Skogsutredningen missar målet

Den 30 november presenterade Skogsutredningen sina förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

Text: Jonas Eriksson | Foto: Victor Lundberg

Datum: 2021-01-22

Jonas Eriksson medlemschef Norra SkogJonas Eriksson, medlemschef Norra Skog och förordnad expert i utredningen.

Av utredningsdirektivet framgår att syftet med utredningen är att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag. Förslagen ska sammantaget främja en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen. 

Särskilt yttrande

Som expert i utredningen anser jag att Skogsutredningen har missat målet och inte lever upp till utredningsdirektivet. Sannolikt leder förslagen istället till försvagad äganderätt och sämre förutsättningar för en växande skogsnäring om de genomförs fullt ut. Det blir även krångligare att vara skogsägare. 

Tillsammans med de övriga skogsbruksrepresentanterna har jag därför lämnat ett särskilt yttrande där vi lyfter fram alternativa vägval till utredningens förslag som vi hoppas att politikerna tar till sig. Vi är övertygade om att dessa förslag bidrar till både en växande cirkulär bioekonomi, ökad hållbarhet och rättssäkerhet för skogsägarna i motsats till vad utredningens förslag leder till.


Fjällkommunerna drabbas

Orsaken till att utredningen hamnat fel är att för stor vikt lagts vid myndigheternas underlagsrapporter och ståndpunkter. Utredningen gör därefter långtgående tolkningar av vad som krävs av Sverige för att uppfylla de internationella åtaganden om biologisk mångfald, vilket resulterar i omfattande förslag på att undanta ytterligare skogsmark från brukande. Jag menar att det finns utrymme, i linje med hur man gjort i många andra länder, att tolka åtagandena på andra sätt. Ska man stimulera en växande bioekonomi behöver skogen brukas mer, inte mindre.

Skogsutredningen föreslår bland annat att över 500 000 hektar skogsmark i fjällkommunerna ska undantas från brukande till en kostnad på över 20 miljarder kronor. Man kan verkligen ifrågasätta nyttan med ett sådant förslag, när mer än 50 procent av den fjällnära skogen redan är undantagen från skogsbruk. Istället sätter utredningen stor tilltro till att turism kan ersätta skogsbruk för att skapa välfärd och landsbygdsutveckling. 


Nyckelbiotopsregistrering upphör

Det finns även positiva delar i utredningen. Till exempel gör utredningen en välgrundad juridisk bedömning om lagstödet för nyckelbiotoper och bemyndigandet att föreskriva om en obligatorisk samrådsplikt för åtgärder i nyckelbiotoper. En självklar följd blir därför att inventeringen upphör och att föreskriften om samrådsplikt tas bort. Utredningen vill dock införa en ny typ av inventering på enskild ägd skogsmark som inte är förenlig med principen om frihet under ansvar.

Utredningen menar att frivillighet för skydd av skog ska vara den huvudsakliga arbetsmodellen, men anger samtidigt att frivillighet inte ska gälla i den fjällnära skogen eller i övriga områden som utredningen anser krävs för att leva upp till internationella åtaganden, motsvarande närmare 700 000 hektar. 


Krav på kunskap

Skogsutredningen föreslår att ett nytt utökat kunskapskrav införs i Skogsvårdslagen. Motivet är att man därigenom klargör att miljöbalkens kunskapskrav inte är tillämpligt på skogsbruksåtgärder, då speciallagstiftning går före generell lagstiftning. Problemet är dock att utredningen ändå bedömer att miljöbalkens kunskapskrav kan tillämpas fullt ut när en skogsbruksåtgärd prövas som samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken.

Kunskapskravet blir därmed i praktiken endast en ytterligare belastning för skogsägaren. Myndigheterna har ett stort utredningsansvar vid begränsningar av pågående markanvändning. Förslaget kan innebära att skogsägaren tvingas bekosta dyra inventeringar för att få fortsätta med pågående skogsbruk. Detta är orimligt och inte rättssäkert.


Tydligare myndighetsutövning

Min bedömning är att utredningen inte i tillräcklig grad analyserat i vilka avseenden äganderätten försvagats på det sätt som egentligen är grunden till utredningens tillkomst. Vi menar att bristerna i stor utsträckning ligger i myndighetsutövningen och hur myndigheterna valt att tolka lagarna, snarare än hur lagarna utformats. Därför är det olyckligt att utredningen lagt så stor tyngd vid myndigheternas inlagor i utredningens slutsatser och förslag. Utredningen borde i större omfattning ha analyserat i vilka situationer myndighetsutövningen fått äganderättsliga konsekvenser som står i strid med de politiska intentionerna och utifrån detta föreslå åtgärder för att komma till rätta med bristerna.

/Jonas Eriksson, medlemschef Norra Skog.

Den 27 januari har du möjlighet att höra Jonas berätta mer om Skogsutredningen och dessutom få möjlighet att ställa dina frågor till några av våra riksdagspolitiker.
Besök Norra Skogs digitala skogskväll om Skogsutredningen. Läs mer här.


Läs mer av Jonas på bloggen skogssnack.se eller följ honom på Twitter: @JonasErik_sson
Klicka här för att läsa mer om hur Norra Skog bedriver ett lösningsorienterat påverkansarbete. 

Omfattande förslag om skydd av skog

Skogsutredningen har identifierat skogstyper som utredningen bedömer vara nationellt prioriterade och föreslår omfattande skydd av skog. Norra Skog är kritisk till förslaget då syftet med utredningen har varit att stärka den privata äganderätten och främja en växande skogsnäring med god tillgång till nationell biomassa från svenska skogen. 

Fjällnära skogar: 525 000 ha

Skogar med hög bonitet: 10 000-20 000 ha

Större naturskogar med höga naturvärden: 20 000-30 000 ha

Ekskogar: 25 000-35 000 ha

Ädellövskogar: 10 000-20 000 ha

Kalkbarrskogar med lång kontinuitet: 30 000-40 000 ha

Strand- eller svämskog: 5 000 ha

Sandbarrskogar: 5 000-10 000 ha   

Övrigt: Ca 10 000 ha