Förslaget innebär att arterna delas in i tre olika skyddsnivåer. De minst skyddsvärda kommer att omfattas av regler som tillåter pågående brukande av marken, medan mer känsliga arter får starkare skydd och de mest akut hotade kan stoppa åtgärder helt. Fåglar berörs inte av förändringen, eftersom de skyddas av EU:s fågeldirektiv.
Naturvårdsverket får i uppdrag att regelbundet, minst vart sjunde år, se över vilka arter som ska fridlysas och vilken skyddsnivå de hör till. Den första listan ska lämnas till regeringen i november 2025 och beslutas i samband med att reglerna träder i kraft.
En av arterna som kan påverkas är knärot, som ofta förekommer i brukad skog och har orsakat både avverkningsstopp och domstolsprocesser. Mycket talar för att den kommer att klassas på en lägre skyddsnivå, vilket skulle innebära att skogsbruk kan fortsätta även om växten finns på platsen.
Norra Skog välkomnar regeringens inriktning. Ida Nyberg menar att förslaget kan ge en mer rättvis och förutsägbar tillämpning av fridlysningsreglerna.
– Vi välkomnar att fokus ligger på de mest skyddsvärda arterna och att reglerna blir tydligare och mer förutsägbara för markägare, säger hon.
Samtidigt lyfter hon en viktig invändning.
– Ersättningsfrågan är avgörande och måste hanteras skyndsamt i en separat process.
Fram till att de nya reglerna träder i kraft gäller dagens bestämmelser. Det betyder att skogsägare som planerar avverkning fortfarande kan stoppas om det finns fridlysta arter på området. Men om förslaget blir verklighet kommer framtida regler att ge större möjlighet att fortsätta brukandet, så länge det inte rör sig om de mest hotade arterna.
Med förändringen hoppas regeringen skapa en balans mellan bevarandet av biologisk mångfald och möjligheten för markägare att bruka sin skog utan onödiga hinder. Den slutgiltiga listan över arter och deras skyddsnivåer blir klar först sommaren 2026 – och det är först då det blir tydligt exakt hur stor förändringen blir i praktiken.