Krafttag mot normer i branschen
Under tre år har skogliga aktörer i Västernorrland som vanligtvis är konkurrenter jobbat tillsammans i ett projekt för att stärka branschens attraktionskraft utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Datum: 2023-05-25
»Det är år 2023 och fortfarande är det 86 procent män som jobbar i skogsbranschen, säger Susanne Öberg, projektledare för Jämställdhet i skogsbranschen.
Hon har tillsammans med Norra Skog, SCA, Holmen Skog, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och en rad andra skogliga aktörer i Västernorrland arbetat fram branschgemensamma mätbara mål som man kan använda för att komma i gång med sitt jämställdhetsarbete. Projektet har byggt på Skogsstyrelsens regeringsuppdrag ”Åtgärder för jämställd skogssektor” och Västernorrland har varit testbädd för åtgärderna som ska bidra till ökad jämställdhet i branschen nationellt. Till skillnad från andra jämställdhetssatsningar har projektet inte varit inriktat på hur man rekryterar fler kvinnor till skogsbranschen. Fokus har i stället legat på normer som finns i branschen kring skog, män och maskulinitet och hur man kommer till rätta med dem.
»Om man inte jobbar med att förändra normer och kultur så slutar kvinnorna. Kvinnor lämnar branschen i större utsträckning än män. Men det vi också ser är att män mår sämre på jobbet än vad kvinnor gör på grund av normerna. Det sätter också fokus på kultur och ledarskap, konstaterar Susanne Öberg.
Andelen kvinnor och män är en effekt av de normer, den kultur och det ledarskap som finns på arbetsplatsen och det är snarare kulturen och ledarskapet som behöver förändras, enligt Öberg. Hon menar att det finns en risk med jämställdhetsarbeten som enbart handlar om att göra särskilda insatser för kvinnor när det gäller rekrytering, nätverk och utbildningsinsatser.
»Det väcker motstånd hos både män och kvinnor. Som kvinna blir man hela tiden påmind om sitt kön och att man är annorlunda. Man måste försvara att man fått sin position på grund av kompetens, inte kön. Om många män känner att kvinnorna fått jobben för att de är kvinnor. Det flyttar bort hela kompetensfrågan, säger Öberg och poängterar att kvinnor generellt i samhället har en högre kompetens, högre utbildningar är män har.
Totalt har projektet nått över tusen personer i hundra olika organisationer. Under våren avslutades projektet men arbetet fortsätter i skogssektorns nationella jämställdhetsråd. Förhoppningen är jämställdhet ska implementeras i certifieringar framöver.
Rapporten går att läsa i sin helhet på länsstyrelsens webb under tillväxt projekt, samt på Susanne Öbergs hemsida.
• Rädsla för att visa sårbarhet och be om hjälp
• Söka konkurrens, vinna och strävan efter att vara framgångsrik
• Konfliktdrivenhet
• Stort fokus på traditionellt manskodade fritidsintressen
Susanne Öberg, projektledare
Hon har tillsammans med Norra Skog, SCA, Holmen Skog, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och en rad andra skogliga aktörer i Västernorrland arbetat fram branschgemensamma mätbara mål som man kan använda för att komma i gång med sitt jämställdhetsarbete. Projektet har byggt på Skogsstyrelsens regeringsuppdrag ”Åtgärder för jämställd skogssektor” och Västernorrland har varit testbädd för åtgärderna som ska bidra till ökad jämställdhet i branschen nationellt. Till skillnad från andra jämställdhetssatsningar har projektet inte varit inriktat på hur man rekryterar fler kvinnor till skogsbranschen. Fokus har i stället legat på normer som finns i branschen kring skog, män och maskulinitet och hur man kommer till rätta med dem.
»Om man inte jobbar med att förändra normer och kultur så slutar kvinnorna. Kvinnor lämnar branschen i större utsträckning än män. Men det vi också ser är att män mår sämre på jobbet än vad kvinnor gör på grund av normerna. Det sätter också fokus på kultur och ledarskap, konstaterar Susanne Öberg.
Andelen kvinnor och män är en effekt av de normer, den kultur och det ledarskap som finns på arbetsplatsen och det är snarare kulturen och ledarskapet som behöver förändras, enligt Öberg. Hon menar att det finns en risk med jämställdhetsarbeten som enbart handlar om att göra särskilda insatser för kvinnor när det gäller rekrytering, nätverk och utbildningsinsatser.
»Det väcker motstånd hos både män och kvinnor. Som kvinna blir man hela tiden påmind om sitt kön och att man är annorlunda. Man måste försvara att man fått sin position på grund av kompetens, inte kön. Om många män känner att kvinnorna fått jobben för att de är kvinnor. Det flyttar bort hela kompetensfrågan, säger Öberg och poängterar att kvinnor generellt i samhället har en högre kompetens, högre utbildningar är män har.
Totalt har projektet nått över tusen personer i hundra olika organisationer. Under våren avslutades projektet men arbetet fortsätter i skogssektorns nationella jämställdhetsråd. Förhoppningen är jämställdhet ska implementeras i certifieringar framöver.
Rapporten går att läsa i sin helhet på länsstyrelsens webb under tillväxt projekt, samt på Susanne Öbergs hemsida.
Skogsbrukets maskulinitetsnormer:
• Vara fysiskt stark, praktiskt lagd och handlingskraftig• Rädsla för att visa sårbarhet och be om hjälp
• Söka konkurrens, vinna och strävan efter att vara framgångsrik
• Konfliktdrivenhet
• Stort fokus på traditionellt manskodade fritidsintressen
Susanne Öberg, projektledare