"Vi sitter i ett limboläge"

Datum: 2022-01-04

För ungefär sex år sedan byggde paret Widman ett fritidshus i Ljungdalen och i samma veva köpte de en större skogsfastighet. Skogen som ligger i Storsjö, Bergs kommun är mycket gammal, för länge sedan brukad fjällnära skog. När paret gjorde en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen genomfördes en inventering och nästan 50 hektar blev klassat som nyckelbiotop. Eftersom skogen ligger i nära anslutning till ett Natura 2000- område, ett fågelskyddsområde, Ljungans dalgång och Sölvbacka strömmar, kändes det fullt naturligt att föreslå ett formellt skydd av skogen – ett naturreservat.
I oktober 2019 tog Carl kontakt med länsstyrelsen i Jämtland och gjorde sedan en kometanmälan.

» Och sen hörde jag ingenting. Inte ett pip, säger Carl Widman.

Carl hade fått löfte om att länsstyrelsen skulle inventera området följande barmarksäsong, men tiden gick och ingen hörde av sig. Han kontaktade myndigheten på nytt i oktober 2020.

» När jag ringer så säger de att ”Oj, det har vi visst missat. Din kometanmälan är borttappad och vi har inte gjort någonting i ärendet” berättar Carl.

Den uppgiften dementeras dock av länsstyrelsen.

Kan inte prioritera skydd

Arbetet skjuts på framtiden. Under tiden pratar Carl med sina rågångsgrannar som också har höga naturvärden på sina fastigheter och vill diskutera med länsstyrelsen om olika former av skydd av den skog på drygt 200 hektar med höga skyddsvärden de äger. I februari 2021 ringer Carl till sin handläggare igen som konstaterar att området generellt sett är prioriterat för områdesskydd. Däremot kan inte länsstyrelsen säga om, och i så fall när, en skyddsprocess kommer att inledas. Anledningen uppges vara de storskaliga naturvärdesinventeringar som länsstyrelsen genomfört i fjällnära skog i länet de senaste åren på uppdrag av Naturvårdsverket.

Ett stort material måste gås igenom för att länsstyrelsen ska kunna bedöma vilka områden som ska prioriteras för skydd i första hand. Carl får löfte om att få besked i frågan i slutet av våren 2021.

I maj 2021 meddelar länsstyrelsen att de ännu inte har något resultat av prioriteringarna och beslutet skjuts ännu en gång på framtiden. När Carl återigen kontaktar sin handläggare i oktober får han veta att ”länsstyrelsen inom en snar framtid, utan att invänta prioriteringen av samtliga andra objekt, kommer att ta ställning till om det kometanmälda objektet kan prioriteras för skydd eller inte”. Men två veckor senare kommer ett nytt besked. Länsstyrelsen har begränsade personalresurser och känner ännu inte till den framtida inriktningen på skogspolitiken som riksdagen väntas behandla de närmaste månaderna. Av den anledningen kan de inte prioritera ett skydd av skogsfastigheten.

» Det här är inte en normal arbetsgång för Kometärenden och jag kan absolut förstå hans frustration. Han borde ha fått besked tidigare, säger Pontus Wallén, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen, Jämtlands län.

Förvånande

» Det är frustrerande och jag tycker att det är lite svårt att förstå. I mediadebatten justnu polariserar man mellan markägare och naturskyddsintressen. Men här finns det ett antal markägare som säger att vi är villiga att prata med länsstyrelsen om att bilda naturreservat. Och länsstyrelsen bara skjuter på det och vill avvakta. Det förvånar mig eftersom man säger att det är nyckelbiotopsvärde, fjällnära skog och ett ganska stort område. Här finns dessutom ett kluster av andra områden med höga naturvärden. Det kan jag tycka är lite anmärkningsvärt, säger Carl.

Hur påverkar det er ekonomiskt?

» Vi har köpt den här skogen och det innebär kostnader. Nu har vi gjort en liten avverkning söder om det skyddsvärda området för att få in lite täckning men vi sitter ju i ett limboläge. Vi får inte avverka eftersom det är klassat som nyckelbiotop. Vi har försökt ha en dialog om hur vi ska hantera det i två års tid. Så ekonomiskt sitter vi och pungar ut med pengar som kunde ha använts till annat. Jag tycker att de kunde ha lämnat bättre information om vad som händer under resans gång så att man kan förhålla sig till det, säger Carl och fortsätter:

» Om man ska ha någon trovärdighet i detta, om man vill att privata markägare gör kometanmälningar så ska ju de prioriteras före andra skyddsåtgärder. Man har ändå sagt i instruktionerna att de ska prioriteras - inte bara vår utan alla kometanmälningar. Så när man säger att man inte kan prioritera den här så vill man ju veta hur man har prioriterat kometanmälningar i förhållande till andra initiativ till skydd. Jag kan tänka mig att man säger att kometanmälningar ska prioriteras för att gynna och stärka de frivilliga initiativen, men jag kan inte riktigt tycka att man har lyckats med det, konstaterar Carl.

Det här är Komet

Under åren 2010-2014 genomfördes Kometprogrammet i fem områden i Sverige. Försöket gick ut på att skogsägare själva skulle föreslå skyddsvärda områden som var lämpliga för reservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Myndigheterna skulle sedan avgöra om skogen hade tillräckliga värden och genomföra det formella skyddet. Under försöksperioden tog myndigheterna ett steg tillbaka och påbörjade inga egna processer. Utvärderingar har visat att arbetssättet resulterade i ökat intresse för naturvård hos skogsägare och att en tredjedel av de nya områdena som lyftes fram var sedan tidigare okända för myndigheterna.
Försöket gav även ett förbättrat klimat mellan myndigheter och skogsägare. Däremot ansågs Komet inte bidra till måluppfyllelsen för skydd av skog i samma utsträckning som det traditionella arbetssättet, och det ansågs även vara kostsamt. Nu finns Nya Komet som ska ge skogsägare möjlighet att föreslå områden för formellt skydd. Det sker parallellt med att formellt skydd på myndigheternas initiativ fortsätter som vanligt. Nya Komet har kritiserats av skogsägarorganisationer för att avsättningar som är initierade av skogsägare inte tydligt prioriteras.