Kunskap och samarbete – nyckeln till att stoppa skogsbränder

Efter rekordbränderna 2018, då räddningstjänsten ryckte ut till omkring 7 000 bränder i skog och mark, har beredskapen för skogsbränder blivit en allt viktigare fråga för privata skogsägare. Inför ännu en sommar växer intresset efter kunskap om hur man förebygger bränder – och hur man hanterar dem när elden väl har släckts.

Text Elin Olsson Publicerad 30 juni 2025

– Beredskapen och kunskapen att utföra efterbevakning i händelse av skogsbrand är generellt låg bland privata skogsägare. Kapaciteten att klara en uthållig och ändamålsenlig efterbevakning varierar kraftigt, säger Mauritz Öjbrandt, utbildningssamordnare på Norra Skog.

Efterbevakning – alltså arbetet med att se till att en brand inte blossar upp på nytt – är avgörande för att undvika nya utbrott. En glödbrand kan ligga och pyra i dagar eller veckor, och en vindpust kan snabbt föra gnistor till torr mark i närheten.

– Det är farligt och ofta fysiskt krävande arbete, som dessutom kan pågå i veckor, ibland månader. Många skogsägare är inte förberedda för det, säger Mauritz Öjbrandt.

Utbildning och utrustning på plats

För att möta behovet har skogsägarföreningen Norra Skog satsat stort på utbildning och praktiskt stöd till sina 27 000 medlemmar. Satsningen omfattar allt från förebyggande brandarbete till ansvar och samverkan efter en brand.

Som en del i arbetet har Norra Skog placerat ut brandsläckningsutrustning på elva orter i norra Sverige – från Timrå till Kalix – som kan användas vid utbildningar men också som back-up om skogsägare saknar egen utrustning.

– Vi ser att många saknar resurser eller utrustning för att själva hantera efterbevakning. Vi vill inte att det ska bli ett hinder för att agera snabbt och effektivt, säger Mauritz Öjbrandt.

Mauritz Öjbrandt, utbildningssamordnare Norra Skog

Utöver de rent praktiska verktygen lyfter utbildningarna också fram enkla åtgärder och viktiga frågor som skogsägare bör fundera över – gärna tillsammans med grannar. Finns tillgång till vatten? Är vägarna röjda och skyltade så att räddningstjänsten hittar? Vad händer om man själv är bortrest eller sjuk när branden slår till?

Även tekniken kan bidra. Appar som "Brandrisk Ute" och "SOS Alarm 112" gör det möjligt att snabbt få koll på lokala brandrisker och att snabbt larma vid en olycka.

En viktig aspekt som ofta glöms bort är att skogsägaren, efter att räddningstjänsten lämnat platsen, själv bär ansvaret för att bevaka och säkra området. Det gäller oavsett om branden orsakats av naturen, människor eller pågående skogsbruk. Därför är det avgörande att vara mentalt, fysiskt och praktiskt förberedd.

Motverka risk – innan det brinner

Men det bästa är förstås att förebygga brandrisken redan innan lågorna syns. Rätt planerade skogsvägar kan fungera som brandgator, särskilt om de hålls öppna och röjda. Vid arbete i skogen under torra perioder bör ansvariga också ha med sig grundläggande släckutrustning, som vatten och handredskap.

Norra Skog uppmanar sina medlemmar att ha en aktiv dialog med entreprenörer och anställda om vad som görs för att minimera brandrisker vid skogsbruk.

– Skogsbrand behöver inte bara vara en naturkatastrof. Med kunskap, samverkan och rätt utrustning kan vi begränsa skadorna – eller i bästa fall undvika dem helt, säger Mauritz Öjbrandt.