Framtidens maskinförare

Torsta Naturbruksgymnasium i Åsbygden nära Östersund och Liljaskolan i Vännäs utanför Umeå driver linjerna Skogsbruk som en del av sina treåriga naturbruksprogram. Lilja tar in 12 elever, medan Torsta tar in 24 varje år. Eleverna är ”heta” på arbetsmarknaden. De flesta får jobb direkt. Axel Sandberg, 19 år, på Liljaskolan är en av dem. Som son till 
en skogsägarfamilj är han uppvuxen med skog och jakt som stora intressen. Pappa är anställd skogsmaskinförare.

» Det kändes självklart att gå här. Skogen är en stor del av mitt liv och jag trivs jättebra med skolan. Det är små klasser, så vi blir som en familj både elever och lärare. Alla kan umgås med alla, säger Axel.

Från frisör till skogsmaskinförare

Klasskompisen Nathalie Häggström, 20, har inte skogen som sitt stora fritidsintresse. Och kanske är det hos henne man kan ana svaret på hur branschen ska hitta fler ungdomar att intressera för skogsjobb.

»Jag tror de flesta yngre personer som bor i en stad eller ett samhälle inte tänker på att skogsmaskinförare är ett vanligt jobb. Man tror att det är nåt special för den som bor på landet, säger Nathalie och fortsätter:

»Så var det för mig. Jag började på frisörlinjen, men efter ett tag insåg jag att det inte är ett jobb jag vill hålla på med hela tiden. Jag kollade runt och fastnade för maskinförare, trots att jag inte hade nån koppling till branschen. Jag har alltid gillat att köra fyrhjuling och skoter, så det kändes kul. Pappa blev inte så förvånad, men mamma blev väldigt överraskad. Bytet blev ett lyckokast. Nathalie har ett nytt intresse och jobb direkt efter studenten.

»Jag är glad att jag bytte. Det är en jättebra utbildning, bra lärare och engagerade klasskompisar. Det är inte alla utbildningar som ger jobb direkt efter skolan. Dessutom får vi en grund som kan leda till vidareutbildning om man vill jobba med annat i framtiden, påpekar Nathalie.

Nathalie Häggström och Axel Sandberg.

Bättre marknadsföring behövs

Torbjörn Mattsson är skogslärare på Liljaskolan, som är en ganska stor gymnasieskola med Vännäs kommun som huvudman. Skogsutbildningen har funnits på Lilja sedan 2015.

» Vi har mycket bra samarbete med branschen som håller oss med lämpliga objekt där eleverna får köra praktiskt. Alla är ivriga att komma ut och köra så praktiken ute på företag i trean är en bra ingång till kunskap, utveckling och kontakter i branschen Arbetsplatsförlagt lärande (APL) menar Torbjörn Mattsson är nyckeln till framgång för både eleverna och branschen.

»Sedan har vi ett gemensamt jobb att göra, både skolorna och branschen, när det gäller att marknadsföra utbildningarna och vad jobbet innebär. Vi måste försöka nå bortom de där ”självklara” eleverna som finns på landsbygden. Arbetsgivarna måste också vara öppna för att ungdomarna idag har andra tankar om arbetstider och arbetsmiljö än hur det var för 20-30 år sedan, säger Torbjörn.

Avgångselever på Liljaskolan.

Mer än halva klassen är tjejer

Liljaskolan har på senare tid lyckats bra med rekryteringen av den där 50-procentiga delen av befolkningen som av tradition varit underrepresenterad i branschen.
sprider budskapet om praktiska jobb i skogen till fler ungdomar, säger Torbjörn Mattsson. Trean Nathalie Häggström håller med:

» Visst kändes det lite nervöst i maskinerna från början, men så är det väl för både tjejer och killar. Det är mycket nytt man ska lära sig. Det är kul att fler tjejer börjat på skolan och jag har bara mött positiva personer från branschen som vill hjälpa en att lyckas. Det känns som ett bra jobb för en ung person som gillar att köra maskiner och jag tycker det är en bra ingångslön också, såhär direkt från skolan, säger Nathalie.

Lätt desperata entreprenörer

Torsta Naturbruksgymnasium har en dubbelt så stor skogsbrukslinje jämfört med Liljaskolan. Här finns ett ganska stort söktryck. Vid senaste antagningen hade man 39 sökande till de 24 platserna.

Johan Montelius, utbildningschef och biträdande rektor Torsta Naturbruksgymnasium.


» Vi har två profiler inom linjen där 16 platser är skogsbruk och åtta jakt/fiske, men även jakt/fiske-eleverna får känna på maskiner och har en skotarutbildning, berättar Johan Montelius som är utbildningschef och biträdande rektor.

I sin nuvarande form har Torsta funnits sedan 2012, men man har en mycket lång tradition som skola för de gröna näringarna, de första stegen togs redan 1919. Numera ägs Torsta AB av Region Jämtland Härjedalen (45 procent), Jämtlands Gymnasieförbund, Norra Skog, Sveaskog, SCA, Persson Invest, och Lantbrukarnas Riksförbund. Eventuella överskott återinvesteras i verksamheten.

» Tack vare att branschaktörer finns med utbyter vi erfarenheter regelbundet i ett gemensamt programråd. Skogsbranschen har förstås stort intresse för vad vi gör. Inte så konstig, för det råder ju brist på maskinförare. Runt jul varje år börjar min telefon ringa och entreprenörer vill ha tips på elever som går ut till våren. En del entreprenörer låter faktiskt lätt desperata, säger Johan Montelius med ett snett leende.

Han tycker förstås det är stimulerande att hans elever är så eftertraktade. Frågan är då varför Torsta inte tar in ännu fler…

» Vi har helt enkelt inte lokaler så det räcker och det finns inga planer på att bygga ut. Det är en stor apparat med tillhörande investeringar. 

Naturlig koppling till skogen

I vår har Torsta bara en tjej som tar examen och hon går direkt vidare till högskolan, så där går branschen miste om en skogsmaskinförare. Vanligtvis har man runt fem tjejer per klass.

Robin Svedberg och Hjalmar Råbock, båda 19 år, tar examen från Torsta i vår. De har keps på och klart med jobb när vi ses. 

»Jag är ingen som trivs i en skolbänk, men den här utbildningen har varit okej. Bra lärare och kompisar. Nu ska jag ut i skogen och jobba och det känns bra, säger Robin Svedberg.

Han börjar i familjens maskinföretag där både pappa och brorsan är aktiva plus sex anställda.

Fler valmöjligheter

Tanken fanns att Robin skulle börja i skogen redan direkt efter grundskolan.

» Men här får man trots allt fler valmöjligheter i framtiden. 
Man vet ju aldrig vad som händer, men som sagt, just nu är jag väldigt osugen på att gå mer i skolan. Det här får räcka, säger Robin bestämt.

Både han och kompisen Hjalmar ser friheten under ansvar som den stora fördelen med jobbet.

» Och maskinintresset, påpekar Hjalmar som enligt uppgift körde traktor till skolan redan på högstadiet. Visst är jag också less på skolan just nu, men jag kan nog tänka mig att läsa vidare i framtiden. Vi får se, just nu ska jag satsa på jobbet som skogsmaskinförare.

Robin Svedberg

Maskin och motorer kan var nyckel

Både Hjalmar och Robin bor på landsbygden, liksom de flesta av klasskompisarna. Hur man ska locka ungdomar från andra platser att söka sig till skogsmaskinjobb har de inga solklara idéer kring.

» Många som går här har vuxit upp med skog och maskiner som intressen. Då det är inte så konstigt att de flesta har samma bakgrund. Men bor man i stan och är intresserad av motorer, bilar eller skotrar så tycker jag det här kan vara en bra skola. Det är också rätt mycket datorhantering i en skogsmaskin, säger Hjalmar Råbock.

Torstas utbildningschef Johan Montelius är själv före detta elev på skolan. Han gick ut för 23 år sedan, jobbade fem år i skogen och blev sedan ”headhuntad” som maskininstruktör.

Ger utvecklingsmöjligheter

»Efter några år fick jag möjlighet att gå lärarhögskolan på distans och har jobbat vidare i olika befattningar. Det finns många exempel på att den här utbildningen skapar möjligheter för framtiden. Från skogsmaskinen kan du ta dig vidare till annat om du vill, jag själv är ett exempel på det. Men fortfarande är jag barnsligt förtjust i att köra skogsmaskin, säger Johan med ett skratt.