Att generationsväxla är inte alltid lätt, vare sig det sker inom familjen eller utom familjen. Ett ägarskifte behöver samtalet, ett avdramatiserande samtal inom familjen tror jag är avgörande för framtida familjefester. Att starta upp med föräldrar och syskon, gärna utan sambos och ingifta kan vara en bra start. Idag finns stora värden på lantbruks- och skogsgårdar så kompensationer och en stor dos välvilja från alla inblandade blir så otroligt viktigt.
Jag och min man fick möjligheten att köpa mitt föräldrahem 1992 efter att mina föräldrar haft samtalet med sina barn. Ett samtal som vi syskon sedan fortsatte mellan åtta öron och fyra munnar. Tack vare det så äger Janne och jag gården idag. Vi gavs chansen att förvärva och ansvara för 240 hektar mark som vi sedan kunnat utöka.
1992 då pappa fyllt 60 ställdes han inför ett val. Fullt frisk och till största del självverksam så kom ändå samtalet om ägarskifte och i hans tankar om skog så fanns det alltid med att den skall räcka länge och finnas över tid. Skogen får inte självdö utan den skall brukas. Ni läsare som var med på den tiden vet att vid årsskiftet 1992/1993 så steg fastighetstaxeringen med 50 procent under en natt och pappa kände att nu blev valet att lämna över till nästa generation naturligt. Och att den som vill fortsätta att ta ansvar för förvaltningen skulle inte tvingas avverka så stora ytor för köpeskillingen som taxeringsvärdet blev efter 1993, utan nyttja den pö om pö. Han ville att skogen skulle räcka länge, ta en bit kontinuerligt för underhåll och investeringar i fastigheten. Det finns så mycket gott att säga om denna affär om vi ser det från pappa och mammas horisont. Fullt friska och ändå sälja sin gård, den mark som pappa själv vuxit upp med och som han tog över efter sin far.
Som ägare av föräldrahemmet så känner jag att jag även har ett ansvar för syskonens tillgänglighet till fastigheten. När vi talar om mjuka värden som kan handla om julgranar, sand, sågade brädor eller älgkött, så bidrar allt till det kitt som håller samman föräldrar och barn efter en generationsväxling. Att tillsammans stycka älg och frysa fingrarna, är bara bra för kittet. Bjuda hem syskon innan jul och hugga granen eller äta köttsoppa på berget blir också viktiga delar i en generationsväxling.
Så vad vill jag ha sagt med denna krönika? Jo, ta samtalet, låt nya skogsägare sätta händerna i ansvaret och åtgärderna då de har som mest kraft i kroppen och verkligen vill och Du finns kvar som mentor. Skjut inte ägarskiften framför er, många ägarskiften tar tid så därför behöver samtalet starta i tid, kanske så snart tanken om ägarskifte kommit upp mellan just dina öron.