Skogsutredningen missar målet

Politiskt syfte försvann på vägen

Skogsutredningen tillsattes mot bakgrund av den politiska överenskommelsen mellan socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna. Syftet var att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för skogsföretagare. Utredningsförslagen skulle sammantaget främja en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen.

– Tyvärr har utredaren lagt för stor vikt vid myndigheternas underlagsrapporter och ståndpunkter. Detta har bidragit till långtgående tolkningar av vad som krävs av Sverige för att uppfylla internationella åtaganden om biologisk mångfald, vilket resulterar i omfattande förslag på att undanta ytterligare skogsmark från brukande, säger Jonas Eriksson, medlemschef vid Norra Skog, som varit förordnad expert i utredningen.

Fjällkommunerna drabbas hårt

Skogsutredningen föreslår att 525 000 hektar skogsmark i fjällkommunerna ska undantas från brukande till en kostnad på över 20 miljarder kronor. Därtill föreslås att cirka 150 000 hektar skogsmark undantas från brukande avseende kalkrika barrskogar, naturskogar, skogar med hög bonitet, sandtallskogar, ekskogar med mera.

– Man kan verkligen ifrågasätta nyttan med dessa förslag. Mer än 50 procent av den fjällnära skogen är redan är undantagen från skogsbruk. Istället sätter utredningen stor tilltro till att turism kan ersätta skogsbruk för att skapa välfärd och landsbygdsutveckling. Här glömmer utredaren bort att skogsbruk ofta är en förutsättning för att upprätthålla nödvändig infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner på landsbygden, menar Jonas Eriksson.

Krångligare skogsägande

Skogsutredningen föreslår att ett nytt utökat kunskapskrav införs i Skogsvårdslagen. Motivet är att klargöra att miljöbalkens kunskapskrav inte är tillämpligt på skogsbruksåtgärder, då speciallagstiftning går före generell lagstiftning. Problemet är dock att utredningen ändå bedömer att miljöbalkens kunskapskrav kan tillämpas fullt ut när en skogsbruksåtgärd prövas som samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken.

Jonas Eriksson menar att kunskapskravet i praktiken blir ytterligare en belastning för skogsägaren. Myndigheterna har ett stort utredningsansvar vid begränsningar av pågående markanvändning och förslaget kan innebära att skogsägaren tvingas bekosta dyra inventeringar för att få fortsätta med pågående skogsbruk. Detta är orimligt och inte rättssäkert. 

Några positiva tongångar – men de räcker inte

Norra Skog välkomnar trots allt Skogsutredningens förslag om att Skogsstyrelsen bör upphöra med nyckelbiotopsregistreringen, förslag om tydligare lagstiftning för tillstånd till avverkning i fjällnära skog – att skogsbruk är pågående markanvändning och att ersättningen behandlas redan i tillståndsbeslutet. Andra positiva delar i utredningen är förslagen om en växande cirkulär bioekonomi, klövviltförvaltning, rådgivningskampanj, ett politiskt ställningstagande om hur Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden, samt att frivilligt formellt skydd ska utgöra det huvudsakliga arbetssättet vid skydd av skog.

– Utredaren gör en välgrundad juridisk bedömning om lagstödet för nyckelbiotoper. En självklar följd blir därför att inventeringen upphör och att föreskriften om samrådsplikt tas bort. Istället föreslår utredaren en ny typ av inventering på enskild ägd skogsmark som inte är förenlig med principen om frihet under ansvar, påpekar Jonas Eriksson.

Alternativt vägval från Norra Skog

 

/Erik Jonsson