ISO 13391

ISO 13391, troligen den konstigaste och kanske minst lockande rubrik jag någonsin satt på mina ledare. Samtidigt sannolikt den enskild viktigaste. Den nya standarden ISO 13391 har nämligen gett oss förutsättningen att för första gången beräkna den totala klimatnyttan av skogen, skogsbruket och skogsindustrin.

Text Pär Lärkeryd Publicerad 27 november 2025

Foto Victor Lundberg

Standarder kan tyckas tråkiga men samtidigt är de viktiga för att fastställa hur något ska göras eller beräknas. I detta fall rör det sig om en helt ny standard som slutligen en gång för alla fastställer hur skogens totala klimatnytta ska beräknas. Fram till nu har alla räknat på lite olika sätt beroende på vad man velat bevisa. Framför allt har de flesta beräkningar missat eller aktivt undvikit det mest väsentliga, nämligen hur produkter från skogen lyckas tränga undan utsläpp från alternativ baserade på olja och kol.

Allt sedan klimatkonferensen i Rio 1992 har politiken sökt lösningar på hur halten av koldioxid i atmosfären kan minskas. Redan då bestämdes att lösningar skulle sökas på två håll, dels metoder att minska utsläppen, dels metoder att binda mer kol i produkter och mark. Så långt är allt väl, men när politiken därefter funderade över skogens roll så var man blind på ena ögat och fokuserade på skogen som ett sätt att binda kol och missade skogens enorma potential att leverera råvara som kan ersätta fossila material. Även marknaden utanför politiken har hoppat på tåget och precis som politiken glömt en vagn på perrongen när man utvecklat kolkrediter som enbart bygger på att låta träden stå i skogen för att vara kolförråd.

Äntligen finns nu en ny internationell standard för hur man bör räkna. Den nya metoden beräknar naturligtvis kolbindningen i skogen och kolbindningen i produkterna från skogen precis som många tidigare metoder gjort, men det nya är att den även beräknar hur mycket fossila utsläpp som undviks genom att produkterna från skogen minskar beroendet av olja och kol. Standarden tar även hänsyn till att skogsproduktion orsakar fossila utsläpp eftersom till exempel dagens skördare går på diesel. Standarden ger oss alltså för första gången någonsin en helhetsbild av klimatnyttan på det sätt som konferensen i Rio en gång i tiden var överens om.

Den här nya metoden att räkna har uppmärksammats av den skogsutredning som tidigare i höst lämnade sitt slutbetänkande. Utredningen lämnade en rad kloka förslag och ett av förslagen är att Sverige bör övergå till att beräkna skogens klimatnytta i enlighet med den nya standarden. Vi får hoppas att riksdagens politiker är kloka nog att inse kraften i detta samt att de även tar frågan vidare till hela EU.

Jag ber om ursäkt för att den här ledaren sannolikt kan tyckas lite torr eftersom jag pratar standarder, men jag tror att ni som orkat läsa så här långt inser kraften i ISO 13391 och jag hoppas ni hjälper till att sätta politiskt tryck så att vår skog slutligen tillerkänns sin totala klimatnytta och inte lämnas obrukad som ett kolförråd.