För att avsevärt kunna öka statens utgifter inom försvarsområdet krävs ekonomisk tillväxt och det är svårt att åstadkomma om Sverige inte står sig i konkurrensen med andra länder. Det hjälper inte heller att höja skatten eftersom det långsiktigt leder till minskad produktivitet. Utan ekonomisk tillväxt är det enda som står till buds att spara på sådant som till exempel socialförsäkringssystem, järnvägssatsningar eller bistånd till fattiga länder. Det finns även en risk att vår gröna omställning tvingas backa.
Men det finns faktiskt något som finansministern kan göra. Något som fyller på kassakistan så att vi kan satsa på försvaret utan att kasta klimatfrågan och viktiga biståndsprogram under bussen, så som det sker i USA. Genom att skapa rätt förutsättningar för vår basindustri kommer pengarna in till landet. Det rör sig om att i Regeringskansliet snabba upp beslutsprocesser och driva igenom regelförenklingar för gruvdrift, industri och skogsbruk. Vi har lång tradition inom basindustrin och kunnandet finns för att växla upp rejält om bara rätt förutsättningar presenteras.
På Folk och Försvars Rikskonferens i början av året sa finansministern att försvarsbudgeten behöver växa från 125 miljarder 2024 till 185 miljarder 2028. Jag gissar att den siffran sedan dess har fått revideras uppåt efter nya signaler från USA om att Nato inte längre kan räkna med samma militära stöd från deras sida.
Det är inte frågan om att den grundläggande politiken för industri, gruvor och skog behöver revideras totalt. Det är snarare en fråga om att fiska upp kunskap och förslag som redan finns och tillse att rätt politiska beslut fattas snabbt. Till exempel har professor Runar Brännlund, som en del i den pågående skogsutredningen, visat att en politik som sätter fokus på tillväxthöjande åtgärder i skogen skapar en möjlighet att öka skogsnäringens förädlingsvärde med 24 miljarder kronor årligen.
Det totala exportvärdet för mineralvaror, skogsvaror, industrivaror och kemivaror uppgick förra året till 1 600 miljarder kronor. Mitt tips till finansministern är alltså att ta ett allvarligt snack med sina ministerkollegor om vilka snabba åtgärder som behöver genomföras så att basindustrin kan öka sin export med 10 procent – och vips så har Sveriges exportintäkt ökat med 160 miljarder årligen.
