Alla tallar i en skog är inte lika. Vissa är raka, jämna och fria från skador och har precis de egenskaper som krävs för att bli en stolpe. Att hitta dem kräver erfarenhet – och ett tränat öga.
Ulf Björklund är virkesmätare på Norra Timber, men jobbar även med kvalitetsbedömning och utbildningar för entreprenörer och skogspersonal inom specialsortimentet stolpar. Men ett par dagar i veckan byter han mätning och virkesterminal mot skogen. Då är uppgiften att hitta tallar som kan bli kraft- och telestolpar i Agnäs stolpfabrik.
Det börjar med att skogsinspektorer hör av sig när det finns ett bestånd som kan innehålla stolpämnen. Ulf Björklund åker ut och går igenom träden. Det första han letar efter är raka, friska tallar, som är fria från skador och har rätt stamdiameter.
Stolparna som tillverkas i Agnäs är mellan nio och 19 meter långa och råvaran måste hålla rätt mått och kvalitet för den stolpklass den ska hamna i. I Agnäs stolpfabrik barkas och mäts virket innan det svarvas och sorteras efter längd och dimension. Därefter lufttorkas stolparna i åtta till tio månader.
– Man lär sig efter hand vad man ska titta efter. Det handlar mycket om att se hur stammen ser ut och hur trädet har vuxit. Det ska vara så lite krokighet som möjligt och inga skador – och inga grova kvistar, säger Ulf Björklund.
Det finns också träd som han kan avfärda direkt. Till exempel gamla och överåriga bestånd kan vara knepigare. Tallar som blivit 120–140 år kan också ha hunnit utveckla stora kvistar och mer krokighet. I gallrade bestånd måste man dessutom vara uppmärksam på skador på stammen.
– Påfällningsskador, alltså skador som uppstår när ett träd faller på ett annat under gallring eller liknande, är sådant vi inte vill ha till stolpar. Det kan vara en skada i splintveden som gör att trädet inte fungerar för stolpsortimentet, säger Ulf Björklund.
Rätt träd ger mer betalt
Att hitta stolpämnen är inte bara viktigt för stolpfabriken. Det ger också ett högre värde för skogsägaren. I stället för att gå till vanligt sågtimmer kan en riktigt bra tall bli en lång stolpe. Ju större och längre stolpe, desto högre värde.
Norra Skog har därför arbetat med att göra det enklare för skördarförarna att hitta och ta ut rätt träd. Skördarnas datorer kan använda information om aktuella stolppriser och apteringsmöjligheter för att hjälpa till att hitta rätt användning för varje träd.
Men tekniken ersätter inte erfarenheten ute i skogen.
– Det är fortfarande föraren som gör den sista bedömningen. Men om det är en ny förare eller om det är ett bestånd där det är svårt att bedöma krokighet eller skador, kan jag åka ut och syna, säger Ulf Björklund.
När Ulf Björklund själv synar en stolpe märker han trädet med en röd ring. Det är en enkel signal till maskinföraren: det här ska tas ut som stolpe.
För att logistiken ska fungera krävs också ett visst antal. Ett ensamt perfekt stolpträd mitt bland hundratals andra träd är inte tillräckligt.
– Vi behöver ha ett minimum på ungefär 25 stolpar för att det ska vara intressant. Det handlar mycket om logistiken när man ska ta ut dem säger Ulf Björklund.
Skogens filéer
I Agnäs tillverkas runt 60 000 stolpar om året och sortimentet består bland annat av kraft- och telestolpar, belysningsstolpar och pålstolpar.
Råvaran är särskilt utvald norrländsk furu. På fabriken beskriver man stolpvirket som skogens filéer – de bästa delarna av trädet, där egenskaperna gör att råvaran kan få ett högre värde.
För Ulf Björklund är det också en av de roligaste delarna av jobbet.
– När man är ute i skogen får man vara med och höja värdet på det vi plockar ut. Det blir ett mervärde för skogsägaren också. Man lägger lite extra krut på att hitta de här träden, säger han.
En viktig detalj är att det är tall som gäller för de här stolparna. Kraft- och telestolpar behöver kunna impregneras för att klara ett långt liv utomhus. Granens vedstruktur gör att den inte lämpar sig för samma impregneringsprocess, medan furu är den råvara som används vid Agnäs stolpfabrik.
– Det bästa är att man faktiskt kan göra skillnad för skogsägaren. Hittar vi några extra stolpar kan det bli en slant som annars inte hade funnits. Och så får man vara ute i skogen på köpet. Det är svårt att klaga på det, säger Ulf Björklund.
