Skogsbilvägarna åldras – stort behov av upprustning

Många skogsbilvägar i norra Sverige byggdes för flera decennier sedan och behöver nu rustas upp för att möta dagens behov. Med rätt åtgärder kan äldre vägar få bättre bärighet, öka tillgängligheten till skogen och skapa bättre förutsättningar för skogsbruket.

Text Elin Olsson Publicerad 9 oktober 2026

Foto Victor Lundberg

Under 1980-talet byggdes stora delar av dagens skogsbilvägnät i norra Sverige. Vägarna gjorde det möjligt att avverka skog längre från allmänna vägar och blev en viktig investering för många skogsägare. Men efter att avverkningarna var genomförda hamnade många vägar i skymundan. Men nu börjar tiden komma i kapp.

De skogar som avverkades då har vuxit upp igen och är i många fall redo för gallring eller att äldre skog innanför vägen behöver avverkas. Samtidigt har vägarna åldrats.

– Vi ser ett stort behov av upprustning. Många av vägarna som byggdes då används fortfarande, men de har inte alltid fått det underhåll som behövs för att möta dagens krav, säger Björn Edlund, vägspecialist på Norra Skog.

Trots det byggs fortfarande fler nya vägar än att befintliga vägar rustas upp.

– Vi försöker i första hand få fler att se värdet av att rusta det som redan finns. Ofta ligger det stora investeringar i de gamla vägarna och med rätt åtgärder kan de fungera i många decennier till, säger Björn.

 

Äldre skogsbilvägar klarar inte alltid dagens krav

För många skogsägare upptäcks problemen först när det är dags att genomföra en åtgärd i skogen.

– De bestånd som avverkades för 30–40 år sedan börjar nu vara i ett läge där de behöver gallras eller avverkas igen. Då inser man att vägen som byggdes förra gången inte längre håller den standard som krävs, säger Björn.

Särskilt vanligt är det med äldre så kallade planbrytningar. Det är vägar som byggdes genom att marken jämnades till med schaktblad, utan den uppbyggnad och dränering som krävs enligt dagens standard.

– När man byggde en planbrytning tog man ofta bara bort torvtäcket och jämnade till marken. Problemet är att vägen då blir den lägsta punkten i terrängen. Vattnet blir kvar och vägen blir snabbt mjuk och svår att använda.

Många av dessa vägar fungerar fortfarande som vintervägar, men är problematiska under stora delar av resten av året.

– Förr hade vi längre och kallare vintrar. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Vinterperioden när marken bär ordentligt har blivit betydligt kortare, vilket gör att kraven på vägarnas standard ökar, säger Björn.

 

Dikning och vägtrummor kan göra stor skillnad

Att rusta en väg behöver inte alltid innebära stora investeringar.

– Många tror att det är mer komplicerat än det faktiskt är. Ofta kan man komma långt genom att förbättra dikningen, rensa vägtrummor eller förstärka vissa partier av vägen, säger Björn.

Målet är att få bort vattnet från vägen och skapa en vägkropp som håller över tid.

– Vi som bygger vägar vill att vägen ska vara den högsta punkten i terrängen, inte den lägsta. Vattnet är nästan alltid den största fienden. En upprustad väg innebär dessutom att tidigare svåråtkomliga områden blir betydligt enklare att sköta.

– När vägen fungerar får skogsägaren helt andra möjligheter att planera gallringar, röjningar och avverkningar.

 

Bättre bärighet kan ge bättre betalt för virket

En bättre väg ger inte bara bättre tillgänglighet. Den kan också påverka ekonomin. Genom Norra Skogs bärighetspremie premieras virke som kan hämtas via vägar med god bärighet under större delen av året.

– Om vi kan höja standarden på en väg så att den går att använda större delen av året öppnar det upp helt nya möjligheter. Då kan skogsinspektorn planera avverkningar när det passar bäst i stället för att vara beroende av några få vinterveckor, säger Björn.

Han beskriver det som en vinst för både skogsägaren och Norra Skog.

– Kan vi flytta en avverkning från vinter till sommar skapar det större flexibilitet i hela logistikkedjan. Det är precis den typen av förutsättningar som bärighetspremien vill uppmuntra.

Björn Edlund, vägspecialist på Norra Skog

Planera upprustningen av skogsbilvägen i god tid

För den som funderar på att rusta en väg är rådet att inte vänta tills problemen blivit akuta.

– Ta kontakt med din skogsinspektor eller med oss på Vägbyrån och be om en bedömning. Då får du veta vilka åtgärder som ger mest nytta och vad som är rimligt att göra.

Eftersom vägprojekt ofta kräver planering och genomförs under barmarksperioden är framförhållning viktigt.

– Många tänker att man kan fixa vägen när behovet uppstår, men större projekt tar tid. Ofta behöver man besiktiga vägen ett år och genomföra åtgärderna året därpå.

Björn ser vägen som en av fastighetens viktigaste tillgångar.

– En skogsbilväg är en långsiktig investering. Sköter man underhållet löpande blir det sällan särskilt dyrt. Men låter man vägen förfalla riskerar man att förstöra ett kapital som någon en gång lagt mycket tid och pengar på att bygga upp.

 

När behöver en skogsbilväg rustas upp?

  • När vatten blir stående på eller intill vägen

  • När diken eller vägtrummor inte fungerar

  • När vägkroppen är mjuk eller har dålig bärighet

  • När vägen bara kan användas under tjälad vintermark

  • När kommande gallring eller avverkning ställer högre krav på tillgängligheten

Ta hjälp av Vägbyrån

Norra Skogs vägbyrå finns till hands för dig som går i tankarna att upprusta skogsbilvägar på din fastighet. Kontakta oss idag så hjälper vi dig med allt från projektering och planering till byggnation och skötsel!