När en skogsägare gör en föryngringsavverkning blir det ofta tal om en större summa pengar som ska betalas ut. Då tycker jag att man som skogsägare ska ta hjälp av sin skogsinspektor och gå igenom skogsbruksplanen för att se vilka skogsvårdsåtgärder som finns på fastigheten. Det mest optimala är om man redan i samband med tecknande av kontrakt för slutavverkning tittar på detta, men är det inte gjort gör man det i samband med avräkningen.
Exempelvis:
- Finns det någon avdelning som behöver ungskogsröjas?
- Finns det vägar eller diken på fastigheten som behöver underhållas?
För skogsägaren är det ofta ekonomiskt fördelaktigt att göra dessa åtgärder i stället för att beskatta pengarna. Att kunna möta intäkten med kostnader (investeringar) i fastigheten är ett bra sätt att öka värdet på fastigheten samtidigt som man höjer tillväxten på fastigheten, vilket är bra för det långsiktiga kassaflödet.

En skogsägare som utökar sitt innehav eller köper sin första skogsfastighet vill ofta finansiera del av köpet med en avverkning, antigen på befintlig fastighet eller på tillköpet.
Här finns möjligheten att nyttja skogsavdrag i sin deklaration. Du kan då göra ett ”skattefritt” avdrag på halva avverkningslikviden (såvida det inte är ett rationaliseringsförvärv där hela likviden kan användas mot skogsavdraget). Vad händer då med den andra halvan av intäkten? Den kan kvittas mot tidigare års eventuella underskott vilket är vanligt då investeringar gjorts i fastigheten tidigare år. Återstår det efter detta ändå ett överskott i verksamheten kan det vara lämpligt att använda sig av verktyget expansionsfond. Expansionsfond är vanligtvis ypperligt att använda vid investeringar eftersom du endast ”halvbeskattar” överskottet motsvarande bolagsskatten (20,6 procent) och har då möjlighet att få tillbaka inbetald skatt de år när verksamheten går med underskott.
Här det är viktigt med rätt skoglig och ekonomisk rådgivning så man inte betalar mer skatt än nödvändigt. Finns det ungskogsröjningar eller vägar som ska underhållas kommande år? Ja då är det oftast bättre att nyttja expansionsfond.
Exempel
Inkomståret 2025 blir överskottet +100 000 kronor. Detta överskott beskattas via expansionsfond, skogsägaren betalar 20 600 kronor i expansionsfondsskatt.
2026 är det beställt en röjning som ska utföras på fastigheten och en väg som ska underhållas.
Total kostnad 100 000 kronor, då får skogsägaren tillbaka redan inbetald skatt om 20 600 kronor.
Ett annat sätt att planera intäkter och kostnader är att använda sig av betalningsplan. Betalplanen läggs upp i samband med avräkning av ett avverkningsuppdrag. Kravet är att den är på minst två år och för att få full utväxling bör den kombineras med tjänsten kassaflöde. I kassaflödet ser man vilka intäkter och kostnader som genereras från skogen under de närmaste åren. Om man redan där planerar upp kommande avverkning med hjälp av betalplan kan man möta investeringar i näringen på ett bra sätt, både likviditetsmässigt och skattemässigt.
Exempel
Intäkt från avverkningsuppdrag 250 000 kronor.
Årliga löpande kostnader i näringen inklusive räntekostnader = 50 000 kronor.
År 2027 ska en ungskogsröjning utföras på fastigheten för bedömt 70 000 kronor.
Då blir uttaget 2027 från betalplan 120 000 kronor.
Alltså en betalplan enligt följande:
2025: 50 000 kronor
2026: 50 000 kronor
2027: 120 000 kronor
2028: 30 000 kronor