EU:s bästa försvar en växande bioekonomi
Det har nu gått 30 år sedan 1993 års skogsvårdslag och nästan lika länge sedan vi röstade om EU-medlemskap. Den 9 juni 2024 är det val till Europaparlamentet. Blir det ett val om skogen?
Skogskrönika skriven av Mia Crawford. Ansvarig för EU- och internationella frågor på LRF.
Datum: 2024-03-01
För 30 år sedan bodde jag i Umeå. Jag utbildade mig till biolog på universitetet och läste skogsskötsel parallellt på SLU för att anamma den nya skogsvårdslagen med likställda mål om produktion och miljö. Efter avslutade studier började jag jobba på SCA i Strömsund med ekologiska landskapsplaner. Samtidigt pågick en intensiv debatt om Sverige skulle gå med i EU. Norrlands inland var skeptiska till EU – Stockholm kändes långt bort och Bryssel ännu mer avlägset. 30 år senare kan man konstatera att EU har bidragit med mycket positivt; fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Genom den gemensamma marknaden med 450 miljoner konsumenter tillför EU-samarbetet Sverige ett värde av ungefär 300 miljarder kronor per år. 80 procent av det som den svenska skogen producerar går på export, större delen inom EU. Men EU-medlemskapet har också haft ett pris. Det nationella självbestämmandet för skogsbruket har delvis underminerats.
Under den senaste mandatperioden i EU har vi sett en flodvåg av EU-lagstiftning som direkt och indirekt påverkar skogen. Det handlar om EU:s gröna giv med skärpta klimatregler, ramverk för restaurering av natur och ökad kontroll och övervakning av skogsresurser. Målen är allt som oftast goda och berättigade. Att byta ut det fossila till det förnybara är något som familjeskogsbruket välkomnar, men lagarnas detaljer riskerar att bli en björntjänst för både klimatet och nyindustrialisering i norra Sverige.
Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Just nu är EU viktigare än någonsin med tanke på olika geopolitiska spänningar, klimatförändringar och andra kriser som hotar försörjning av energi och skogsråvara. EU blir vad vi gör det till. Det är dags att EU ser skogens samlade klimatnytta och värnar en balans kring produktion och miljö samt lokal anpassning. Runt om i EU finns närmare 16 miljoner privata skogsägare, många är organiserade i skogsägarföreningar som Norra Skog. Många är kritiska till EU:s detaljreglering men det finns också stor enighet om att EU kan spela en viktig roll för en växande bioekonomi. Lita på magkänslan och gå och rösta.
Mia Crawford. Ansvarig för EU- och internationella frågor på LRF. Foto: Mellanskog
Under den senaste mandatperioden i EU har vi sett en flodvåg av EU-lagstiftning som direkt och indirekt påverkar skogen. Det handlar om EU:s gröna giv med skärpta klimatregler, ramverk för restaurering av natur och ökad kontroll och övervakning av skogsresurser. Målen är allt som oftast goda och berättigade. Att byta ut det fossila till det förnybara är något som familjeskogsbruket välkomnar, men lagarnas detaljer riskerar att bli en björntjänst för både klimatet och nyindustrialisering i norra Sverige.
Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Just nu är EU viktigare än någonsin med tanke på olika geopolitiska spänningar, klimatförändringar och andra kriser som hotar försörjning av energi och skogsråvara. EU blir vad vi gör det till. Det är dags att EU ser skogens samlade klimatnytta och värnar en balans kring produktion och miljö samt lokal anpassning. Runt om i EU finns närmare 16 miljoner privata skogsägare, många är organiserade i skogsägarföreningar som Norra Skog. Många är kritiska till EU:s detaljreglering men det finns också stor enighet om att EU kan spela en viktig roll för en växande bioekonomi. Lita på magkänslan och gå och rösta.
Mia Crawford. Ansvarig för EU- och internationella frågor på LRF. Foto: Mellanskog