Ökat elbehov ställer nya krav på skogsägaren

Stora industrisatsningar i norr gör att det årliga elbehovet väntas öka med 90 miljarder kilowattimmar de närmaste 20 åren. Men vad händer om man som fastighetsägare skulle upplåta en del av sin skogsfastighet för byggandet av en ny elledning? Hur kan man bli ersatt? Skogsekonomen Daniel Söderström reder ut reglerna vid markupplåtelse.

Text: Karolina Edstedt. Foto: Victor Lundberg.

Datum: 2024-03-15

Runtom hela vårt verksamhetsområde pågår just nu ett flertal enorma industrisatsningar kopplade till den gröna omställningen, Northvolt i Skellefteå och H2 Green Steel i Boden för att nämna några. Dessa industrier kommer medföra stora förändringar, inte bara för de städer och samhällen där de uppförs utan för hela norra delen av landet. En av de saker som konkret kommer påverka vissa av våra medlemmar är hur man löser frågan med det ökade elbehovet som kommer uppstå till följd av dessa projekt. Man beräknar att de stora satsningar som just nu genomförs i Norrland kommer öka det årliga elbehovet med 90 miljarder kilowattimmar de kommande 20 åren. Det motsvarar lika mycket energi som produceras av tio normalstora kärnreaktorer på ett år.

Rätt till ersättning

När dragningen av en ny elledning projekterats och utformningen och placeringen av den är klar, kontaktar ansvarig aktör de berörda markägarna. Ofta skickar aktören ut ett markupplåtelseavtal tillsammans med ett förslag på ersättning.

»Om du skulle välja att skriva på avtalet om markupplåtelse har du enligt expropriationslagen rätt till ersättning. Den består ofta av en så kallad intrångsersättning som ska motsvara värdeminskningen på fastigheten som uppstår i samband med markupplåtelsen. Utöver detta har du också enligt expropriationslagen rätt till ett påslag på 25 procent av värdeminskningen. Dessutom ska du också få betalt för övriga skador på fastigheten som kan uppstå i samband med intrånget. Utöver den lagstadgade ersättningen brukar också vissa privata aktörer erbjuda ett tillägg på ett antal procent om man väljer att skriva på avtalet i ett tidigt skede, förklarar skogsekonomen Daniel Söderström vid Skogsbyrån, Norra Skog.

För att bestämma hur stor värdeminskningen blir på fastigheten som följd av intrånget måste du göra en värdering. När det gäller skogsmark brukar man använda sig av en värderingsmodell som kallas för skogsnormen. Den är framtagen av Lantmäteriet och reglerar hur ersättningen ska beräknas för markvärde, för tidig avverkning, kantträd, framtida storm- och torkskador samt övriga skador.

»Om du som markägare har fått ett förslag på värdering är det viktigt att kontrollera att underlaget som värderingen baseras på stämmer. Kontrollera till exempel att virkesvolymen, trädslagsfördelningen och boniteten verkar korrekt. Det kan även vara klokt att kontrollera om värderingen tar hänsyn till andra faktorer som kan påverka marknadsvärdet, till exempel närhet till en stad, tipsar Daniel.

Daniel Söderström, skogsekonom, Norra Skog.

Skatteregler

En annan fråga som uppstår i dessa situationer är hur ersättningen sedan ska beskattas. I fallet med elledningen som beskrivs ovan så baseras ersättningen på att man upplåtit en del av sin fastighet, men att man fortfarande står kvar som ägare till fastigheten. Detta innebär ofta att man gjort något som kallas för en allframtidsupplåtelse, och precis som namnet antyder innebär det att man antas ha upplåtit rättigheten till den specifika delen av sin fastighet för all framtid. I det fallet beskattas intrångsersättningen på samma sätt som om man skulle ha sålt en del av fastigheten, alltså som en kapitalinkomst.

»Har du varit tvungen att avverka skog i samband med intrånget och ersättningen för skogen inte är inräknad i intrångsersättningen och du har sålt den via en avverkningsrätt, då har du ändå rätt att ta upp vinsten till beskattning som kapital om utbetalningarna sker under samma år. Om du i stället sålt skogen som leveransvirke får du ta upp 60 procent av ersättningen som en kapitalvinst och de resterande 40 procenten ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet, säger Daniel Söderström.