»Om jag skulle ha gjort en stor kal yta hade jag fått vänta i femtio år innan jag fick ut någon ytterligare utkomst från skogen, säger Sylvia Samuelsson.
Idag är Sylvia Samuelsson bosatt på sin skogsfastighet utanför Åsele. Ursprungligen bestod den av närmare 350 hektar produktiv skogsmark, som delades upp mellan två syskon då föräldrarna lät fastigheten gå i arv år 1985. Vid en storm 2016 tvingades Sylvia kalhugga en stor del av skogen, så inför nästa skogliga åtgärd som skedde 2023 ville hon hitta en alternativ skötselmetod. Hon kontaktade Norra Skogs skogsinspektor Mattias Edling och Skogsstyrelsen. Tillsammans följdes de ut och inventerade skogen för att hitta de rätta skötselmetoderna – och de landade i överhållen tallskärm.
Inför sina hyggesfria åtgärder fick Sylvia Samuelsson rådgivning av sin inspektor Mattias Edling. – Pratar man om hyggesfria metoder i tallskog används ofta någon form av överhållen skärm. Träd från det gamla beståndet får växa med i det nyetablerade beståndet som kommer underifrån. På så sätt kan kalmarksfasen överbyggas och bevara skogskänslan under föryngringsfasen, säger Mattias Edling.
»Min önskan var att träd som var 12 centimeter i diameter och smalare skulle lämnas, gran som tall. Jag önskade också att körvägarna som gjordes även skulle kunna fungera på ett rationellt sätt för framtida skogsuttag, säger Sylvia Samuelsson.
Efter den hyggesfria avverkningen ska nu Sylvia Samuelsson skapa återväxt mellan de träd som står kvar samt på de kalytor som skapades efter stormen. I den åtgärdsplan hon fått från Norra Skog och Skogsstyrelsen finns även förslag på att bränna vegetationen mellan träden för att skapa större möjlighet till föryngring.
»Men det vågar jag inte, jag vet inte hur man gör det på ett tryggt och säkert sätt. Däremot ska jag göra ett test med att röja upp fläckvisa små ytor i blåbärsriset, som är väldigt tätbevuxet på sina ställen. Där kan jag fröså själv eller lita till naturens egen frösådd, säger Sylvia Samuelsson.
På de stormfällda kalområdena ska det även göras en lättare markberedning med maskin, så plantering kan ske därefter.
»Och så ska jag se till att elledningen till byn får en tio-meters skogsfri gräns innan skogen börjar, säger Sylvia Samuelsson.
Hon tänker ta arbetet bitvis och börja redan till våren 2024. När en godkänd föryngring har etablerats under den så kallade skärmen gör man nästa åtgärd. Då glesas skärmen ut till halva volymen och när föryngringen har uppnått en medelhöjd på 2,5 meter kan skärmen avvecklas.
»Men minst 25 träd per hektar sparas även i denna åtgärd, säger Sylvia Samuelsson.
Hon tillägger:
»Det känns otroligt bra nu för det är faktiskt väldigt få träd som har blåst omkull, trots vindrika dygn. Det kan ju annars vara ett problem med ABS.
Varför valde du just ABS?
»Min pappa var ledsagare i skogen och var väldigt intresserad av hyggesfritt skogsbruk. När jag valde ABS var det för att kunna bevara det samspel som finns i marken. Vi vet egentligen väldigt lite om hur alla dessa mikrober, som hjälper till med näringsproduktion, fungerar.
Hon menar att vissa tror att skötsel med ABS ökar inkomsterna över tid samt att det ger en mer mångskiftande skog med högre naturvärden.
»Efter frösådd och egen plantering kan jag ta ut en ny gallring om kanske tio år. Hade jag gjort ett kalhygge hade jag fått vänta i femtio år innan jag kunnat få ut ytterligare en utkomst från skogen. Det ska bli spännande att se hur träden reagerar nu på att de får mer utrymme. Min dotter kommer att överta skogen efter mig, så det är viktigt att allt blir bra – jag vill att det ska bli en skog som folk kan besöka för att se effekterna av ABS. Min drömbild är hur jag står i en skogsglänta med alla generationer samlade, säger Sylvia Samuelsson.
Vad är det bästa med att vara skogsägare?
»Skogen är en enorm skatt att ösa ur, både som rekreation och som ekonomiskt tillskott. För mig är skogen jag ärvde helt oersättlig. Min far sa en gång att ”skogen måste få sköta sig själv”. Jag tänker att skogsbrukande med ABS skulle passa bra i stället för att skapa förbud för att hugga i avverkningsbar skog. Här kan stor naturhänsyn tas samtidigt som det ger ekonomi i skogsägandet och bra mark för vinterbetande djur.
Mattias Edling undersöker en självföryngrad granplanta och bedömer att den är cirka åtta till tio år gammal. En självföryngrad planta växer generellt långsammare än en förädlad planta från plantskola, man bör därför ha i åtanke att tillväxten kommer vara lägre än i ett trakthyggesbruk.
