Viktigaste skogspolitiska frågan för Sverige att driva inom EU-samarbetet?

Inför EU-valet har Skogsmagasinet ställt fyra viktiga frågor med skoglig koppling till våra valbara politiker. Här kan du läsa vad politikerna svarat på frågan "Vilken enskild skogspolitisk fråga tycker du är den viktigaste för Sverige att driva inom EU-samarbetet?"

Datum: 2024-04-10

Emma Wiesner (C)
Vi behöver en bioekonomisatsning i EU, precis som gruvorna fick en råmaterialstrategi. En sådan kan uppvärdera skogens roll i EU-debatten och understryka bioråvarans klimatnytta, ekonomin och arbetstillfällena som ges i skogen, och leverera politiska förslag som stärker skogens roll. Sen måste vi slå vakt om bioenergins roll, arbeta för politik som tar hänsyn till alla skogens nyttor och inte bra bara ser den som en kolsänka.

Ella Kardemark (KD)
Skogen är Sveriges största konkurrensfördel i omställningen till ett icke-fossilt samhälle, men det kräver också att skogen brukas. Den viktigaste frågan är därför att stoppa EU-reglering som inte visar förståelse för svenskt skogsbruk och potentialen i skogen i den gröna omställningen. Ägande- och brukanderätten är helt central både för Sverige och för den enskilde skogsägaren, och Kristdemokraterna menar därför att reglerna för markanvändning måste bli mindre detaljstyrt och att naturrestaureringsförordningen bör rivas upp eller åtminstone förändras så att medlemsländerna får större flexibilitet. Nya förslag som finns på bordet, exempelvis övervakning av markhälsa, måste stoppas.

Karin Karlsbro (L)
Skogens ekosystemtjänster som kolsänka och bevarande av biologisk mångfald är helt nödvändiga för att vi ska klara av att stoppa klimatförändringarna och förhindra förlust av biologisk mångfald. Flera för skogen viktiga lagstiftningar har antagits de senaste åren inom ramen för fit for 55-paketet. Den kommande mandatperioden kommer det allra viktigaste att vara att se till att medlemsländerna lever upp till sina åtaganden när det kommer till biologisk mångfald och klimatnytta.

Jessica Polfjärd (M)
Vi ser en möjlighet att utveckla bioekonomin på europeisk nivå. En hållbar industri med stabila värdekedjor och stark kompetens är precis vad Europa behöver i oroliga tider. Därför kommer Moderaterna att driva på för en ny europeisk strategi för bioekonomi.

Pär Holmgren (MP)
Vi vet att skogen har en otroligt viktig roll att spela i klimatomställningen genom att binda koldioxid, ersätta fossila produkter, och vara hem för miljontals arter. Samtidigt sjunker tron på lönsamheten för enskilda skogsägare. Skogslandet Sverige bör därför driva att EU-regler ska bidra till att göra det mer lönsamt att bruka skogen utan att förbruka kolsänkan eller den biologiska mångfalden.

Sofie Eriksson (S)
Återigen är något av det absolut viktigaste att säkerställa att skogspolitiken är en svensk nationell kompetens och att de delar av EU-politiken som berör svensk skog ska respektera och gynna svenska förhållanden. Det viktigaste med skogspolitiken är att den fungerar för skogsägarna samtidigt som den är klimat- och miljömässigt hållbar. Detta kan garanteras dels genom att vi bestämmer över vår egen skogspolitik, dels att det som bestäms av EU ska gynna Sverige.

Beatrice Timgren (SD)
Att få ned Sveriges åtaganden i LULUCF är väldigt viktigt, både för svenska intressen men också för att förse EU med förnybar råvara. Sen finns det ett antal förslag som är på gång, till exempel ett gemensamt system för skogsövervakning som vi är väldigt kritiska till. Den svenska riksskogstaxeringen täcker väl våra behov och vi ser ingen anledning till att skapa ytterligare sätt att inventera och redovisa, vi behöver inte mer byråkrati inom jord- och skogsbruket.

Jonas Sjöstedt (V)
Att skogsbruket inom EU lever upp till globala åtaganden för klimatet och biologiska mångfalden. För att detta ska bli möjligt vill vi införa kraftigt ökat stöd i Sverige för att skogsägare ska få ersättning för skydd av skog samt stöd för ökad kolinlagring.