Mat för snabb tanke och ork

För 100 år sedan åt skogsarbetare mest fläsk och kolbullar som sköljdes ner med kaffe. En ensidig och näringsfattig kost som blev en hälsofara för arbetarna. Larmrapporterna avlöste varandra. Något måste göras för att skogshuggarna skulle få i sig tillräckligt med näring och energi för att orka avverka och få ut virket ur skogen. Lösningen blev att kocklag bildades med en eller två kvinnor som anställda kockor i skogskojan. Fram till mitten av 1960-talet såg kockorna till att skogsarbetarna blev mätta och belåtna. Därefter blev det upp till dem själva att ta med egen matsäck, och så är det fortfarande.

Koncentration och ork

Självklart skiljer sig dagens skogsjobb från dåtidens tuffa manuella huggning, men de som röjer, planterar eller gallrar manuellt jobbar hårt med kroppen. De måste få i sig tillräckligt med energi och näring. Det gäller förstås även maskinförare med den skillnaden att de inte behöver äta lika mycket. Att vara maskinförare innebär många kroppsliga påfrestningar, men det är nog ändå huvudet som ställs på störst prov. För dem är maten främst viktig för att orka hålla uppe koncentrationen och klara alla de tusentals små 
beslut som fattas under dagen. 

Få gör aktiva matval

Hur ser det då ut med matvanorna bland skogsarbetare och entreprenörer? Bryr man sig om vad man äter eller är det bara något man slänger i sig på rasten?
» Det är ganska få som tänker på vad de stoppar i sig. Det finns mycket att göra kring detta och det är intressant att ni tar upp matens betydelse för oss som jobbar i skogen, säger Joakim Gustafsson, vd på Svensk Skogsservice, ett av landets större skogsvårdsföretag. 



Joakim Gustafsson

» Jag har aldrig hört någon i branschen som brytt sig om det tidigare och det är viktigt att maten uppmärksammas. 
Joakim håller på med uthållighetsidrotter på elitnivå, bland annat cykel, där han ser en tydlig koppling mellan det man äter och hur bra prestationen blir.
» Detsamma gäller arbetet i skogen. Med bra mat i kroppen blir man effektivare och gör ett bättre jobb. Plus att man blir piggare på kvällarna och orkar med annat än bara jobbet.  

Joakim får medhåll av Kolbjörn Kindströmer som är ordförande i Skogsentreprenörerna.
» Det är viktigt att äta ordentligt för att orka med de fysiska och mentala påfrestningar som skogsarbete medför. Tyvärr är det här en fråga som få bryr sig om. Jag tror att de flesta inte tänker så mycket på vad de äter. Man jobbar ofta under tidspress och är stressad, vilket gör att många bara äter något snabbt under en kort rast, säger Kolbjörn Kindströmer.

Matcha mat med uppdrag

För de som jobbar i skogen gäller samma grundläggande kostråd som för alla andra, men man behöver anpassa matintaget till det arbete som utförs. En röjare behöver och kan äta minst dubbelt så mycket som en maskinförare utan att få problem med övervikt.
» Många i skogen jobbar på ackord och håller en hög arbetstakt. Det gör att energibehovet ökar och därför blir det extra viktigt att ha med bra mat ut i skogen, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. 

» Röjare behöver mycket energi till det tunga fysiska arbetet, medan maskinförare klarar sig på mindre energi, men måste äta tillräckligt för att orka hålla fokus hela dagen. Näringsbehovet skiljer sig dock inte, båda yrkesgrupperna behöver lika mycket näring för att må bra.


Ingrid Larsson

Vitaminer och portioner

Ingrid Larsson menar att det ställer extra krav på maskinförarna som måste få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och spårämnen på kanske hälften så stora portioner.  
» De flesta som jobbar i skogen är män och de äter nog ofta kött, potatis, bröd, smör, pålägg och annat som ger energi, men begränsat med näringsämnen. Det är hälsosamt för alla att äta mer grönsaker, sallad, frukt och fisk, men särskilt män behöver öka sitt intag. Det skulle de må bra av, säger Ingrid Larsson.

En finländsk undersökning visar att några skogsarbetare genom att ändra kost fick flera år yngre och mer elastiska blodkärl. Dessutom förbättrades återhämtningsförmågan, stresshormonerna i blodet minskade och antalet arbetsolyckor gick ner med hälften.
”Den enda förändring jag gjort är att äta mer grönsaker och sallad, särskilt till kvällsmålet och på helgerna. Annars äter jag ungefär som vanligt”, säger en 60-årig skogsarbetare med blodkärl som liknar en 40-årings i undersökningsmaterialet.


Med röjningsyrket följer varierande omgivningar, och varje dag kan Robert Lilja njuta av en ny utsikt under sin lunchrast. 

Långsiktig må-bra-meny

Kan det vara så ”enkelt” att man ökar intaget av grönsaker och sallad?
» Ja, det kan spela stor roll för välmåendet, både på kort och lång sikt. Små förändringar kan göra mycket och det är lättare att lägga till en god vana, än att ta bort en mindre bra, menar Ingrid Larsson.

Vad ska de som arbetar i skogen äta för att orka göra ett bra jobb och samtidigt må bra? 
» Gröt, yoghurt, ägg, frukt och grov macka med leverpastej, skinka eller ost, är frukostingredienser som ger en utmärkt start på dagen. Matlådan till lunch får gärna innehålla fisk eller kött, kolhydrater i form av potatis, ris eller pasta, samt grönsaker eller sallad. Helst en tredjedel av varje, säger Ingrid.

Vill man istället ha mackor som lunch är det bra om de är matiga, till exempel med rester från gårdagens middag eller tonfisk/makrill i tomat som pålägg. Innehållet i matlådorna kan vara detsamma för röjare och maskinförare, men de som jobbar hårt med kroppen behöver ungefär dubbelt så mycket. 
» Ta gärna med en frukt som efterrätt eller ha den som mellanmål. För röjare är det lämpligt med en till två mackor, frukt, och nötter som mellanmål. Maskinförare klarar 
sig med mindre volym och kan gärna äta frukt och lite nötter, menar Ingrid.

Mellanmålen är bra för att reglera energiintaget och bidrar till att man äter lagom stora mängder vid lunch och middag. Om det går, passa även på att ta en kort rast vid mellanmålet. 
» Det är alltid viktigt att försöka ta en ordentlig paus när man äter. Då hinner man bli bättre mätt och hjärnan får en stunds vila. Det gör att man efter rasten blir mer fokuserad och orkar mer, både i huvudet och i kroppen, konstaterar Ingrid Larsson.