– Många ser planteringen som slutet på jobbet efter avverkning. Men egentligen är det då det viktiga arbetet börjar, säger Olof Falkeström, skogsskötselspeciallist på Norra Skog.
Efter en avverkning väljer de flesta skogsägare att markbereda och plantera ny skog. Det är en investering för framtiden – men det är inte alltid alla plantor klarar första året. Torka, frost, snytbaggar och dålig markkontakt kan snabbt slå ut delar av föryngringen.
Därför är det viktigt att följa upp resultatet tidigt.
– Gör man kontrollen redan våren efter planteringen har man fortfarande bra möjlighet att stödplantera där det behövs, innan vegetation och markförhållanden förändras för mycket, säger Olof Falkeström.
Börja med en enkel överblick
Det behöver inte vara komplicerat att kontrollera sin plantering. Det enklaste sättet är att gå över hygget och se om plantorna ser friska ut och är jämnt fördelade över ytan.
– Man får ganska snabbt en känsla för om föryngringen ser bra ut eller om något område sticker ut, säger Olof Falkeström.
Med hjälp av skogsägarplanen och kartan i appen Mitt Norra Skog är det också enkelt att hitta rätt område och navigera på hygget via telefonens GPS.
Vill du veta mer exakt – testa cirkelprovytor
Den som vill göra en noggrannare kontroll kan använda så kallade cirkelprovytor – en metod där man räknar antalet plantor inom mindre provytor för att få ett genomsnitt för hela hygget.
Metoden är enklare än den låter.
Du behöver egentligen bara:
ett snöre på 2,82 meter
en pinne eller käpp
något att anteckna med.
Snöret används för att skapa en cirkel med en yta på 25 kvadratmeter. Fäst snöret i toppen av pinnen och gör gärna en ögla i andra änden så att det blir lätt att hålla i.
När du ska mäta en provyta sticker du ned pinnen i marken. Pinnen blir då mitten i cirkeln. Sträck sedan ut snöret runt pinnen – avståndet från pinnen till där du håller i snöret visar ytterkanten på provytan. Där innanför räknar du antalet barrplantor.
– Det viktiga är att ytorna fördelas jämnt över hygget och att man inte väljer “fina” ställen. Man måste våga mäta även där resultatet är sämre, säger Olof Falkeström.
För hyggen upp till fem hektar brukar cirka 50 meter mellan provytorna vara lagom, och på större områden kan man gå 60-70 meter mellan provytorna.
Vad ska man titta efter?
När man räknar plantor är det framför allt barrträd man fokuserar på – både planterade och självsådda. Om två plantor står närmare varandra än 70 centimeter räknas de som en planta.
Innan du börjar mäta är det bra att välja en tydlig startpunkt, till exempel en stubbe eller en sten. Håll sedan i änden av snöret och gå runt hela cirkeln medan du räknar plantorna inom ytan. När du kommer tillbaka till startpunkten är provytan klar.
Skriv upp hur många plantor du hittar på varje provyta.
För att räkna ut hur många plantor det motsvarar per hektar multiplicerar du antalet plantor med 400. Hittar du till exempel:
4 plantor motsvarar det 1 600 plantor per hektar
5 plantor motsvarar det 2 000 plantor per hektar.
När alla provytor är räknade summerar du antalet plantor och delar med antalet provytor för att få ett genomsnitt. Multiplicera sedan med 400 för att få fram medeltalet plantor per hektar för hela hygget.
Ett bra resultat året efter plantering är cirka 1 800 barrplantor per hektar eller mer. Är antalet lägre kan det vara läge att fundera på stödplantering.
– Alla plantor överlever inte, men det viktiga är att man får en jämn och tillräckligt tät föryngring, säger Olof Falkeström.
Om många plantor har dött kan det ibland gå att få ersättning via skogsförsäkringen. Kontakta därför både ditt försäkringsbolag och Norra Skog för att diskutera möjligheterna till stödplantering.
Samtidigt är det bra att titta närmare på plantor som ser skadade ut.
Vanliga problem är:
snytbaggeskador
torka
frostskador
uppfrysning
– Hittar man många plantor med samma typ av skada kan det vara bra att ta kontakt med sin skogsinspektor för att få hjälp att bedöma orsaken, säger Olof Falkeström och fortsätter:
– Målet är att få en jämn och livskraftig ungskog. Ser man brister tidigt är det mycket lättare att åtgärda dem än att vänta flera år, säger Olof Falkeström.
Viktigt för framtida värde
En lyckad föryngring påverkar inte bara hur skogen ser ut om några år – utan också det framtida värdet på fastigheten.
– Föryngringen är grunden för hela nästa generation skog. Det är bland det viktigaste man gör som skogsägare, säger Olof.
Och det behöver inte ta särskilt lång tid.
– En återväxtkontroll är en liten insats i dag som kan göra väldigt stor skillnad längre fram.
