Instruktion på länk kan hjälpa fler

Genom liveströmmade videor från skogsmaskinen kan maskinföraren ha en tätare och smidigare kontakt med metodinstruktörer. Ett nytt forskningsprojekt från Skogforsk har undersökt hur det kan användas för att utföra instruktörsjobbet på distans.

Text: Karolina Edstedt | Foto: Skogforsk

Datum: 2024-02-29

Genom en liveströmmad video från hytten kan metodinstruktören följa händelseförloppet och coacha maskinföraren på distans.

Metodinstruktörer spelar en viktig roll i skogsbruket eftersom de hjälper skogsmaskinförare med maskininställningar och ger kompetensutveckling i effektiva arbetsmetoder. Ett liknande arbete gör lärare på naturbruksgymnasier när de utbildar elever till maskinförare. Antalet tillgängliga kvalificerade instruktörer samt långa restider innebär att tjänsten är kraftigt begränsad och att kostnaderna blir höga för beställaren.

»Många som gått naturbruksgymnasium och utbildat sig till skogsmaskinförare träffar sedan inte någon instruktör, eller har någon fortbildning i hur man hanterar maskinen på många årtionden – eller att det kanske inte händer alls. Det beror väldigt mycket på var man är anställd och hur intresset är hos entreprenören eller skogsbolaget. Det finns absolut utrymme för att ha något tätare samarbete med en metodinstruktör, menar Martin Englund, projektledare för Skogsmaskininstruktör på distans vid Skogforsk.

Martin Englund, projektledare.

Hur fungerar det?

I projektet som avslutades i våras har Martin Englund och hans kollegor undersökt möjligheten att utföra instruktörsjobbet på distans. Projektgruppen har tagit fram en teknisk lösning för att liveströmma video via 4G-nätet från skogsmaskinen. Som kamera användes en mobiltelefon som via en app strömmade videon till en molnserver och instruktören kunde följa förloppet live på en webbsida. Telefonen fästes antingen på insidan av maskinens ruta eller bars på huvudet av föraren. Samtidigt kommunicerade föraren och instruktören via en separat telefonlinje.

Martin Englund berättar att studien bygger på ett försök som gjordes av det norska kursinstitutet Skogkurs som visade lovande resultat. Det var därför viktigt att skaffa mer kunskap om möjligheterna för metodinstruktion via liveströmmad video i det svenska skogsbruket. 

»Vi ville testa det i Sverige och vidareutveckla tekniken eftersom vi tror att det finns stora vinster i att öka tillgängligheten på maskininstruktörer, säger han.

Ett annat syfte med projektet var att öka medvetenheten kring vilka möjligheter tekniken öppnar upp i skogsbruket. Genom att effektivisera både grundutbildning och kompetensutveckling av maskinförare skulle man kunna nå en högre kvalitet och produktivitet i skogsbruket. I projektet har utrustningen testats av en fristående metodinstruktör, två instruktörer knutna till en maskintillverkare och av lärare vid ett naturbruksgymnasium.

Tätare kontakter

De instruktörer som deltog i projektet var positiva till arbetsmetoden, framför allt vid uppföljning. Men de tryckte samtidigt på vikten av att först etablera en personlig kontakt och skapa förtroende hos förarna, vilket är enklast att göra på plats. De bedömde att systemet skulle leda till bättre nyttjande av deras tid, fler uppföljningar och snabbare åtgärder av felinställda maskiner. 

»Genom att ha tillgång till system då man kan boka en timmes instruktion gör att man kan arbeta med metodinstruktörer på ett helt annat sätt. Nu investerar de mycket genom att åka långt och kanske sova över någonstans och sedan besöka maskinen. Det blir en ansträngande dag för både instruktörer och framför allt förare, konstaterar Martin.

Vid maskinförarutbildningen på naturbruksgymnasiet är många maskiner i arbete samtidigt, och avstånden mellan dem kan vara långa. 

»Särskilt i början av utbildningen behöver lärarna ofta ge support för att eleverna ska komma i gång med körningen och om till exempel maskinen ger ett felmeddelande. Många sådana situationer kan lösas snabbare med hjälp av en kamera i maskinen, vilket ger ett bättre nyttjande av maskinresurserna på lektionerna, säger Martin Englund.

Både instruktörer och lärare uttryckte att maskinerna borde vara utrustade med kamera när de levereras från fabriken. Med hjälp av ett välintegrerat system, som använder maskinens internetuppkoppling, skulle de kunna lägga upp arbetet på ett annat sätt och ha tätare kontakter med mindre och lättsammare insatser i stället för en stor insats. De lärare som deltog i projektet såg dock störst nytta i att eleverna kunde spela in körningen för att kunna analysera den i efterhand.


Odramatiskt

Martin Englund berättar att han blev lite överraskad av att vissa maskinförare tyckte det var mycket skönare att arbeta med instruktören på distans. Att ha en instruktör bredvid sig i hytten som iakttar och bedömer körningen kan vara påfrestande.

» Det kan gå väldigt lång tid mellan dessa tillfällen så det kan vara en situation som de är väldigt ovana vid och inte alls bekväma med. Men att sitta och prata med någon telefon samtidigt som man kör känns lugnare och mer odramatiskt.

Sedan projektet startade har maskintillverkaren John Deere börjat erbjuda ett kamerasystem som tillval till sina maskiner. Det huvudsakliga syftet är visserligen stöldövervakning men systemet går även att använda för support och instruktion, vilket testades i projektet med gott resultat.

Variationsrikt skogsbruk

Projektet Skogsmaskininstruktör på distans har genomförts med medel från Norra Skogs Forskningsstiftelse samt Önnesjöstiftelsen. Vid årsskiftet går Norra Skogs Forskningsstiftelse in i en ny tema­period, Variationsrikt skogsbruk. Det innebär att tre fjärdedelar av ansökningsanslagen går till forskningsprojekt på detta tema. 

– Det är viktigt att beslut som rör skogsnäringen bygger på forskning och kunskap i stället för känslor och tyckande. Förra årets seminarium i variationsrikt skogsbruk i Sundsvall fick ett mycket positivt mottagande och vi kände att det finns ett behov och en stor medlemsnytta i att prata mer om variationsrikt skogsbruk. Majoriteten av våra medlemmar bedriver inte något storskaligt skogsbruk, det bedrivs med stor variation och om forskningsstiftelsen kan stötta det gör vi dubbelnytta. Jag tycker att det ska bli spännande att se vad vi får för ansökningar, säger Marie Simonsson, ordförande i Norra Skogs Forsknings­stiftelse. 

Läs mer om stiftelsen