För en skogsägare måste nästan alltid en bouppteckning göras.
Bouppteckningen är en sammanställning av den avlidnes tillgångar, skulder och arvingar. Det ska även framgå om den avlidna hade något testamente eller äktenskapsförord. Det är dödsbodelägarna som ansvarar för att den upprättas och skickas till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. När Skatteverket registrerat bouppteckningen fungerar den som dödsboets legitimation.
Först därefter kan arvskiftet genomföras – alltså den skriftliga överenskommelsen där arvet fördelas mellan arvingarna. Arvskiftet skickas inte till Skatteverket, men används bland annat vid kontakter med bank och vid ansökan om lagfart hos Lantmäteriet. Finns bara en dödsbodelägare, exempelvis en efterlevande make utan särkullbarn, behövs normalt inget arvskifte. Finns testamente kan även detta, samt bevis på att det godkänts, behöva visas upp vid fördelning av tillgångar eller fastighet.
Särskilt viktigt när den avlidne var skogsägare
När en skogsägare avlider följer särskilda skattemässiga frågor. Skogsägande räknas som näringsverksamhet och dödsboet tar över den avlidnes skattemässiga situation. Det kan handla om underskott, skogskonton, periodiserings- eller expansionsfonder, pågående avverkningar eller lån med fastigheten som säkerhet.
Fel i hanteringen kan bli kostsam. Därför rekommenderar jag att man tar professionell hjälp i ett tidigt skede – både inför bouppteckningen och vid ett eventuellt arvskifte.
