Intresset för hyggesfritt skogsbruk ökar från flera håll. Samtidigt varnar experter för att se sådana metoder som en universallösning. För att skogen ska kunna leverera biologisk mångfald, klimatnytta och förnybar råvara krävs olika sätt att bruka skogen, menar Mikael Markström, naturvårdsspecialist på Norra Skog.
Det finns ofta en uppfattning om att hyggesfritt alltid är bättre för klimatet, den biologiska mångfalden och naturupplevelsen. Men verkligheten är betydligt mer komplex.
– Det finns en föreställning i vissa läger om att hyggesfritt är den bästa lösningen i alla lägen. Så enkelt är det inte. Skogen ser olika ut, har olika förutsättningar och berörs av många olika mål. Därför måste också skogsbruket kunna anpassas efter både platsen och målbilden, säger Mikael Markström.
Han menar att debatten alltför ofta handlar om metoder, när den egentligen borde handla om vilka värden samhället vill få ut av skogen.
– Frågan borde inte vara om ett hygge ska undvikas till varje pris. Frågan är vilken skog vi vill skapa på lång sikt och vilka värden vi vill att den ska leverera.
Olika arter gynnas av olika typer av skog
En vanlig uppfattning är att hyggesfritt alltid är bäst för den biologiska mångfalden. Men forskning visar att olika arter är beroende av olika miljöer.
I slutna, skuggiga skogar trivs många mossor, lavar, tickor och marksvampar. Samtidigt missgynnas flera ljuskrävande arter.
– Tall, björk, sälg, lingon och hallon behöver betydligt mer ljus. Detsamma gäller många pollinerande insekter och flera av de växter de är beroende av. Även vilt som älg söker sig gärna till yngre skogar där det finns gott om bete. Ska vi värna den biologiska mångfalden behöver vi variation – inte en enda typ av skog överallt.
Hyggesfritt skogsbruk kan innebära lägre virkesproduktion
En annan viktig aspekt är produktionen av virke. Skogen spelar en avgörande roll i klimatomställningen genom att binda koldioxid samtidigt som den levererar en förnybar råvara som kan ersätta stål, betong och fossilbaserade material. Men hyggesfria skogar växer i många fall långsammare än skogar som sköts med trakthyggesbruk. Det innebär att mängden virke som kan produceras också blir lägre.
– Om vi vill ersätta fossila material med trä måste det också finnas virke att tillgå. Det perspektivet glöms ibland bort. Ett minskat virkesuttag påverkar inte bara industrin utan också samhällets möjligheter att ställa om till en biobaserad ekonomi, säger Mikael Markström.
Ingen skogsbruksmetod är bäst överallt
Svenskt skogsbruk har förändrats mycket under de senaste årtiondena. Hänsynen till naturvärden har ökat, hyggena har blivit mindre, mängden död ved har ökat och fler lövträd sparas än tidigare. Riksskogstaxeringen visar samtidigt att både äldre skogar och grova träd blivit vanligare.
Det visar, enligt Mikael Markström, att utvecklingen inte handlar om ett val mellan produktion och naturvård.
– Det moderna skogsbruket handlar om att väga samman många olika värden. Ibland passar hyggesfritt mycket bra. I andra fall är trakthyggesbruk den metod som bäst uppfyller både produktions- och naturvårdsmålen.
Han menar att vi ska välkomna nya metoder och ny kunskap.
– Men vi måste också våga säga att det inte finns någon universallösning. Ett hållbart skogsbruk bygger på att välja rätt metod på rätt plats – inte att använda samma metod
