Ja till förslag om stärkt äganderätt

Den 30 mars, röstade riksdagen ja till regeringens proposition "Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund". Propositionen innehåller bland annat en ny inriktning om mer frivillighet i frågor som rör formellt skydd samt ett nytt paket med ersättningsmark till enskilda skogsägare.

Datum: 2022-03-31

Beslutet innebär att äganderätten för alla Sveriges skogsägare nu stärks, med fler valmöjligheter att välja skyddsformer och genom att frivillighet alltid ska vara utgångspunkt när skog ska skyddas. Dessutom blir det inget av det förslag som fanns i skogsutredningen om ett 100 mil långt skyddat skogsbälte utmed fjällkedjan.

Riksdagen gav regeringen även rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark. Riksdagen beslutade också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

– Norra Skog välkomnar riksdagens beslut. Som skogsägarförening har vi under mycket lång tid verkat för att frivillighet i stället för tvång ska vara utgångspunkten när det gäller skydd av skog. Vi har sträckt ut en hand till politiker och myndigheter och föreslagit samverkan som grund för att skogsägare med höga naturvärden, genom frivilliga avtalslösningar ska kunna skydda sin skog, säger Erik Jonsson, näringspolitisk strateg på Norra Skog, och fortsätter:

– Vi tycker även att det är bra att riksdagen beslutat att utöka möjligheterna till ersättningsmark samt att man vill skapa fler flexibla skydds- och ersättningsformer. Frågan om den överimplementerade tillämpningen av artskyddet, att varenda fågel skyddas från störning vid jord och skogsbruk, är dock ännu inte löst. I detta sammanhang har vi krävt att regeringen tar sitt ansvar och agerar genom att skyndsamt ändra i förordningen. Därtill anser vi att det utredningsansvar som Skogsstyrelsen försöker övervältra på enskilda skogsägare inte är förenligt med befintlig lagstiftning. Det måste tydliggöras att det är statens ansvar. 

Riksdagen beslutade även om att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Dessa handlar om:
• Beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån.
• Regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar.
• Översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas.
• Ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.

– Vi ser positivt på riksdagens fyra tillkännagivanden och hoppas nu att regeringen verkligen tar uppmaningen om att se över hur vi rapporterar skyddad natur till EU på allvar. Att svenska myndigheter räknar och redovisar på ett annat sätt än resten av Europa snedvrider bilden av hur mycket skyddad natur vi har i Sverige. Detta är allvarligt eftersom det kan leda till att politiker och beslutsfattare riskerar att fatta viktiga beslut på felaktiga grunder, avslutar Erik Jonsson.

Läs mer på riksdagens webbplats.
 

Vill du veta mer?

Erik Jonsson

Näringspolitisk strateg

070-656 10 22