Vid ett riksdagsseminarium den 6 december på temat ”Går det att förena artskyddet med äganderätten” diskuterades konsekvenserna kring dagens tillämpning av artskyddet samt vad som behöver göras politiskt för att åstadkomma en rättssäker hantering för skogsägare.
Efter att Norra Skog arrangerat en uppmärksammad skogskväll vid Torsta gymnasium utanför Östersund på temat artskydd, har spår av en tretåig hackspett i byn Konäs i Jämtland hamnat i fokus på högsta politiska nivå. Den osynliga fågeln hos familjen Hyttsten/Westholm omnämndes den 10 november i riksdagen, där representanter från Centerpartiet och Socialdemokraterna debatterade artskyddsförordningen med miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Även vice statsminister och näringsminister Ebba Busch omnämnde den osynliga hackspetten i samband med sitt öppningstal på Kristdemokraternas riksting i Helsingborg.
Hindrar generationsskifte
Bakgrunden till uppmärksamheten är att familjen Hyttsten/Westholm, som driver mjölkproduktion med jord- och skogsbruk i byn Konäs, fått avslag på att avverka skog på grund av spår av en tretåig hackspett. Syftet med avverkningen är att kunna genomföra ett generationsskifte där yngsta dottern önskar överta driften av gården efter att föräldrarna drivit verksamheten i 42 år.
Återställ nationella fridlysningsregler
Skogsstyrelsen i norra Jämtland handlägger för närvarande omkring 150 artskyddsärenden som kan leda till avverkningsstopp enbart i denna geografi. Ifall detta får fortsätta, kommer det att få ödesdigra konsekvenser för jobb och sysselsättning i regionen. När artskyddsförordningen infördes som svensk lag införlivades olika fridlysningsbestämmelser i en och samma förordning. Före vi fick artskyddsförordningen i Sverige fanns nationella fridlysningsbestämmelser, som innebar ett förbud att plocka växter, men den omfattades inte av pågående markanvändning som skogsbruk. Det är dags att politikerna återställer regelverket för nationella fridlysningsbestämmelser som de var tänkt att fungera.
Tydliggör rätten till ersättning
Efter Högsta domstolens dom i ett mål som rörde tjäder i april 2023 finns det inte heller en tydlig ersättningsrätt. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skriver på sina hemsidor att skogsägare som får ett avverkningsförbud på grund av artskydd oftast inte har rätt till ersättning. Norra Skog anser att detta är en horribel tolkning och menar att myndigheterna självklart måste väga in det grundlagsskyddade egendomsskyddet i sina bedömningar. Men oavsett, så ger myndigheternas tolkning en tydlig signal till våra politiker att agera omgående. Skogsägare investerar aktivt i naturvårdshänsyn för att fler arter ska finnas i våra skogar, men vad blir incitamenten om detta leder till avverkningsförbud utan rätt
till ersättning?