Samrådsförslaget leder fel – trots en i grunden stark skogsutredning

Skogsutredningen har tagit viktiga kliv mot tydligare och mer förutsägbara regler för skogsägare. Helhetsanslaget – att väga klimat, produktion och naturvård mot varandra – stärker rättssäkerheten för skogsägare och frigör mer klimatnytta när skogen brukas klokt. Det är välkommet. Men just förslaget om hur samråd ska hanteras vid avverkningsanmälningar riskerar att dra utvecklingen i fel riktning.

Text Jonas Eriksson Publicerad 26 november 2025

Foto Victor Lundberg

I delbetänkandet föreslås att kopplingen mellan avverkningsanmälan och samrådsanmälan enligt 12 kap. 6 § miljöbalken tas bort. I stället ska markägaren själv avgöra när samråd krävs, med stöd av förordningsdefinitioner och kartlagda samrådsområden som pekas ut av Skogsstyrelsen. Det låter ordnat – men innebär i praktiken ett ansvarsskifte från myndighet till enskild, med risk för fler felbedömningar, ökad administration och fler tvister. Att få sin fastighet utpekad som ett samrådsområde innebär att skogsägaren enbart får vetskap om att det krävs ett samråd, inte vad samrådet leder till. Blir det ett avverkningsförbud? Vilken hänsyn kommer att krävas? Detta kommer att leda till fler ”säkerhetsanmälningar” och fortsatt hög överklagandegrad till domstolar givet Århuskonventionen.

Påverkan på fastighetsvärden?

Ett system där stora arealer utpekas som samrådsområden, där enskilda skogsägare ska göra separata samrådsanmälningar, kan leda till att taxeringsvärden på fastigheten påverkas negativt. Hur påverkas möjligheten till belåning på fastigheten när förutsättningarna för aktivt brukande upplevs som oklara? Det här är inte en nödvändig konsekvens – men risken är reell så länge ansvar, kriterier och beslutsformer inte är glasklara och rättsverkningarna tydliga och prövbara.

Lärdomar från nyckelbiotopsregistreringen

Vi har sett detta förut. Nyckelbiotopsregistreringen var inte ett juridiskt förbud, ändå uppstod de facto stopp i brukandet när certifierad industri avstod att köpa virke – och markägare hamnade i ett ersättningsglapp. I processer om intrång har staten till och med använt argumentationen att bestånd med nyckelbiotop saknar marknadsvärde, vilket urholkar ersättningsrätten. Poängen här är inte att upprepa historien utan att lära av den: när staten signalerar ”röda fläckar” utan tydliga, beslutade rättsverkningar med prövbar ersättning, uppstår osäkerhet, marknadsreaktioner och i slutänden minskat förtroende. Låt inte samrådsområden bli nästa karta som skapar osäkerhet utan att ge en tydlig rättslig väg.

Medlemmarnas röst: skepsis mot ansvarsskiftet

Norra Skog har under våren bjudit in medlemmarna till en digital ägardialog om delbetänkandet. Responsen har varit stark, och återkommande farhågor har gällt just ansvarsförskjutningen i samrådsförslaget. Det avspeglas också i vårt remissyttrande: vi välkomnar mycket i utredningen men avstyrker samrådsförslaget i dess nuvarande form.

 

Jonas Eriksson, medlemschef Norra Skog