Familjen Hyttsten, som driver mjölkproduktion och skogsbruk i Konäs, har under flera år drivit processen i domstol med ekonomiskt stöd från Norra Skog och LRF. Den planerade avverkningen har varit en viktig del i finansieringen av ett generationsskifte där gården ska kunna tas över av nästa generation. Fallet har under de senaste åren blivit ett av de mest uppmärksammade exemplen på hur artskyddsförordningen påverkar enskilda skogsägare.
– Det här är en mycket olycklig dom. Familjen Hyttsten tvingas leva vidare i en stor osäkerhet, samtidigt som möjligheten att genomföra generationsskiftet nu riskerar att gå förlorad. I förlängningen kan även gårdens mjölkproduktion hotas. Om familjen kan få ersättning för intrånget är fortfarande oklart och som läget är nu måste de stämma staten och tvingas in i en ny domstolsprocess, säger Mikaela Johnsson, ordförande för LRF Skogsägarna.
Norra Skog och LRF menar att domen innebär att frågan om när skogsbruk får begränsas av artskydd även fortsättningsvis kommer att avgöras från fall till fall. Det skapar, enligt föreningarna, ökad byråkrati, 100-tals rättsprocesser varje år och fortsatt osäkerhet för markägare. LRF tillsammans med Södra Skogsägarna, Mellanskog och Norra Skog har i tio år påtalat bristerna för politiken utan att de åtgärdat grunderna till problemen.
– Det här visar att regeringen nu måste agera. Sverige tillämpar artskyddet på ett sätt som enligt vår bedömning går längre än vad EU:s fågeldirektiv kräver. Så länge regelverket inte förändras kommer fler skogsägare att hamna i samma situation som familjen Hyttsten. Regeringen måste även skyndsamt säkerställa att skogsägare får ersättning, säger Stig Högberg, styrelseordförande för Norra Skog.
Konsekvenserna stannar inte vid familjen Hyttsten. Domen riskerar att påverka skogsägare i hela landet, inte minst i norra Sverige där stora arealer skog kan beröras av förekomst eller misstänkt förekomst av skyddade arter. Frågan handlar därför om mer än enskilda avverkningar. För många lantbruksföretag är skogen en avgörande ekonomisk grund för investeringar, generationsskiften och fortsatt livsmedelsproduktion. När möjligheten att bruka skogen begränsas får det därför konsekvenser, inte bara för den enskilda skogsägaren utan även för landsbygden, företagen och samhällets tillgång till svensk råvara.
– Vi har argumenterat för att domstolen borde väga samman flera samhällsintressen, däribland behovet av en stark svensk livsmedelsproduktion och en levande landsbygd. I många delar av Sverige är inkomster från skogen en förutsättning för att lantbruksföretag ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Skogen är även en viktig ekonomisk trygghet för många andra små företag på landsbygden. Domstolen uttrycker dock att det inte finns stöd i lag för att beakta sådana aspekter. Det är ett allvarligt besked för många skogsägare och lantbrukare och visar att lagstiftningen både i Sverige och i EU måste ändras, säger Mikaela Johnsson.
Norra Skog och LRF uppmanar nu regeringen att skyndsamt se över artskyddsförordningen för att skapa ett mer rättssäkert regelverk där skyddet av hotade arter kan förenas med långsiktigt hållbart skogsbruk, trygg äganderätt och konkurrenskraftiga familjeföretag.