Vandring längs värdefulla vatten

I ett stort EU-projekt arbetar svenska aktörer för att förbättra förutsättningarna för liv i och omkring våra sjöar och vattendrag, och skogsägare kan i allra högsta grad bidra. Vid vattenslingan längs Kvarnbäcken i Granö finns nu möjlighet att kombinera en skogsupplevelse med att lära sig mer om god vattenhänsyn vid skogsbruk.

Text och foto: Victor Lundberg

Datum: 2022-08-03



Molnen har skingrat sig över Granö, vackert beläget längs Umeälven i Vindels kommun, och regnet har precis slutat falla. Fukten ligger kvar i luften och har lagt den tidiga grönskande sommardagen under en blänkande yta.

»Hoppas nu att någon vågar sig ut, säger Satu Aguilar, medlemsstrateg på Norra Skog till Tobias Eriksson, biolog på länsstyrelsen Västerbotten, medan de väntar vid skylten som visar vattenslingans startpunkt.

Skyfallen kom och gick under morgonen, men det visade sig att oron var obefogad – på plats finns nu ett gäng nyfikna vuxna och barn, redo att ge sig ut på den guidade turen som inviger slingan. Tobias Eriksson leder gruppen in i slingans första del som byggts för att visa goda exempel på hur man kan tänka kring vattenmiljöer i produktionsskog – hur en överfart kan byggas för att vålla så lite skada som möjligt, vilka organismer som trivs i bäcken, och inte minst hur kantzonen mellan land och vatten påverkar livsmiljön.

»En kantzon kan ha många positiva funktioner. Bland annat så skuggar träden vattnet och håller temperaturen nere, sediment och organiskt material filtreras bort och död ved och växtdelar tillför näring, förklarar Tobias Eriksson.

Vattnet rinner mellan stenar och grenar medan gruppen fortsätter längs bäcken, ner mot kvarnområdet där bäcken mynnar ut i älven.



Tobias Eriksson, biolog på länsstyrelsen Västerbotten och temaledare i ett av Grip on Lifes fyra teman, berättar för några av vattenvandringens besökare om den överfart som byggts längs slingan. En överfart ska inte orsaka vattenhinder för fisk eller vattenlevande organismer och ska inte skada vattendragets bottnar.


Del av kunskapsspridningen

Vattenslingan längs Kvarnbäcken är ett delprojekt i Grip on Life, ett projekt som samlar sexton organisationer och finansieras via EU:s miljöfond LIFE samt med medel från Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten. Det är myndigheter, landets skogsägarföreningar och andra intresseorganisationer som tillsammans vill bygga och sprida kunskap om hur åtgärdsarbetet kan förbättras och visa hur vi kan kombinera ett modernt och aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker. Målet är att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i värdefulla habitat, samtidigt som vi kan fortsätta använda våra naturresurser på ett hållbart sätt.

Vattenmiljöer har historiskt alltid varit viktiga för människan och byggandet av det moderna samhället, inte minst inom skogsbruket. Dämningar, vattenkraft, flottning, dikning, och dränering av våtmarker är bara några exempel på mänsklig påverkan på vattenflöden. Men brukandet har också lett till skador och försämrande livsförhållanden som länge oroat forskare och myndigheter. Detta är ett problemområde man genom Grip on Life nu vill hitta sätt att åtgärda. Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsens nationella skogsenhet och projektekolog inom Grip on Life, berättar hur arbetet gick till att samla resurser och söka EU-medel för att skapa en plattform för ett stort gemensamt projekt. Tidigt i processen insåg de också hur viktigt det skulle vara att involvera mindre aktörer för att öka projektets räckvidd och ta vara på lokalt engagemang och kunskap.

»Många små bäckar blev till en stor älv. Genom skogs- ägarföreningarna kan man växla upp och sprida kunskap och kapacitet ut till verksamhetsutövare, skogsägare och
andra partners. Skogsägarföreningarna är jättecentrala i det här projektet, säger Elisabet Andersson.

Genom skogsägarföreningarna blir Grip on Life en riksomfattande plattform för långsiktig samverkan och kunskapsuppbyggnad, trots att alla landets länsstyrelser inte deltar direkt.

»När man ser på kartan över Sverige och täckningsområdet för oss som är med i projektet så täcker vi hela landet, säger Satu Aguilar som arbetar som projektledare från
Norra Skogs sida.

Död ved ger liv

Elisabet Andersson har upplevt en skiftning sedan början av sin karriär 2004 i hur vi ser på skogen och vattnet; från att enbart titta på hur skogen ser ut intill vattnet till att fundera över vad vattnet faktiskt behöver.

»Betydelsen av kantzoner för vattnet har förändrats, men intresset upplever jag har funnits där hela tiden. De flesta man pratar med som äger skog eller är verksamma i skogen har någon form av relation till vatten, vilket gör att det är ett ganska tacksamt ämne att prata om, tycker Elisabet Andersson.

»Vi pratar mycket om funktionella kantzoner i projektet, fyller Satu Aguilar i. Kvaliteten på kantzonen är viktigare än att några exakta kriterier ska fyllas, till exempel hur många meter bred den ska vara. Elisabet Andersson fortsätter:

»Men ofta röjs och gallras det fortfarande på ett sätt som gör att den naturliga avgången med döda träd saknas. Det är viktigt att tänka på att lämna en blandad kantzon. En av de viktigaste utmaningarna som de engagerade inom Grip on Life ställs inför är att förändra bilden av hur miljön runt ett vattendrag bör se ut, och därför behövs fler positiva och lättillgängliga exempel.

»Många tänker nog att om det finns död ved i vattnet så är det skräpigt, att man ska städa. På bilder av vattendrag så ser man sällan död ved i dem. Vi vill hjälpa till att förändra
den bilden och uppmuntra människor att upptäcka vattnet i sitt närområde, säger Satu Aguilar.


Smultronställen vid vattnet

Satu Aguilar ser starkt intresse från skogsägare och allmänhet för vattenhänsyn, och hon tycker att det är speciellt viktigt att stärka de personliga anknytningarna till vatten. Grip on Life är ett storskaligt projekt, men stort fokus ligger även på det lokala, och det är dels människors personliga relation till vatten som man hoppas ska vara startskottet till att lära sig mer om god vattenhänsyn.

En av metoderna som projektet vill sprida är den så kallade ”smultronställemetoden” Metoden är ett sätt för myndigheter och lokala aktörer att samarbeta, och innebär att man utgår från det lokala engagemanget och kunnandet. Tillsammans kartläggs vilka värden, men även vilka problem som finns i vattenmiljön.

»Det kan vara allt från fina badplatser, en kallkällemiljö till en vägtrumma som hindrar vandrande fisk. Utifrån kartläggningen gör vi en plan för hur värdena kan skyddas och hur problemen kan åtgärdas, menar Tobias Eriksson.

En annan viktig del i Grip on Lifes arbete är att underlätta för markägare att genomföra vattenvårdande åtgärder, exempelvis restaurering av vattendrag och våtmarker.

»Det händer att den som vill göra en åtgärd stöter på olika hinder på vägen, till exempel finansiering. Genom projektet och genom andra medel har vi upprättat en databas som visar fonder som man har möjlighet att söka, berättar Tobias Eriksson. Vi är också på väg att skapa en projektdatabas där man kan få inspiration samt manualer för att få stöd i själva utförandet.

Lyckad invigning

Vandringen och invigningen i Granö är nu klar, och deltagarna befinner sig nere vid kvarnområdet som gett vattendraget sitt namn. Vattnet som ser nästan bärnstensfärgat ut porlar under broar och förbi den kvarn som restaurerats i området. Kristina Ulvcrona, en av vattenvandringens besökare samt skogsägare, har även hon en bäck kallad Kvarnbäcken ringlande genom sin skog. Hon tyckte att besöket i Granö var givande och väldigt trevligt gillar hon det pedagogiska upplägget med informationsskyltarna längs vattenslingan.

Det här kan du som skogsägare göra för att ta hand om skogens vatten

* Återskapa vatten genom att restaurera våtmarker och plugga diken på lämpliga marker.
* Avstå från nydikning och dikesrensning där behovet är litet.
* Lämna lövrika kantzoner längs vatten för stabilare mikroklimat, lägre erosion, mindre igenväxning och ett rikare fisk- och djurliv.
* Undvik körskador på dikeskanter, svämplan och våtmarker genom planerad körning och överfarter.
* Återvät övergivna dikade torvmarker.
* Följ målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket.