Skogens dolda klimatnytta

Skogens förmåga att fånga upp koldioxid och lagra den som kolföreningar i träd och mark gör att den kan bidra till att bromsa klimatförändringen. Men en stor del av skogen och skogsbrukets klimatnytta syns inte i de officiella rapporterna.

Text: Karolina Edstedt | Illustration: Kristina Alfonsdotter

Datum: 2022-11-18

Skogen och skogsnäringens bidrag i klimatarbetet är ett ökande kollager i Sveriges skogar och i skogsprodukter, låga fossila utsläpp i produktionen, samt att skogsråvara ersätter produkter som skulle ha genererat utsläpp av koldioxid.

De svenska skogarna har fördubblat sitt kollager under de senaste 100 åren. Det beror både på att skogarna för 100 år sedan var i dåligt skick och att vi genom skogsvårdslagen nu har regler för till exempel återväxtåtgärder efter avverkning. En huvudanledning till att skogen ökar sitt kolförråd är att avverkningen är lägre än skogens tillväxt. Samtidigt har den avverkade virkesvolymen kontinuerligt ökat trots att den avverkade ytan per år i princip inte förändrats. Det har varit möjligt tack vare skogsskötsel som har ökat tillväxten och virkesförrådet i skogen. 

Tidigare i år släppte Skogsindustrierna rapporten ”Svensk skogs­närings klimateffekt 1990–2020” som visar att den totala klimat­nyttan har ökat med i genomsnitt en miljon ton koldioxidekvi­valenter per år under de senaste 30 åren. Författare till rapporten är Peter Holmgren, tidigare klimatansvarig och skogsskötselchef på Food and Agriculture Organization inom FN. Han har också varit generaldirektör för den internationella skogsforskningsorganisationen Center For International Forestry Research. Idag är han rådgivare åt den svenska och europeiska skogsnäringen i hållbarhetsfrågor. 

»Det är en ögonöppnare för många när man inser hur mycket mer klimatnytta vi gör idag än för 30 år sedan. De allra flesta har varit på det klara med att skogen och skogens produkter utgör en stor klimatnytta. Men att den har ökat med så mycket som en miljon ton per år under de senaste 30 åren var en ganska förvånande och en väldigt positiv nyhet. Rapporten är uppbackad av officiell statistik och av IPCC:s prognoser och scenarier för hur man ska kunna komma till rätta med klimatet, säger Peter Holmgren.

Missar största nyttan 

Skogen och skogsbrukets klimatnyttor vilar på tre ben: ett stadigt ökande kollager i Sveriges skogar och i träbaserade produkter, låga fossila utsläpp i produktionen, samt att skogsråvara ersätter produkter som skulle ha orsakat utsläpp av koldioxid. Men enligt Peter Holmgren osynliggörs det sistnämnda klimatbidraget i officiella rapporter. Om exempelvis ett byggföretag i Tyskland köper svenskt virke och minskar sina utsläpp genom att bygga i trä i stället för betong, syns inte det i den svenska klimatrapporteringen och den syns inte i förhållande till svenskt skogsbruk och avverkning. På så vis kopplas inte utsläppsminskningen till skogssektorn.

»Den största klimatnyttan från skogen är att produkterna ser till att vi undviker fossila utsläpp. Men de nyttorna uppstår i andra sektorer och dessutom uppstår de till stor del i andra länder, eftersom vi exporterar nästan alla våra skogsprodukter. Rent redovisningsmässigt försvinner nyttorna i de officiella rapporterna och det är en stor anledning till att de inte varit så uppmärksammade, förklarar Peter Holmgren.

Koldioxid från atmosfären lagras i trädens stammar, grenar, rötter, barr och löv. Det lagras också kol i dött organiskt material och i jordmånen. Våra nordliga skogar, de boreala, innehåller den största andelen kol. Foto: Calle Bredberg 

LULUCF, Land Use, Land Use Change and Forestry, är ett klimatpolitikområde inom EU där man för diskussioner om hur mycket kol länder ska lagra i skog och mark. När den så kallade substitutionseffekten blir osynlig får det konsekvenser på klimatpolitiken, menar Peter Holmgren, som tycker att det inte går att separera kolinlagringen i skogen från klimatnyttan som träprodukter gör i andra samhällssektorer. 

»Hela fokuset för klimatpolicyn blir hur mycket kol vi kan lagra och ingenting relaterar till att produkterna från skogen ser till att vi minskar fossilt i andra sektorer. Det blir osynligt och det är ett stort problem. Om EU säger att vi måste spara in ännu mer i skog och mark för att klara våra klimatmål så betyder ju inte det att vissa funktioner och behov i samhället försvinner. Då använder man andra alternativ som fossila bränslen i stället för biobränslen och stål och betong i stället för att bygga i trä. Alternativt hämtar man trävarorna från ett annat land och då har man inte uppnått någonting i just avseendet att spara in kol. Hela klimatpolitiken kring skogen haltar om man bara tittar på hur mycket kol som lagras in i skogen, konstaterar han.

Kontorsbyggnad i trä Oslo, Norge. 
Foto: Unsplash/Anders Vestergaard Jensen

Lyfta naturvården

Under perioden 1990–2020 minskade Sveriges klimatutsläpp från 71 till 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter, mycket på grund av en satsning på ökad produktion av bioenergi som ersatt fossil energi. Skogssektorns egna minskade utsläpp har också bidragit till minskningen av fossila utsläpp i Sverige. Än finns givetvis mycket kvar att göra för att nå klimatmålen men det är också viktigt att lyfta allt gott som görs i skogen.

»Det finns alltid möjligheter att förbättra mångfalden och klimatet. Det är väldigt viktigt att ha med sig. Vi har både höjt tillväxten och ökat mängden gamla träd och mängden död ved. Jag tror framför allt att skogsbrukare och skogsnäring måste bli mycket bättre på att visa hur mycket som görs. Man står inte riktigt upp för att man gör naturvårdsåtgärder som gör väldigt mycket nytta. Mängden gammal skog ökar i Sverige, även utanför reservaten. Det är inte som man har sagt i många inslag i tv och tidningar att gammelskogen försvinner. Det gör den inte, den ökar. De äldsta skogarna har ofta lägre volymer och det är inte där som avverkningarna sker utan i skogar med lägre åldrar. De äldre skogarna finns kvar och de ökar i areal. Det här vet vi genom riksskogstaxeringen, säger Peter Holmgren.

Vad tycker skogsägarna?



Bengt Toolanen - 
Äger skog i Övertorneå kommun.

Hur ofta tänker du på att din skog binder koldioxid?
Jag tänker mycket på att min skog binder koldioxid. För några år sedan deltog jag i ett projekt för att öka koldioxidbindningen i skogen genom gödsling, ABCD-projektet som drevs i Övertorneå. Det blev väldigt framgångsrikt och man kunde bevisa att gödslingen ökade koldioxidbindningen. Det ökar tillväxten och ju mer det växer desto mer koldioxid binds i skogen. Förståelsen för att det är växande skog som binder koldioxid tycker jag är en väldigt aktuell fråga som framkommer alltför sällan i debatterna. Det finns ju en argumentation att man inte ska avverka skog, att den ska stå kvar. Men ju äldre skogen blir desto mindre koldioxid binder den. Till slut om träden blir riktigt gamla, faller omkull och börjar ruttna så avger de koldioxid och metan. Det bästa ur koldioxidsynpunkt är ju att man sköter om skogen och vidtar åtgärder såsom gallring och gödsling som ökar tillväxten.

Det har pågått mycket diskussioner om olika projekt för att binda koldioxid på andra sätt som till exempel att fånga in och lagra i bergrum. Man pratar om miljarder för sådana projekt. Varför ger man inte i stället extra medel till skogsägarna så att de kan vidta tillväxtfrämjande åtgärder i skogen?

 



Marie Simonsson - 
Äger skog i Strömsunds kommun.

Är det en motivationsfaktor för dig att ett aktivt skogsbruk ökar klimatnyttan?
Ja, det är en motivationsfaktor, men ärligt talat finns det en större del hos mig som är rädd för vad som ska hända med våra skogar om vi inte sköter dem, med tanke på de miljö- och klimatförändringar vi har idag. 

Jag är ute i skogen mycket och jag har lagt märke till att det har blivit sumpigare på en del ställen och jag undrar vad som händer, varför hela biotopen förändras. Jag måste börja fundera på om granarna som växte så fint förra året kommer att överleva. Efter att det var så otroligt torrt häromåret har det hänt någonting som gjort att vissa områden har blivit definitivt blötare. De stora svängningarna i klimatet påverkar ju skogens hälsa och skogens hälsa påverkar klimatet i sig. Drivet för mig är att jag faktiskt på relativt få år har kunnat se en förändring. Och jag vill verkligen jobba med min inspektor och hitta en lösning, där känner jag ett jättestort stöd. Jag vill ju inte ha en död skog, jag vill ha en skog som gör så stor nytta som möjligt. Jag tror det är jätteviktigt att vi är ute mer och är mer engagerade i de här frågorna.



Anette Thelberg - Äger skog i Härnösands kommun.

Hur upplever du att din omgivning ser på ditt skogsbruk? 
Jag får både positiva och negativa kommentarer men när jag hör de negativa kommentarerna blir jag lite irriterad över att man kan tänka så kortsiktigt. Har de inte hört mer positivt om skogsbruk än så? Man läser insändare om hur vi förstör och skövlar skogen och förstör miljön, förstör för alla levande varelser som finns, utan att egentligen tänka lite längre och se att det finns nytta. Vi använder skogsråvara som binder koldioxid medan den växer och den fortsätter att binda koldioxid när vi bygger av den. Koldioxiden släpps ju inte ut då utan den finns ju kvar. Och det är en förnyelsebar resurs som vi kan använda hur många gånger som helst. Det är så svårt att folk inte ser det.

Jag har alltid velat sköta om skogen men det blir ännu viktigare nu när man tänker på utvecklingen. Jag ser ju hur vädret har förändrats de senaste tio åren. Vi har gigantiskt mycket försommartorka som jag inte har upplevt förut. Är det klimatförändringar eller vad är det för något? Det är besvärligt att få saker att växa när det är torrt på våren till exempel. Och kan det då bidra positivt att man sköter skogen så är det ju än viktigare att man verkligen gör det.

Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som räknar in till att andra sådana gaser, som metan och kväveoxider, har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. Skogsnäringens totala klimateffekt beräknas som summan av tre komponenter: nettoökning av inlagrat kol, uteblivna utsläpp från fossil energi och cementproduktion, samt fossila utsläpp i skogssektorns egen värdekedja. År 2020 var den totala positiva klimatnyttan -93,5 miljoner ton CO2e, vilket är betydligt högre än hela Sveriges klimatutsläpp på 46,3 miljoner ton CO2e.

Brukad barrskog binder mer kol

Kolförrådet ökar i de delar av norra barrskogsbältet där skogen brukas, medan det är ganska oförändrat i mindre intensivt brukade skogar. Det visar en stor jämförande studie som författats av 25 forskare från sex olika länder.

Läs artikeln här