EU och skogen

Trots att EU inte har en gemensam skogspolitik har trycket på skogen ökat drastiskt de senaste åren – och då främst inom helt andra politikområden; till exempel energi-, klimat-, miljö- och finanspolitik. Därför ser vi nu väldigt många processer och beslut i Bryssel med helt avgörande betydelse för brukandet av den svenska skogen.

Sedan 2021 har EU arbetat intensivt med sin breda hållbarhetsagenda, ”Fit for 55”. Befintliga regelverk på klimat- och energiområdet har skärpts för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer, detta som ett steg mot att uppnå klimatneutralitet inom unionen senast 2050. Dessutom har nya regelverk utvecklats som syftar till att bland annat främja den biologiska mångfalden, regelverk som medför konsekvenser för hur skogen i Sverige får brukas.

Här följer några av de just nu viktigaste pågående processerna:

LULUCF-förordningen

Denna förordning är en del av EU:s klimatpaket och syftar till att reglera utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land Use, Land Use Change and Forestry). Förordningen innebär att EU som helhet ska uppnå ett nettoupptag av 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom LULUCF-sektorn senast 2030. Sverige har ett särskilt åtagande att bidra till detta mål genom att öka kolinlagringen i skog och mark.

Avskogningsförordningen (EUDR)

EU:s förordning om avskogning (EU Deforestation Regulation) är en förordning som ersätter den tidigare Timmerförordningen och syftar till att förhindra handel med varor som bidrar till avskogning och skogsförstörelse runt om i världen.

Alla företag inom EU som bedöms handla med eller tillverka produkter från träråvara kommer att beläggas med omfattande rapporteringsskyldigheter samt långt gångna krav på spårbarhet. Preliminära bedömningar pekar på att omkring 60 000 svenska företag kommer att beröras. 

Naturrestaureringslagen (NRL)

Denna förordning sätter bindande mål för restaurering av natur på olika marktyper inom EU, bland annat i skogen. Syftet med restaureringsförordningen är att främja den biologiska mångfalden inom EU. För svensk del kan förordningens bindande målsättningar innebära att stora arealer produktiv skogsmark måste tas ur bruk för att skyddas. Lagstiftningen trädde i kraft i augusti 2024.

Skogsövervakningslagen (Forest Monitoring Framework)

EU-kommissionen presenterade i november 2023 förslag om ett ramverk för skogsövervakning och strategiska skogsplaner för att ge tillgång till detaljerad, korrekt, regelbunden och aktuell information om tillståndet och förvaltningen av EU:s skogar.

Övervakningen är centrerad kring data från satelliter och nationella skogsinventeringar, men inkluderar även ytterligare indikatorer där metodiken ännu inte är definierad. Förslaget innehåller även möjlighet för medlemsstaterna att utveckla eller anpassa befintliga integrerade långsiktiga skogsplaner.

EU:s Bioekonomistrategi

EU-kommissionen och EU-parlamentet ska ta fram en reviderad Bioekonomistrategi. EU:s första Bioekonomistrategi antogs 2014 och har justerats något sedan dess. Pågående process syftar till ett större omtag inramat av konkurrenskraftsfrågan.

Den befintliga strategin har egentligen inte gett några betydande avtryck. Kommissionens initiativ ”Clean Industrial Deal” (den nya given för ren industri) pekar dock ut en riktning med betoning på bioekonomins substitutionsnytta, cirkularitet och konkurrenskraft. Enligt EU-kommissionens senaste kommunikation ska de presentera ett förslag under den senare delen av 2025.

Harmonisera rapportering och överimplementera inte

Norra Skog arbetar ständigt för att olika EU-initiativ inte ska påverka våra medlemmar och föreningens industrier negativt. Vi anser i grunden att EU måste fokusera på att undvika lagstiftning som tar värdefull skogsmark ur produktion och begränsar privata enskilda skogsägares möjlighet att bruka sin skog. EU-lagstiftning får inte heller försvåra våra industriers möjligheter att producera och sälja sina produkter samt leda till ökad administration och ytterligare hinder och regelkrångel.

Vidare läsning