Grundplattan är gjuten och arbetet pågår för fullt. Själva hjärtat i Husum massabruk är nämligen en ny sodapanna med turbingenerator som ska byggas. Nästa steg blir att investera i en ny fiberlinje, där veden i form av flis blir till pappersmassa. Genom bytet av både sodapanna och fiberlinjen räknar ägarna med att få ett toppmodernt massabruk.
» De två investeringsfaserna garanterar en långsiktig utveckling av Husums massabruk och är grundstenarna i målet att nå en helt fossilfri verksamhet år 2030, förklarar Olov Winblad von Walter.
Husums fabrikschef, Olov Winblad von Walter.
En dröm i uppfyllelse
Norra Skogs försäljning av 40 000 hektar av egen skog, till den svenskägda skogsfonden Silvestica, frigjorde kapital som nu investerats i ett delägarskap i Husum.
» Det här är som stora julafton och resultatet av ett långsiktigt strategiskt arbete, säger en glad Mats Boström, vice vd på Norra Skog som drömt om detta i 15 år men som först 2018 började se möjliga öppningar.
» Jag åkte till Metsäs huvudkontor i Esbo, Finland, för två år sedan och presenterade en idé till affärsstruktur och det föll i god jord. Därefter har vi fortsatt dialogen och under det sista halvåret har vi detaljförhandlat och nu är vi nöjda med att vara 30 procentiga delägare, säger han med ett stort leende.
Mats Boström, vice vd på Norra Skog.
Winwin-affär
Metsä Board är ett börsnoterat finlandsägt bolag med försäljningssiffror på 1,932 miljoner euro per år och en rörelsemarginal på 9.5 procent (2019). Precis som de tiotal andra spelarna inom norra Sveriges massindustribransch vet Metsä Board att efterfrågan på slutprodukterna massa och kartong är hög men att det är svårt att säkra råvaran från skogen.
I samband med att MoDo splittrades för drygt 20 år sedan tappade Husums massafabrik kontrollen över egen skog och har sedan dess kämpat med att få en jämn råvaruförsörjning till bruket.
» Med den här transaktionen mellan Metsä Board och Norra Skog kommer vi att säkerställa vedtillförseln till Husums fabrik långt in i framtiden och få en partner att dela investeringarna med i anslutning till uppgraderingen av massabruket. Vid tidpunkten för transaktionens avslut är Metsä Board praktiskt taget ett nettoskuldfritt företag. Detta ger en utmärkt plattform för att växa inom vår kärnverksamhet – hållbar och högkvalitativ färskfiberkartong, meddelar Metsä Board’s VD Mika Joukio, vid pressmötet efter att affären blivit offentlig.
» Det är sällan man upplever att en affär är en winwin-situation av högsta märke och vi på Metsä Board Husum är jätteglada över att gå in i det här samarbetet, säger Husums fabrikschef, Olov Winblad von Walter.
Nordisk eftertraktad fiber
Bara i Husum är den årliga förbrukningen av massaved 3.5 million m3 över bark per år. 60 procent av detta utgörs av barrved och 40 procent av löv. Metsä Boards bruk eftersträvar att jobba med nordisk miljöcertifierad fiber som växer i framförallt svenska och finska skogar. Miljöcertifieringen efterfrågas av såväl nationella som internationella kunder.
» Målet för Husum är att 2030 använda miljöcertifierad råvara till minst 90 procent i jämförelse med dagens 59 procent, säger Olov Winblad von Walter.
Många vägar bär till bruket
Husum massabruk ligger rent geografiskt centralt till inom Norra Skogs verksamhetsområde och det underlättar den omfattande planeringen av hur virke så kostnads- och miljöeffektivt som möjligt ska fraktas dit.
» Som medlem i Norra Skog är man ju inte alltid nära ett massabruk men logistikvägarna in till Husum är mycket goda med både järnväg, egen hamn och bra vägsystem. Eftersom vi har jobbat hårt med att få till BK4-trafik i vårt område kan vi köra med både rundvirkesbilar och flisbilar som kan lasta upp till 74 tons bruttovikt. Utöver det har vi möjlighet transportera med järnväg från bland annat Hissmofors, Sikås, Storuman och Bastuträsk, förklarar Norra Skogs virkeschef Patrik Jonsson, som under flera år samarbetat med Husum.
Utvecklat värdeskapande
Patrik Jonsson poängterar däremot att samarbetet mellan Metsä Board Husum och Norra Skog inte innebär att skogsägarföreningens massaved uteslutande går till Metsä. Precis som tidigare kommer affärer även fortsätta med andra massavedskunder. Men affären innebär att Norra Skog redan dag ett har en säkrad avsättning på det överskott av virke som finns på marknaden på grund av nedläggningar av finpappersbruk i övriga landet.
» Som skogsägarförening har vi ju alltid uppdraget att skapa värde för våra medlemmar och då är det väldigt viktigt att det inte bara finns en aktör på marknaden som behöver massaved. Södra har i skogsägarkretsar varit väldigt framgångsrikt under de senaste åren och nu kommer Norra Skog ha samma upplägg där föreningen är ägare av hela råvarukedjan. Delägarskapet i Metsä Board Husum gör att vi nu även är i celloslusabranschen i kombination med att vi har toppmoderna sågverk, förklarar Mats Boström.
Hela trädet används
Varje år produceras närmare 700 tusen ton färsk-fibermassa på massabruket i Husum. En stor del av massan levereras till det närliggande kartongbruket som årligen producerar 400 tusen ton kartong och 250 tusen ton vit kraftliner. Produkter som kräver en högkvalitativ färskfibermassa och framförallt god tillgång till brukets första ingrediens– den förnyelsebara råvaran skog.
» Vi tar hand om hela trädet på bruket och ser till att nyttja varje beståndsdel av råvaran på bästa sätt. Och då menar jag att vi hela tiden satsar på att vara resurseffektiva, alltså både när det kommer till kostnad och miljö, förklarar Malin Nygren, som arbetar som produktionschef på massabruket i Husum.
Malin Nygren, produktionschef på massabruket i Husum.
Från papper till kartong
Malin Nygren har under många år arbetat inom bruksverksamhet. Flest arbetsår har hon vid bruket i Husum. Med stor vana förklarar hon pedagogiskt hur processen går till när ett träd går från stock till massa. Det är många begrepp och tekniska förklaringar men med hjälp av en illustration och ett stort tålamod att svara på frågor klarnar bilden av hur verksamheten bedrivs för att producera och leverera de högt eftertraktade klimatsmarta kartongprodukterna till stora delar av världen.
» I Husum gjorde vi en stor konvertering från papper till kartong för cirka fem år sedan och har därför bäddat för en bra marknad framöver. Vi jobbar på att konkurrera ut plast som förpackningsmaterial och det ser ju ljust ut just nu, förklarar hon.
Kommande investeringar
Just nu använder Husum massabruk sig av två gamla sodapannor som kräver mycket underhåll. Den nya sodapannan beräknas vara klar 2022 och kommer använda sig av den nya tekniken, vara modern och effektiv. Dessutom ska fiberlinjen uppgraderas.
» Framförallt innebär detta bygge en långsiktig satsning där verksamheten blir stabil framåt. Det handlar alltså inte om två eller fem år utan snarare 40 års perspektiv. Sedan blir ju även verksamheten effektivare både när det gäller energi och resurser, berättar Malin Nygren.
Covid-19, lager och toapapper
Det har varit ett tufft 2020 även för massa- och pappersindustrin. Husums massabruk har en bred kundbas och har under hela perioden kunnat leverera full kapacitet av torkad massa, bland annat genom att möta toapappershysterin i mitten av våren . Men bortsett från den tillfälliga hamstringen av toapapper finns det en mer långsiktig stabilt växande marknad av både hygienprodukter och förpackningskartonger, enligt Malin Nygren.
» Marknaden växer globalt. Husums kartongprodukter levereras främst till Europa och Nordamerika där efterfrågan av hållbara kartongprodukter till bland annat frysmat, choklad, mediciner och parfym ständigt efterfrågas.
Två i ett satsar på fossilfritt
Metsä Board Husum är två industrier i ett. Dels finns massabruket, Husum Pulp AB, vars ledande produkt är färskfibermassa från barr och löv. Massabrukets bästa kund är det nära intilliggande kartongbruket som producerar förpackningsmaterial i alla dess former. Men pappersmassa säljs även till andra bruk också både inom och utanför den egna koncernen. Båda bruken har en gemensam klimatsatsning.
» Idag är vår produktion till stora delar fossilfri men vi använder fossil olja ibland vid start, stopp eller driftstörningar. Men 2030 ska vi bedriva en helt fossilfri produktion, förklarar Malin Nygren.
