Värna det privata enskilda skogsägandet
Jordförvärvslagen har till syfte att gynna sysselsättningen och boendet i glesbygd samt bibehålla balansen i markinnehavet mellan enskilda fysiska personer och juridiska personer. Norra Skog efterlyser nu en förstärkning av lagen och att kryphål täpps igen för att stärka det enskilda skogsägandet.
Text: Jonas Eriksson | Foto: Calle Bredberg
Datum: 2023-04-17
Den 15 april 2023 ändrades jordförvärvslagen (1979:230) genom att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta, inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet, utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering.
Norra Skog välkomnar lagändring
Ändringen syftar till att hindra att juridiska personer förvärvar lantbruksegendom som är avsedd för jordbruk eller skogsbruk från fysiska personer utan att lagens bestämmelser om förvärvstillstånd blir tillämpliga. Detta innebär att det inte längre ska vara möjligt för juridiska personer att genomföra sådana förvärv utan att samtidigt vara skyldiga att avstå annan lantbruksmark. Norra Skog välkomnar ändringen, men efterlyser ytterligare åtgärder för att stärka jordförvärvslagen och värna det enskilda skogsägandet. Tanken med jordförvärvslagen är att juridiska personer, exempelvis skogsbolag, inte ska kunna konkurrera ut enskilda fysiska personer på marknaden för fastigheter som används för jord- eller skogsbruk. Idag finns dock kryphål i lagen, till exempel finns möjlighet för fysiska personer att överlåta skogsmark till ett aktiebolag, bland annat genom testamente.Fler åtgärder behövs
Lagstiftaren behöver även agera mot Sveaskogs möjlighet att köpa upp enskilt privatägda skogar för att kompensera för den mark som bolaget avyttrar genom bland annat markförsäljningsprogrammet. Detta är särskilt viktigt med tanke på hur mycket fjällnära skog som nu byter ägare. När en privatperson utan arvingar eller testamente avlider, hanteras dödsboendet av Allmänna arvsfonden som via Kammarkollegiet säljer till exempel skogsfastigheter. Vid dessa tillfällen gäller inte jordförvärvslagen. Istället borde det regleras så att egendom som staten säljer på marknaden ska säljas till enskilda skogsägare för att följa intentionerna i jordförvärvslagen.
En genomgång som Norra Skog har gjort visar att länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen under åren 2015–2021 har beviljat närmare 200 förvärvstillstånd till skogsbolag.
En genomgång som Norra Skog har gjort visar att länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen under åren 2015–2021 har beviljat närmare 200 förvärvstillstånd till skogsbolag.
Förändrad ägarstruktur
I Sverige ägs knappt hälften av skogsmarken av enskilda skogsägare, men i de fyra nordliga länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland är den siffran
bara 36,5 procent. Statistik från Skogsstyrelsen visar att antalet skogsägare har minskat från cirka 345 000 personer till 311 000 under åren 1999–2021. Detta motsvarar en minskning med cirka 2 000 skogsägare per år.
bara 36,5 procent. Statistik från Skogsstyrelsen visar att antalet skogsägare har minskat från cirka 345 000 personer till 311 000 under åren 1999–2021. Detta motsvarar en minskning med cirka 2 000 skogsägare per år.
Utred jordförvärvslagen på nytt!
Norra Skog anser att det är problematiskt att skogsbolagen köper upp privata skogsfastigheter i de nordligaste länen. Detta riskerar att förändra hela ägarstrukturen. Mot den bakgrunden finns det anledning att utreda jordförvärvslagen på nytt och analysera om skyddet för enskilt ägande är tillräckligt starkt och om ägarbalansen verkligen upprätthålls i enlighet med lagens syfte. Norra Skog ställer gärna upp – vi har många medlemmar som vill visa upp sitt hållbara skogsbruk vid ett studiebesök.
/ Jonas Eriksson, medlemschef Norra Skog
Följ Jonas på twitter @JonasErik_ssonnorraskog.se/politik
Följ Jonas på twitter @JonasErik_ssonnorraskog.se/politik
