Vi ställde samma sex frågor till riksdagspartierna och på den här sidan kan du läsa vad respektive parti svarade i respektive fråga. Du kan klicka på frågorna nedan för att komma direkt till svaren för den frågan.
Valet 2026 – Så vill riksdagspartierna forma framtidens skogsbruk
Hur vill riksdagspartierna utveckla framtidens skogsbruk? Inför riksdagsvalet 2026 har vi ställt frågor till samtliga partier – här är deras svar och prioriteringar i skogsfrågorna.
Publicerad 22 juni 2026
Anser ert parti att Sverige ska stimulera ett aktivt skogsbruk med ökad tillväxt för att maximera kolinlagring och genom produkter ersätta fossila råvaror?
 |
CENTERPARTIET: Ja, det är en självklar utgångspunkt för oss. Det finns en stor potential i att öka den skogliga tillväxten, såväl ekonomiskt som klimatmässigt. Den ökade tillväxten går dessutom att åstadkomma genom ganska enkla medel. Den går också att kombinera med omsorg om skogens miljö. |
|
 |
KRISTDEMOKRATERNA: Ja. Det är genom att bruka skogen som vi kan få optimal klimatnytta av den. Skogen är kanske vårt främsta klimatverktyg om vi använder den rätt. |
|
 |
LIBERALERNA: Vi vill ha ett aktivt skogsbruk som ökar tillväxt och kolinlagring. Skogen kan ersätta fossila råvaror. Staten ska ta huvudansvaret för kolsänkor. Äganderätten ska värnas och skälig ersättning ges vid inskränkningar. Förutsättningarna stärks genom skatteregler. |
|
 |
MILJÖPARTIET Miljöpartiet vill se ett aktivt skogsbruk inom naturens gränser, där vi skyddar det som är skyddsvärt, brukar skogen med naturnära metoder och använder mer av skogsråvaran i långlivade produkter som både binder kol och ersätter fossila produkter. Skogsråvaran måste tas ut hållbart och långsiktigt, utan att klimatet, biologisk mångfald, vatten och kulturvärden påverkas negativt. Därför vill vi ställa om skogsbruket och gå från stora kalhyggen till mer naturnära skogsbruk där till exempel hyggesfritt kan vara en del. Detta vill vi göra med rådgivning och ekonomiska incitament. |
|
 |
MODERATERNA: Ja. Svenska skogsägare har i generationer bedrivit ett hållbart skogsbruk. Vi vill att de ska fortsätta med det och ge dem de verktyg och den frihet som krävs. Ett aktivt skogsbruk är vår viktigaste tillgång för att ersätta fossila råvaror. |
|
 |
SOCIALDEMOKRATERNA:Ja, ökad kolinlagring i skogen är viktigt för att klara klimatmålen. Detta kan uppnås genom förbättrad skogsskötsel, ett variationsrikt skogsbruk och växtförädling. Ett aktivt och hållbart brukande är samtidigt avgörande, eftersom skogsråvara också behövs för att ersätta fossila alternativ. |
|
 |
SVERIGEDEMOKRATERNA: Ja! För att kunna utnyttja resurserna från skogen är råvaruförsörjning grundläggande. Här är hoten framför allt politiska krafter med myndigheter som vill undanta alltmer skogsbruk från brukande, stelbenta artskyddsregler och olika EU-regleringar. |
|
 |
VÄNSTERPARTIET: Vi är för både stärkt kolinlagring, aktivt hållbart skogsbruk samt att råvaror från skogen kan ersätta fossila råvaror. Men vi är emot ökad tillväxt i form av exempelvis främmande trädslag och kvävegödsling. |
Vill ni vidta åtgärder för att skogen ska vara en integrerad del av Sveriges civila försvar och försörjningsberedskap?
CENTERPARTIET: Ja. Skogsnäringen är en central del av det civila försvaret och försörjningsberedskapen. Dess roll måste tydliggöras. Vi vill därför se över lagstiftningen och anser bland annat att Skogsstyrelsen ska utses till beredskapsmyndighet för att stärka Sveriges motståndskraft.
KRISTDEMOKRATERNA: Ja, vi behöver bygga upp vårt lands säkerhet på alla fronter och skogen är absolut en del av vårt lands trygghet, till exempel när det gäller energiförsörjningen.
LIBERALERNA: Ja. Grunden är livskraftiga skogs- och jordbruksföretag. Det kräver tydliga och förutsägbara regler samt en politik som ser skogsägare som en del av lösningen. Regeringen har stärkt beredskapen genom myndigheter, uppdrag och satsningar på produktion och leveranskedjor.
MILJÖPARTIET: Skogen och skogsråvara fyller en viktig del av Sveriges försörjningsberedskap. Vi behöver säkerställa att skogsråvara kan tas ut och transporteras även vid händelse av kris eller krig. Men det handlar också om att bygga resilienta skogsekosystem. Friska ekosystem är vår bästa garant mot att mildra effekterna av klimatförändringar såsom torka och extremväder. Skulle det inträffa en kris i Sverige blir det svårt att samtidigt hantera stora skogsbränder eller eftermälet av stormar. Denna extra press på samhällets viktiga civilsamhälleliga funktioner måste undvikas.
MODERATERNA: Ja. Skogen är redan en viktig del av försörjningsberedskapen. Men det behöver tydliggöras ytterligare, både vad skogens roll är i det civila försvaret och vad man som skogsägare och näring kan förvänta sig av staten i en krissituation.
SOCIALDEMOKRATERNA: Ja, när vi nu bygger upp totalförsvaret behöver samhällets alla delar inkluderas och stärkas. Skogen och skogsnäringen har en viktig roll, inte minst avseende försörjningsberedskap där skogens råvaror inte minst kan spela en roll avseende drivmedel och ersättningsprodukter till fossil plast.
SVERIGEDEMOKRATERNA: Initialt bör skogsbruk klassificeras som samhällsviktigt.
VÄNSTERPARTIET: Ja. Vi vill stärka skogens motståndskraft mot klimatförändringar. Vi vill till exempel vidta åtgärder för att stärka biologisk mångfald, genetisk variation och ökat lövinslag och alternativa skogsskötselmetoder. Vi vill även prioritera vägunderhållet på våra gles- och landsbygdsvägar.
Kommer ert parti verka för att Sveriges nationella restaureringsplan genomförs på en miniminivå som inte i onödan tar produktiv skogsmark ur bruk?
|
CENTERPARTIET: Ja. Naturrestaurering är bra, men ska inte detaljstyras av EU. Sveriges nationella plan ska genomföras på en nivå som inte i onödan tar produktiv skogsmark ur bruk. Vi måste utnyttja de undantag och den flexibilitet som EU-lagstiftningen faktiskt medger. |
|
|
KRISTDEMOKRATERNA: Ja. Allt annat vore att skjuta sig i foten. Vi ska undvika självskadebeteende. |
|
|
LIBERALERNA: Liberalerna vill att restaureringsplanen genomförs på ett sätt som fungerar i Sverige. Åtgärder ska vara proportionerliga och inte i onödan ta produktiv skogsmark ur bruk. Äganderätten ska värnas och skogsägare garanteras ersättning vid inskränkningar, samtidigt som biologisk mångfald värnas. |
|
|
MILJÖPARTIET Vi kommer att verka för att lagen följs och att referensvärdet för skogen baseras på vetenskaplig grund. Skog kommer inte skyddas i onödan, utan av stora vinster för klimat, biologisk mångfald och friluftsliv. Markägarnas intresse för att skydda skog behöver tillvaratas genom större satsningar på ersättningar. |
|
|
MODERATERNA: Ja. Moderaterna är i grunden emot naturrestaureringsförordningen. Vi verkar för att den nationella restaureringsplanen genomförs på miniminivå så att produktiv skogsmark inte i onödan tas ur bruk. |
|
|
SOCIALDEMOKRATERNA:Genomförandet behöver ske med hänsyn till svenska förhållanden, skogsägares ansvar och den svenska modellen med frihet under ansvar. Restaureringsåtgärder bör i första hand riktas där de ger störst ekologisk effekt och kombineras med ett aktivt och hållbart brukande i övriga landskapet. |
|
|
SVERIGEDEMOKRATERNA: Ja. Förslaget från myndigheterna måste arbetas om i grunden. Utöver detta måste Sverige vara pådrivande för att riva upp EU-förordningen. |
|
|
VÄNSTERPARTIET: Nej. Planen ska inte utgå från vad politiken eller näringen anser är tillräckligt. Den ska utgå från vad som vetenskapligt krävs för att åtgärda bristerna och återställa våra skadade ekosystem. Det är politikens ansvar att skapa incitament för markägare att medverka till detta, även på produktiv skogsmark. |
Norra Skogs valbudskap 2026
Vill du läsa mer om var Norra Skog står i olika valfrågor? Klicka nedan för att läsa våra valbudskap och förslag på åtgärder inför valet 2026.
Är ni beredda att möjliggöra årlig ersättning till skogsägare som drabbas av intrång och flexibla skyddsformer?
CENTERPARTIET: Ja, vi vill utveckla fler flexibla skydds- och ersättningsformer som exempelvis ska kunna vara tidsbegränsade och möjliggöra visst brukande. Historiskt har det varit mycket fokus på att bilda naturreservat som permanent undantar allt brukande. Vi vill se en bredare verktygslåda bättre anpassad efter skogsägarnas behov.
KRISTDEMOKRATERNA: Ja. Vi anser att det är rimligt att den grundlagsskyddade äganderätten ska respekteras. Politiska beslut som påverkar måste finansieras solidariskt via skatten.
LIBERALERNA: Liberalerna har inte tagit ställning till ett system med årlig ersättning till skogsägare vid intrång. Däremot anser vi att skogsägare alltid ska vara garanterade full ersättning vid inskränkningar i brukande och ägande, genom rättssäkra och förutsebara processer.
MILJÖPARTIET: Vi vill göra det mer attraktivt att bilda ett formellt naturskydd, som biotopskydd eller naturreservat, när en skogsägares markanvändning begränsas, och införa möjligheten till kontinuerlig ersättning även vid artskydd, för kolinlagring eller visst skonsamt brukande. Ersättning ska kunna betalas ut på årsbasis, i stället för en klumpsumma, beroende på vad markägaren föredrar.
MODERATERNA: Ja. Årlig ersättning och flexibla skyddsformer skulle kunna vara ett effektivt sätt att värna äganderätten och nå naturvårdsmål i samförstånd med markägarna. Men frågan är komplex och det finns även andra lösningar som kan vara värda att utreda.
SOCIALDEMOKRATERNA: Vi vill säkerställa långsiktighet i den svenska skogspolitiken så att skogsägarna vet hur spelreglerna ser ut så långt fram i tiden som möjligt. Vi har drivit på för att skogsägare, när de inte får bruka sin skog, ska få ersättning. Vi vill även höja anslagen för ersättning till skogsägare.
SVERIGEDEMOKRATERNA: Ja. Staten måste erbjuda full kostnadstäckning när man beslutar om rådighetsinskränkningar. Utgångspunkten bör vara att skyddet är tidsbegränsat.
VÄNSTERPARTIET: Vi har inte tagit ställning till årlig ersättning som kan vara en lämplig lösning i vissa situationer. Flexibla skyddsformer kan vara lämpliga. Det viktigaste är att åtgärda att skogsägare står i kö för att få ersättning för att skog ska skyddas. Därför har vi föreslagit kraftigt ökat anslag för formellt skydd.
Anser ert parti att staten bör ta ett tydligare ansvar för att klövviltstammarna hålls på nivåer som möjliggör föryngring, lövinslag och biologisk mångfald i brukade skogar?
|
CENTERPARTIET: Vi stödjer en decentraliserad älgförvaltning eftersom den har bäst förutsättningar att skapa en hållbar, långsiktig och lokalt anpassad förvaltning av älgstammen. Den skapar också förutsättningar för dialog mellan markägare, jägare och myndigheter. Vi är öppna för förbättringar, men vill behålla grunderna i dagens älgförvaltning. |
|
|
KRISTDEMOKRATERNA: Ja och nej. Staten har ett övergripande ansvar men vi ser det också som viktigt att markägare och övriga aktörer tar sitt ansvar. Politiken ska inte reglera mer än nödvändigt. |
|
|
LIBERALERNA: Det är viktigt att brukandet av naturen och viltstammar kan samexistera. Klövviltstammarna ska förvaltas så att de fyller sin ekologiska funktion, men skador på skog ska vara så begränsade som möjligt. Utfodring i syfte att öka stammarna bör upphöra. |
|
|
MILJÖPARTIET Vi vill se att viltförvaltningen utvecklas ytterligare till viltskötselområden, eller i verklig mening viltvårdsområden, där man ser till hela ekosystemet. Vi behöver ha en flerartsförvaltning som utgår från hela ekosystemet och det som sker där såsom skogsbruk, inklusive tillgången till föda och även inkludera rovdjur. Man måste också se till hur detta hänger ihop med övriga populationer och viltstammar ute i landet så att vi har ett genetiskt utbyte. Även om vi har en lokal förvaltning måste vi också kunna se att den ska kunna hänga ihop med resten av landet eller med andra populationer. |
|
|
MODERATERNA: Nej. Staten ska se till att det finns generösa jakttider och möjlighet till skyddsjakt. Sedan ska frågan lösas lokalt mellan markägare, brukare och jägare. |
|
|
SOCIALDEMOKRATERNA:Vi vill övergå till en samlad klövviltsförvaltning där lokal hänsyn tas till hela klövviltsstammen och där även en samlad bild av både betesskador och tillgången på viltfoder sammanställs. Vi anser att jägare och markägare bör representeras i lika antal under ledning av en oberoende ordförande. |
|
|
SVERIGEDEMOKRATERNA: Vi tror i första hand på att jägare, markägare och skogsbrukare med flera måste samverka bättre. Ökad statlig reglering är inte optimalt och bör undvikas så långt det går. När det kommer till viltskadorna behöver det statistiska underlaget förbättras så vi kommer bort ifrån en situation där inte alla aktörer litar på uppgifterna. |
|
|
VÄNSTERPARTIET: Ja. Vi vill ha en balanserad förvaltning av klövviltsstammarna som är ekosystembaserad och inte bara utgår från en art. |
Vill ert parti att den nationella infrastrukturplanen ska lägga mer fokus på att förbättra vägar och järnvägar som är viktiga för säkerhet, skogsindustrin och landsbygden?
CENTERPARTIET: Ja. Centerpartiet vill stärka infrastrukturen i stråk som Försvarsmakten pekat ut för att öka den civila och militära rörligheten. Vi ser också stora behov av att klimatanpassa infrastrukturen, exempelvis för att hantera minskad bärighet i vägar till följd av mildare vintrar.
KRISTDEMOKRATERNA: Ja. Infrastruktur som fungerar i hela landet är avgörande för både beredskap och tillväxt. Vi vill prioritera bärigheten och tillgängligheten när det gäller vägar och järnvägar som är viktiga för skogsnäringen och landsbygden, så att transporter är robusta, säkra och effektiva året runt.
LIBERALERNA: Ja. Liberalerna vill prioritera bärighet, underhåll och robusthet i infrastrukturen, särskilt på landsbygd och för näringslivet. Brister i vägar och järnväg slår mot jobb och beredskap. Vi har medverkat till att flytta fokus från nya projekt till att få befintlig infrastruktur att fungera bättre.
MILJÖPARTIET: Vi vill se ökat järnvägsunderhåll, men inte på bekostnad av vägunderhållet. Åtgärder helt kopplade till försvaret ska tas av egna medel, inte pengar i nationell plan. Höjd bärighet ska bedömas från fall till fall.
MODERATERNA: Ja. Det gör den redan. Genom att stärka infrastrukturen stärks näringarna. Vi vill fortsätta prioritera bärighet och funktion i vägar och järnvägar som är avgörande för skogsnäringen, landsbygden och landets försörjningsberedskap.
SOCIALDEMOKRATERNA: Ja, robust och säker infrastruktur är viktig för svenska jobb och exportintäkter. Det försämrade säkerhetsläget har ytterligare skärpt vikten av goda kommunikationer i hela landet.
SVERIGEDEMOKRATERNA: Ja. Vi tycker att det fattats många beslut på området som går i helt rätt riktning.
VÄNSTERPARTIET: Ja. Vi vill öka satsningar på järnvägsunderhållet och prioritera vägunderhållet på gles- och landsbygdsvägar. Vänsterpartiet har även i försvarsuppgörelsen säkrat att 50 miljarder kronor ska avsättas till civil infrastruktur, för att stärka totalförsvaret och robustheten i samhället.
Läs mer
Politik och påverkan
Det finns många intressen som på ett eller annat sätt vill styra användningen av din skog, inte minst myndigheter, politiker och ideella naturvårdsorganisationer. Därför är det viktigt att det finns en samlande organisation som står upp för norrländska skogsägare och deras behov.
Politiska sakfrågor
En del av Norra Skogs påverkansarbete omfattar specifika sakfrågor där vi är särskilt engagerade och verksamma.
Skogsbrukets klimatnytta
Ett aktivt och hållbart skogsbruk är avgörande för klimatet. Genom att använda förnybara produkter från skogen minskar vi utsläppen och driver samhället mot en mer hållbar framtid.