Året styrs mycket av jakttiderna. Höst och förvinter ägnas åt björn, älg, kronhjort och rådjur. När snön kommer förändras allt: spåren syns tydligare, hundarna jobbar annorlunda och vissa jaktformer blir både enklare och svårare beroende på före. Under vintern blir det ofta räv, rådjur och skogsfågel – och när mars närmar sig börjar lodjursjakten i de områden där det finns tilldelning.
– Vi anpassar oss hela tiden efter vädret. Skare eller djupsnö kan göra att vi inte släpper hundarna alls, säger Märta.
Vinterjakten kräver planering. Vid toppfågeljakt letar hon efter platser där tjäder och orre brukar sitta, ofta hyggen, myrholmar eller hyggeskanter, där man kan upptäcka fåglarna på långt håll. Ljuset är kort på dagen, så hon väljer rutt redan innan hon ger sig ut.
Att komma nära fåglarna utan att störa dem är en utmaning, och skotten blir ofta långa – upp emot 150–250 meter.
– Då använder jag ryggsäcken eller ett träd som stöd. Fågeln kan dessutom fastna i trädet eller försvinna ned i snön när man skjuter den, så man måste hålla koll på exakt vilket träd fågeln satt i när man sköt, säger Märta.
Utrustningen är en viktig del av jakten: pannlampa, extra kläder, första förband och fungerande kommunikation när mobiltäckningen tryter. I familjens jaktlag används trackerappar för att se både hundarnas och jägarnas positioner.
– Vi kan vara flera kilometer från närmaste väg. Då är det skönt att veta var alla är, säger Märta.
Familjen har fem hundar – en finnstövare för räv och lodjur, en drever för rådjur och kronhjort samt tre östsibiriska lajkor för älg och kronhjort.
Viltvården tar också mycket tid, särskilt under vintern när de sätter ut mårdfällor och jagar räv. Skinnet, men inte köttet, tas tillvara från mård och räv – och kött från annat vilt delas mellan familj, släkt och försäljning.
– Det blir mycket kött under ett år, så frysarna behövs … vi har fem stycken nu, säger hon och skrattar.
Även när de inte jagar är familjen ute. De plockar bär och svamp, och barnen följer ofta med ut i skogen.
– Det är sällan en helg går utan att någon av oss är ute. Man vill ta vara på dagarna.
För den som funderar på att börja jaga betonar Märta att tålamodet är avgörande.
– Jakten handlar inte om att fälla något varje gång. Ibland blir dagen ”bara” en naturupplevelse. Det måste man uppskatta också.
Och grunden är densamma för alla: ta jägarexamen och sätt dig in i varför jakten bedrivs som den gör.
– Ju mer man förstår om vilt och förvaltning, desto mer får man ut av det.
Och som skogsinspektor lever Märta skogslivet även på arbetstid.
– Jag älskar mitt jobb. Att få vara ute i skog och mark och möta skogsägare som delar sina upplevelser – det är verkligen rätt plats för mig.
Exempel på jakttider för vanliga viltarter
- För klövvilt som rådjur finns jaktperioder under höst och vinter – i många delar av landet är jakttiden mellan 1 oktober och 31 januari.
- Dovhjort och kronhjort har egna jakttider beroende på vad som ska jagas – kalv, hind eller handjur.
- Småvilt och skogsfågel – till exempel orre och tjäder – jagas ofta under hösten, men i delar av landet kan skogsfågeljakten sträcka sig in på sen höst och ibland vinter, beroende på tillstånd och lokala regler.
- Jakten på vissa rovdjur, som till exempel lodjur, går under särskilda bestämmelser – jakttider och tilldelning varierar beroende på var i landet man befinner sig och vilka beslut som fattats för stammen.
