Regeringen har beslutat om ändrade bestämmelser för nationell fridlysning och en ny lista över nationellt fridlysta arter. De nya reglerna träder i kraft den 1 november 2026 och syftar till att bättre anpassa skyddet efter arternas faktiska skyddsbehov, samtidigt som reglerna inte i onödan ska försvåra bland annat skogsbruk eller annan pågående markanvändning.
– Det här är ett viktigt steg mot ett mer träffsäkert och rättssäkert artskydd. Regeringen har under mandatperioden tagit flera viktiga initiativ för att stärka markägarnas rättssäkerhet, bland annat genom beslutet om lagstadgad ersättningsrätt och nu genom reformen av den nationella fridlysningen. Det är en positiv utveckling, men arbetet är långt ifrån färdigt, säger Ida Nyberg, äganderättsjurist på Norra Skog.
De nationellt fridlysta arterna delas in i olika skyddsnivåer, bland annat utifrån deras hotstatus i den svenska rödlistan. Regeringen har också infört krav på avsiktlighet i flera av förbudsbestämmelserna vilket Norra Skog efterfrågade under remissbehandlingen. Det är en viktig förbättring som minskar risken för att oavsiktlig påverkan omfattas av förbuden.
Knärot ska inte längre stoppa skogsbruk
De nya reglerna innehåller undantag för jord- och skogsbruk. Den omtalade orkidén knärot kommer fortsatt att vara fridlyst, men får ett grundläggande skydd som inte ska hindra skogsbruk som har ett annat syfte än att skada arten. Det kommer däremot fortfarande att vara förbjudet att exempelvis plocka eller gräva upp knärot.
– Knärot har blivit ett tydligt exempel på hur dagens regler kunnat få orimliga konsekvenser och den nya regleringen är därför ett efterlängtat besked för många skogsägare, säger Ida Nyberg.
Samtidigt tillkommer ett antal nya nationellt fridlysta arter, däribland fjärilen trolldruvemätare med förekomster i bland annat Jämtland och Västernorrland, medan vissa tidigare fridlysta växter tas bort från listan.
Fågelskyddet fortfarande olöst
Beslutet gäller endast den nationella fridlysningen och organisationen betonar att de största problemen för skogsägare fortfarande finns kvar.
– Den största rättsosäkerheten handlar fortfarande om skydd av fåglar. Det är där många av de mest komplicerade och ingripande ärendena har uppstått. Därför behöver regeringen nu gå vidare med de förslag som Skogsutredningen presenterat om fågelskyddet. Först då får vi ett regelverk som både värnar den biologiska mångfalden och ger skogsägare den förutsägbarhet de behöver, säger Ida Nyberg.
Behov av fem ytterligare reformer
Norra Skog anser att regeringen nu behöver:
• Genomföra Skogsutredningens förslag om ett mer strategiskt fågelskydd.
• Tydliggöra hur artskyddet ska tolkas samt ta bort förordningsmotiven som säger att påverkan på en livsmiljö kan utgöra en förbjuden störning av fåglar, vilket är en överimplementering av EU-rätten.
• Låta ersättningsrätten träda i kraft vid artskyddsingripanden så snart statsstödsfrågan är löst – eller skyndsamt anpassa modellen om EU kräver det.
• Ge Skogsstyrelsen tillsyns- och dispensansvaret för artskyddet i skogen.
• Gå vidare med Miljötillståndsutredningens förslag om en avgift vid överklagande till mark- och miljödomstol.
– Svenska skogsägare tar varje dag ett stort ansvar för både naturvård och klimatomställning. Ett väl fungerande artskydd bygger på att skyddet riktas dit det gör störst nytta, samtidigt som den som brukar sin mark får tydliga och rättssäkra spelregler. Dagens beslut är ett viktigt steg på vägen – nu behöver regeringen hålla tempot uppe och fullfölja reformarbetet, säger Ida Nyberg.