– Vi vill att våra medlemmar ska känna sig trygga i att resultatet blir bra oavsett vem som utför arbetet. Det ska inte spela någon roll vilken inspektor eller förare som är inblandad – kvaliteten ska alltid vara hög, säger Olof Falkeström, skogsskötselspecialist på Norra Skog.
Gallringsstandarden omfattar hela kedjan:
- Planläggare som identifierar bestånd i skogsägarplanerna.
- Inspektorer som ger råd och kontrakterar gallringen.
- Produktionsspecialister som planerar utförandet.
- Maskinförare som gallrar med skördare och skotare.
- Uppföljningssystem som säkerställer resultat och utvecklingsmöjligheter.
– En kedja är inte starkare än sin svagaste länk. Genom en gemensam standard minskar vi risken för ojämn kvalitet och vi kan driva utvecklingsarbetet mer effektivt, säger Falkeström.
Rätt metod för rätt skog
I projektet har olika gallringsmetoder analyserats. Generellt gäller att stickvägsgående gallring passar bäst där sikten eller bärigheten är svag, till exempel i granbestånd med lövinslag. Beståndsgående gallring är däremot att föredra i förstagallringar av tall, där en jämn stamfördelning är avgörande.
För att få bästa resultat gäller det att gallra i rätt tid.
– I välanlagda bestånd bör första gallringen göras när träden är 11–13 meter höga. Då får vi fler träd med starka kronor och stor andel grönkrona att välja bland och risken för stormskador minskar. Missar man det fönstret blir det svårare att få en bra andra gallring längre fram, säger Falkeström.
Året runt – med rätt teknik
En nyckelfråga är också när på året gallringen sker. Traditionellt har mycket gallring lagts på vintern för att man vill minska risken för körskador och rotröta. Gallring vintertid ger dock sämre förutsättningar att gallra rätt träd då mörker och snö försvårar sikten. Dessutom är det mer sällan riktig tjäle så markskadorna kan bli väl så stora under vintern.
– Med rätt teknik och stubbehandling mot rotröta kan vi i princip gallra året runt. Det är en stor fördel eftersom skogen växer fort, och vi måste hinna med åtgärderna i rätt tid, säger Falkeström.
Målet med standarden är tydligt: bättre service och lönsammare skogar för medlemmarna. Rätt utförd gallring ger starkare träd, minskad skaderisk, bättre tillväxt och i slutändan en högre värdeutveckling. Dessutom skapas ljusare, mer tillgängliga skogar där både människor och vilt trivs.
– Det här är en satsning på framtiden. Med standarden kan vi erbjuda en jämnare och bättre gallringstjänst – och våra medlemmar kan känna sig trygga med att deras skog utvecklas på bästa sätt, säger Falkeström.