Föryngringsstrategier och plantöverlevnad i framtidens skogsbruk
Mattias Berglund, Skogforsk
Jonas Öhlund, Skogforsk
Minst 20-30 % av de 400-450 miljoner plantor som årligen planteras i Sverige dör inom tre år efter plantering vilket har stor påverkan på skogens framtida utveckling. Skogforsk driver därför sedan 2022 projektet Föryngringskollen tillsammans med åtta skogsföretag/skogsägarföreningar. Inom Föryngringskollen genomförs omfattande årliga inventeringar av praktiskt utförda planteringar över hela landet med målet är att hitta orsakssamband till varför plantor dör. Totalt kommer ca 150 000 unika plantor, över hela Sverige, ha mätts inom Föryngringskollen.
I detta projekt ska vi, med en dedikerad Post-doc, fördjupa analyserna baserat på data från Föryngringskollen. Målet är att bidra till mer differentierade föryngringsråd för olika geografiska regioner och ståndorter.
Områden som ska studeras är:
- Effekt av väder och slutsatser om föryngringsstrategier för att möta framtidens klimat
- Effekt av odlingsmaterial (trädslag, genetik, planttyp, plantstorlek mm.)
- Effekt av föryngringsmetoder (markberedning, hyggesvila, risrensning mm.)
- Kombination av föryngringsåtgärder anpassade till ståndort och region
- Långsiktiga effekter av föryngringskvalitet
Hur ska björk planteras på skogsmark i norra Sverige?
Felicia Dahlgren Lidman, Oscar Nilsson, Mateusz Liziniewisz på Skogforsk
Intresset för plantering av björkplantor har under de senaste åren ökat, eftersom tillväxten har visat sig vara bra, samtidigt som björkskog tillhandahåller andra ekosystemtjänster än vad barrskog vanligtvis gör. Således har björk potential att vara en viktig del i ett mer variationsrikt skogsbruk med större riksspridning. Det finns dock en del kunskapsluckor om hur man ska göra för att lyckas med plantering av björk.
Att lyckas med föryngringen är den enskilt viktigaste aspekten av hållbart skogsbruk, och sätter ramarna för det framtida beståndets skötsel och ekonomi. En lyckad föryngring ger goda möjligheter för flexibilitet i skogsskötseln och god potential för en hög produktion. I projektet kommer vi att anläggning en försökserie med målet att utvärdera effekten av planteringspunkt och gödsling på överlevnad och tidig tillväxt av björkplantor. Med detta projekt ska vi förbättra kunskapsläget om hur björk ska planteras på skogsmark. Målet är att kunna ge rekommendationer om planteringspunkt, markberedningsmetod och eventuell gödselregim för att öka överlevnaden och tillväxten för björkplantor på skogsmark.
Utvärdering av planteringstidpunkt och plantstorlek för björk i norra Sverige
Felicia Lidman - Skogforsk
De senaste åren har det uppkommit ett ökat intresse för plantering av björk i Sverige. Inom några år kommer det att finnas svenskt förädlat frömaterial av björk tillgängligt även för norra Sverige. Därför behövs nu utökad kunskap om vilken typ av plantor som ska produceras och när de ska planteras.
Målet med denna studie är att i ett fältförsök testa överlevnad och tillväxt hos björkplantor som drivits upp i tre olika krukstorlekar med två olika såddtidpunkter i plantskolan, samt höst- och vårplantering. Fokus ligger på ett tidigt resultat och på en destruktiv sampling, där en del av plantorna grävs upp efter något år för att kunna utvärdera även vad som händer under jord.
Plantorna drivs upp under våren år ett på Skogforsk plantskola i Sävar med två olika såddtidpunkter. Hälften av plantorna planteras ut under tidig höst (månadsskiftet aug-sept.) samma år, och hälften av plantorna lagras över vintern och planteras våren året därpå. Överlevnad, tillväxt och skador inviteras varje år i fält fram till hösten år tre, då en andel av plantorna skördas för att mäta rotskott kvot och total biomassa. Projektet sker i samarbete med Trees For Me och kompletterar redan befintliga fältförsök.
Mätning av virkeskvalitet med mobila sensorer på skördare
Nils Lindgren - Skogforsk
Johan Holmgren - SLU
Krök är hos tall den vanligaste anledningen till vrak och att man apterar massaved fast stocken har timmerdimensioner. I skördarna saknas det idag hjälpmedel för att identifiera krökar på stammarna; förarna är hänvisade till en visuell bedömning som är närmast omöjlig att utföra med hög precision i normal produktionstakt. Den snabba teknikutvecklingen kring system för mobila laserskannrar har seglat upp som ett lovande alternativ för att utrusta skördare med teknik för mätning av krök och andra egenskaper hos träden. Speciellt i skadad skog, där tex toppbrott och älgbetesskador gett stor andel tvärkrök, skulle tekniken kunna identifiera virkesfel innan aptering skett och optimera tillvaratagandet av värdet av skadade stammar.
I projektet kommer vi utrusta en skördare med laserskanner och utvärdera möjligheten att mäta krök på stående trädstammar, så att apteringen kan anpassas och optimera värdet av varje stam. Vi kommer även att utvärdera AI-modeller för trädslag och virkesfel som utvecklas av RISE på bilder från kamera monterad på skördaren. Projektet genomförs över två år som ett samarbete mellan Skogforsk, SLU, Komatsu Forest och RISE.
