» För en skogsägare är det bra med konkurrens om råvaran på både lång och kort sikt. Med en högproduktiv industri stärker vi efterfrågan och lönsamheten i årtionden. När vi nu kan leverera till Kemi säkerställer vi värdet på våra medlemmars råvara, konstaterar Thomas Olsson, som är virkesområdeschef i norra Norrbotten.
Gränshandel med historiska rötter
I Bondersbyn strax utanför Kalix bor Arne Björkman på sin skogsfastighet som han nu ägt i tio år. Fastigheten har varit inom familjen i generationer så Arne har identifierat sig som en skogsägare i hela sitt vuxna liv. Det dominerande träslaget på fastigheten är tall och ganska stor del gallringsbestånd. Från och med årsskiftet planerar han att lämna sitt nuvarande förvärvsarbete och bli mer självverksam, både med röjning och mindre avverkningar. Han är dessutom ordförande i Norra Skogs lokala skogsbruksområde, sbo, i Kalix. Arne Björkman bekräftar Thomas Olssons bild kring att det både är ett komplext och utmanande uppdrag att vara skogsföretagare i Norrbotten.
» Jag funderar alltid på det ekonomiska utfallet vid aktuella åtgärder, för det är verkligen alltid en balans. Det ska ju vara rätt tidpunkt för skogens skull men jag har ju som skogsägare även behov av att tidpunkten ska vara rätt ekonomiskt. En aktiv och stabil prisbildare som Norra Skog är alltså för mig som skogsägare mycket viktigt – det blir mindre variation och vi påverkas mindre av konjunkturer, konstaterar Arne.
Arne Björkman känner stor glädje över att ha välskötta bestånd på sin fastighet och ser värdet av friluftsliv och rekreation i sin egen skog.
Virkesflödet i Nordkalotten, där Norrbotten och Österbotten är grannar, är inget nytt. Gränshandeln mellan Finland och Sverige är ett normalläge sedan länge och många boende i området arbetspendlar och pratar om området som ett gemensamt handelscentrum. Skillnaden däremot återfinns i valutan eftersom Finland har euro och Sverige kronan, trots att båda länderna är med i EU.
» Många skogsägare i Norrbotten har tidigare påtalat att virkespriserna varit bättre i Finland och att vi på Norra Skog borde sälja dit – och detta är ju ett svar på den förväntan. Jag och mina medarbetare har sett en positiv reaktion hos våra medlemmar och övriga skogsägare i området då det gäller det höjda virkespriset och de möjligheter som samarbetet med Metsä i Kemi ger dem. Högre netton i skogsägarnas avverkningar är förstås en viktig parameter för att få sitt skogsägande lönsamt, berättar Thomas. 
Massaveden mäts enligt svenska krav även på den finska sidan av gränsen i Kolari och Laivakangas, berättar Mia Nilsson.
Två nya mätstationer
För att säkerställa att svenska skogsägare får rätt ersättning för sina leveranser till Finland, ska två nya virkesmätningsstationer stå klara inom kort. Den ena är Metsäs egen station i Kolari, medan Norra Skog ansvarar för stationen i Laivakangas, mellan Torneå och Kemi. På båda stationerna används noggrann och kontrollerad bildmätning utifrån svenska krav. Precis samma teknik och krav som tillämpas i Haparanda där ytterligare en mätstation ligger i norra Norrbotten.
» Det är viktigt för oss att våra medlemmars virke mäts in enligt svensk modell, vilken bygger på opartisk mätning via Biometria. Det garanterar att varje medlem kan känna en trygghet, oberoende om virket levereras till en finsk eller svensk mottagare, säger Mia Nilsson, logistikansvarig för Norra Skog i området. 
Kan påverka
Under hösten har leveranserna mot massabruket i Kemi ökat, och kommer succesivt att öka ännu mer under 2024 – i takt med att förbrukningen ökar i fabriken. Mia Nilsson är ny på jobbet, men har under många år haft liknande uppdrag för andra aktörer. Hon upplever att det nu påbörjade samarbetet med Metsä är annorlunda i jämförelse med andra aktörer, eftersom hon har stora möjligheter att påverka.
» Jag har ett nära samarbete med Metsä och är därför mer delaktig i flödet till Kemi och de beslut som fattas. Det ger mig chans att påverka och den möjligheten har jag inte i förhållande till andra industrier, där jag bara förväntas leverera och det är envägskommunikation. Våra åkerier har till och med fått en utbildningsdag i Kemi och det var riktigt mäktigt att se bruket som ju är en splitterny fabrik. Vilka ytor – och imponerande hur de planerar flödet över en dag, berättar hon.
Familjeskogsägare emellan
Metsäliitto Osuuuskunta är Finlands skogsägarförening och den består av 90 000 skogsägare. Tillsammans äger de cirka hälften av Finlands privata skogar och efter avverkning eller gallring förädlas råvaran i koncernens olika industrier. Det senaste projektet med att bygga massabruket i Kemi har varit föreningens största investering någonsin. I det nu pågående samarbetet mellan Norra Skog och Metsä levererar norrbottniska skogsägare till bruket i Kemi och detta ”betalas” sedan tillbaka genom att finska familjeskogsägare lite längre söderut levererar lövmassaved till Husum, strax utanför Örnsköldsvik, som är Metsäs industrienhet på den svenska sidan. Norra Skog är 30-procentiga ägare i Husum Pulp AB. Samarbetet innebär att de två systerföreningarna gör virkesaffärer som gynnar och stärker båda parter. Men det nya massabruket i Kemi, med sin toppmoderna teknik och produktionskapacitet, är givetvis en tuff konkurrent till redan etablerade aktörer i Norrbotten.
» Jag månar om den lokala industrin, men som enskild skogsägare har jag sett att råvaran tappar i värde och det är en utmaning att fatta strategiskt kloka beslut för att skapa lönsamma affärer. Så jag har förtroende för att Norra Skog hjälper oss skogsägare med att skapa värde, och jag ser positivt på vårt samarbete med Metsä här i norra delen av Sverige, säger Arne Björkman.
» Det känns oerhört tråkigt om en aktör skulle försvinna från vårt område, men det kan inte vara de privata skogsägarnas roll att ta ansvar för arbetstillfällena på orten om de ägs av aktieägare. Det är aktieägarna som borde ha intresse kring att rusta och säkra sitt företag för konkurrensen om råvaran, konstaterar Thomas Olsson.
Thomas Olsson, virkesområdeschef norra Norrbotten.