– Tar man olika vägar från passet, efter att jakten är avslutad, ser man nya träd, nya kanter och sådant som behöver göras. Hur plantorna mår, den där gaddtallen man bara ser från ett håll, vindfällen i en hyggeskant, ett dike som bör rensas eller en trumma som är igensatt. Och är man lagd åt det hållet kanske man kan hitta någon svamp, säger han och skrattar.
Johan bor på sin fastighet och har skogen bakom husknuten i Bursiljum i Västerbotten. Han är självverksam och gör mycket av jobbet själv – planterar, röjer och gallrar. Jakten har funnits längre än själva skogsägandet, och han berättar att den gemenskap som finns i jaktlaget är en stor del av drivkraften.
– Jaktlaget i byn är ett bra gäng. Det gör att man vill fara ut. Men på passet hinner man också tänka – och då kommer skogen upp i huvudet. Är det lugnt plockar jag fram telefonen och kollar skogsbruksplanen i appen Mitt Norra Skog, bara för att fräscha upp minnet om bestånden, säger han.
I ungskogar letar han efter lövuppslag som hotar att kväva tall- och granplantor. I äldre skog spanar han på gaddtallar som börjar tappa kraft – värdefulla träd som behöver tas om hand i tid. Han kollar också av vattenvägarna: är diket fullt, eller rinner det som det ska?
– Vid ett tillfälle gick jag och en jaktkompis hem efter min skogsbilväg och såg ett dike som behövde rensas. Han har grävmaskin, så nu i somras var han dit och åtgärdade det. Sånt ser man ofta när man går i lugn takt. Tar man fyrhjulingen dundrar man lätt förbi.
Johan tipsar om att alltid ha snitselband med sig. Han markerar träd som behöver åtgärdas för att lättare hitta tillbaka. Snitselband kan även göra nytta om en skottplats behöver märkas ut.
– Om en älg har blivit skadeskjuten kan snitselmärkningen göra det lättare för eftersöket att hitta rätt, säger han.
Johan har jagat älg sedan 1992. Förr blev det mer småvilt med hund, men numera ligger fokus på älgjakten. Förutom rekreationen ser han nyttan för skogen.
– Som skogsägare vill jag hålla nere betestrycket. Älgarna ska finnas, men blir det för mycket så syns det i ungskogen. Träden överlever ofta, men stockkvaliteten blir sämre. Och köttet – det är ju ett fantastiskt livsmedel, säger han.
Gården han bor på har gått i arv i fyra generationer; ungefär hälften av dagens innehav är tillköp från de senaste åren.
– Jag började tidigt att hänga med pappa ut i skogen. Först var det bara spännande att sitta på lastflaket, men jag började hjälpa till med skogsarbetet när jag blev stark nog – då var det handlastning av massaved som gällde. Jag har alltid trivts med att vara utomhus.
Att vara ute ofta – i vardagen eller vid jakten – är hans sätt att hålla koll.
– Det är egentligen enkelt: gå ofta, gå långsamt och gå olika vägar. Då ser man vad som behöver göras. Och ser man det, då blir det också gjort.
