Av våra vanliga trädslag är det bara gran som har förmågan att överleva i decennier nästan utan att växa. Tall och våra vanliga lövträd är anpassade till att växa fort för att hinna bli stora innan nästa skogsbrand. De överlever inte den konkurrens om näring som råder i en sluten skog. Därför blir en blädad skog på sikt alltid en ren granskog, även om det i dag finns enstaka andra trädslag i skogen.
I en skog skött med blädningsbruk växer granplantorna väldigt långsamt. Det tar omkring 50 år att nå brösthöjd. Efter ytterligare 50 år har granarna hunnit bli 5–6 meter höga och sedan kan det ta uppemot 100 år innan de blivit fullstora granar. Så 200 år är en rimlig tid från det att en ny granplanta föds tills dess att den har vuxit upp och blivit stor nog att blädas, det vill säga gallras ut.
I blädningsbruk gallrar man ut ett fåtal av de större träden med 10 till 20 års mellanrum. Eftersom det tar så lång tid för granarna att växa upp till stora träd så måste alla träd, som ska blädas de kommande 200 åren, finnas i blädningsskogen redan i dag.
I grunden bygger blädningsbruk på att skogen föryngrar sig själv. Många tror att nya plantor växer upp i de luckor som uppstår när äldre träd tas bort. Det stämmer inte alls.
Det föds granplantor slumpmässigt här och var i skogen, ganska få varje år. Eftersom de växer så långsamt så kommer det vara många plantor som samtidigt är små. När de blir lite större växer de lite fortare och kommer därför vara färre i nästa storleksklass. Därför måste det alltid finnas fler mindre granar än större granar, och alla olika storlekar måste vara blandade med varandra överallt i skogen. En sådan skog kallas fullskiktad.
Skogens tillväxt är viktig när man pratar om klimatnytta. Forskningen visar att det i praktiken inte är någon större skillnad mellan blädad granskog och skog skött med trakthyggesbruk. Dagens trakthyggesbruk med förädlade plantor borde ge en högre tillväxt, men eftersom vi normalt föryngringsavverkar innan den långsiktiga tillväxten nått sitt maximum så blir det nästan ingen skillnad. Omvandling från en vanlig skog till fullskiktad granskog leder däremot oftast till kraftigt sänkt tillväxt under omföringsperioden. Därmed så minskar också möjligheten till skörd av sortiment som kan ge stor klimatnytta i omställningen från fossila produkter.
Den biologiska mångfalden gynnas inte automatiskt av blädningsbruk. Eftersom de största träden regelbundet avverkas och dödligheten är låg bland de mindre träden så bildas väldigt lite död ved i välskött blädningsskog. Men om mindre ytor avsätts för fri utveckling så skapas skyddade fläckar där störningskänsliga arter kan leva ostörda i flera sekler.
Ekonomiskt innebär blädningsbruk att samma mängd virke tas ut genom att en större areal blädas varje år. Avverkningskostnaden är högre än för föryngringsavverkning men lägre än för gallring, och några andra kostnader finns inte. Därför kan blädningsbruk vara ungefär lika lönsamt som trakthyggesbruk.
Sammantaget kan blädningsbruk fungera väl – förutsatt att du redan har en fullskiktad granskog. Men eftersom den sortens skogar nästan bara finns i fjällnära områden så är blädningsbruk väldigt sällan ett alternativ för skogsägare nedanför det fjällnära området.
