Skogen som arbetsplats

Philip Jämtgård driver företaget Jämt-Zäta Skogstransporter AB – ett jämtländskt familjeföretag i Ragunda som startades skogsmagasinet1973 av hans pappa Staffan Jämtgård. Båda föräldrarna sitter kvar i styrelsen men Philip är ensam aktieägare. Företaget har idag fyra maskingrupper varav två jobbar för Norra Skog.

»Det är ett väldigt varierat arbete och det tycker jag är kul. Det har såklart varit toppar och dalar men det är genuint ett fantastiskt roligt jobb. Dels är det en ganska komplex entreprenad. Det är många faktorer som styr om det går bra eller dåligt och du måste ha koll på både siffror och människor och det gillar jag. Och naturen, det är fantastiskt kul att få jobba i skogen. Idag kör jag skotare och det tycker jag är jätteroligt. Du får se ett resultat varje dag och det tror jag är bra för hjärnan. Kör du skördare och gallrar så ser du bakom dig att du har fått till ett väldigt fint bestånd och det ger också tillfredsställelse, säger Philip Jämtgård.


Philip Jämtgård har drivit Jämt-Zäta sedan 2014.


Många medarbetare på Jämt-Zäta har arbetat länge på företaget, i tjugo år eller mer. 

»Vi har extremt bra medarbetare och jag har vuxit in i företaget tillsammans med flera av dem. Jag tycker att vi är ett välsvetsat gäng. Det senaste året har vi börjat jobba mer med gruppchefer och har delat ut ett ganska stort ansvar till maskinförarna som ska se till att maskinerna snurrar. De driver dem som om det var deras egna. Att införa gruppchefer har hjälpt mig att bygga struktur och arbeta mer strategiskt, menar Philip.

Fritt och omväxlande

En bit bort styr Peråke Alf skördaren med van hand. Idag är det gallring som gäller men han gör även slutavverkningar ibland. Med sina snart 39 år i företaget är han den med mest yrkeserfarenhet i gänget. Han menar att självständigheten, friheten och omväxlingen är det bästa med jobbet.

»Jag är van att jobba ensam. Jag får sköta mig själv ganska mycket och det tycker jag om. Man är nästan sin egen även om man inte har det ekonomiska ansvaret. Skogen, terrängen och arbetsuppgifterna varierar. Jag tycker om omväxlingen och att känna mig fri. Men visst, ensamjobb passar inte alla. Och man måste kunna lösa problem själv och samtidigt ta hänsyn till både natur- och kulturmiljöer. Sedan blir maskinerna mer och mer avancerade och man måste vara lite teknisk också och ha viss datakunskap, berättar Peråke Alf.

Det är en fördel att vara morgonmänniska om du ska arbeta i skogen. De flesta maskinförare börjar sin arbetsdag vid klockan fem eller sex.

»Allmänt börjar vi tidigare i skogen än till exempel kontorsjobb. Jag är van att kliva upp vid femtiden. Jag har jobbat så jämt, man får in en rutin i kroppen och då funkar det bra. Men jag har möjlighet att flexa på tiden om jag vill. Och jag jobbar lite extra hela tiden och slutar sedan tidigare på fredagar, säger Peråke.


- Jag är en pratglad person. Men jag tycker om att arbeta själv, då blir det inga konflikter, säger Peråke Alf och skrattar.

Röj först, gallra sen

Att gallra kräver en högre kompetens hos maskinföraren då man ständigt ska göra bedömningar i skogen och fatta beslut. För att kunna utföra en bra förstagallring krävs även långsiktig planering av skogsägaren.

»Det bästa är om man ungskogsröjer, sköter skogen direkt efter plantering och kanske röjer vid tre till fyra meter eller tio års ålder. Om det är röjt två till tre gånger innan vi ska gallra så behövs det ibland ingen underväxtröjning. Då får du ett avstånd mellan stammarna så att vi kan köra aggregatet fortare och det blir stormfastare skog och högre medelstam, säger Peråke Alf.

Det behöver vanligtvis gå en vinter för att snön ska trycka ned den röjda underväxten och rekommendationen är att underväxtröja tre till fyra år före gallring eller avverkning. Annars kan röjningen snarare utgöra ett hinder för maskinförarna.

»Om underväxtröjningen sker precis innan vi ska gallra står stammarna kvar upprätt. Och när man kommer åt dem så ramlar de både på rutan och in mellan kranen och hytten. Sedan ligger det massa pinnar kors och tvärs på backen som du måste lägga i en hög. När skotaren sedan ska ta massaveden eller timmerstockarna är det lätt hänt att få med underväxtröjningen samtidigt, förklarar Peråke.

Ett oröjt bestånd ställer till bekymmer för både skogsägare och entreprenör, menar Philip Jämtgård.

»Egentligen får du två effekter: Det blir både dyrt och dålig kvalitet. Om det inte är underväxtröjt, speciellt vid en förstagallring så har vi svårt att välja rätt stammar och göra en riktig kvalitetsgallring. Plus att vi får slita så mycket för att bibehålla produktionstakten. Det blir mycket jobbigare att utföra hela projektet och gallringen tar ofta mycket längre tid att utföra, konstaterar han.

Samarbetar i entreprenörsråd

Oscar Jakobsson är flödeschef på Norra Skog och han håller med om att föreningen måste skapa bättre förutsättningar för maskinförarna.

»Vi har haft utmaningar med att ha god framförhållning och förse entreprenörerna med objekt klara för utförande. Det är kopplat till underväxtröjning och det pågår ett intensivt arbete på Norra Skog för att få till bättre framförhållning ut mot entreprenör. Vi vill ha ordning och reda, man ska få ut sina objekt i förväg och det ska vara röjt. Men jag vill även
uppmana alla markägare att ungskogsröja i tid. På sista raden blir det billigare och du odlar bättre kvalitet i din skog, säger Oscar Jakobsson.

Majoriteten av entreprenörerna i skogen är små företag som bara har en maskingrupp. Norra Skog har affärssamarbeten med ett åttiotal olika skogsföretag, varav mer än hälften är anslutna till branschorganisationen Skogsentreprenörerna, SE. För att utveckla och fördjupa samarbetet har Norra Skog tillsammans med SE bildat ett entreprenörsråd. Syftet med rådet är att fånga upp större frågor som finns mellan uppdragsgivare och entreprenör.

»Vi som uppdragsgivare ska kunna ge de bästa möjliga förutsättningarna för entreprenörerna så att de kan göra ett bra jobb. Entreprenörsrådet handlar om hur vi tillsammans kan höja produktiviteten i alla led. De får möjlighet att ge oss feedback och vi får möjlighet att bolla frågor med dem. De kan komma med saker som vi internt inte har tänkt på, menar Oscar.

Norra Skog vill vara en attraktiv uppdragsgivare samt gynna tillväxten av nya maskinförare och har därför tagit fram olika former av ekonomiska bidrag såsom praktikantstöd om företaget tar in en praktikant, eller introduktionsstöd när företaget ska skola in en nyanställd. Man kan även ansöka om metodikstöd om entreprenören vill anlita en metodinstruktör från maskintillverkaren.

Positiv trend

Entreprenörsrådet följer frågan om vad de kan göra för att locka fler till maskinföraryrket, då det är brist på duktiga maskinförare.

»Vi ser en positiv trend på vuxenutbildningarna och naturbruksgymnasierna. Mest positivt är att en ökad andel tjejer söker sig till maskinförarutbildningarna och det är också ett ökat antal sökande generellt så jag hoppas att läget kommer att bli bättre, säger Oscar.

Philip Jämtgård sitter i programrådet för Torsta naturbruksgymnasium och han tycker att entreprenörer kan bli bättre på att marknadsföra branschen och sin egen verksamhet ute i skolorna.

»Det är ju vi entreprenörer som anställer de flesta av maskinförarna. Jag brukar ta in en eller två praktikanter per år och efter sommaren ska en av dem börja jobba åt mig. Så de unga kommer ju. Däremot är det svårt att få tag i erfarna skogsmaskinförare, men jag tycker att vi har ett jobb att göra också. Vi måste skapa en arbetsplats som är attraktiv och se till att ha ordning på arbetsmiljö och förmåner, säger Philip, som överväger att anställa en person på överskott för att kunna täcka upp vid exempelvis vab.

”Det är charmen”

Jämt-Zäta kör enbart åt privata skogsägare och uppskattar det personliga mötet med kunden.

»Vi tycker att det är roligast att jobba mot privata skogsägare och den typen av körning och dialog med kunden. Det är ofta ett väldigt bra affärsklimat där kvaliteten på utförda arbeten värdesätts. Det är charmen i det. Vi får höra vad de har för önskemål och så får man ställa det mot vad som står i beställningen till oss i traktdirektivet men det blir alltid lite snack. De som är intresserade kommer ofta ut och pratar med oss och det är kul att få höra vad de har tänkt sig. Vi får höra historier om när de var med och planterade eller gallrade när de var yngre och det är roligt.


Är du intresserad av Norra Skog som uppdragsgivare? Gå in på norraskog.se/entreprenor och läs mer.