkelprovytor i röjningsskogar. Totalt ingår 240 cirkelprovytor fördelade på åtta försökslokaler från Tornedalen i norr till Jämtland i söder. En viktig del av projektet är att inledningsvis noga klassificera och beskriva de olika skadegraderna och skadetyperna för att sedan kunna koppla detta till trädets långsiktiga chanser att överleva och kunna bli beståndsbildande. I förlängningen är målet med projektet att bidra med ett förbättrat beslutsunderlag för att kunna utfärda kvalificerade skötselråd i törskateangripna tallungskogar.
|
Snytbaggeskyddets effekter på täckrotsplantor av gran och tall i Norrland.
Adam Klingberg - Skogforsk
Studiens syfte är att kartlägga vilken påverkan beläggningsskydden har på små gran och tallplantors tillväxt och överlevnad samt vilka eventuella följdeffekter detta har för den framtida föryngringen med beläggningsskyddade plantor i Norrland. Studien kommer även undersöka eventuella genetiska effekter, förflyttningseffekter och samspelseffekter. Studien kommer pågå till och med 2023.
|
