Räkna inte bara äpplen

Vi svenskar älskar av tradition att vara duktiga och lydiga elever i EU-klassen så vi håller oss ofta framme när nya direktiv ska införas eller när statistik ska redovisas. Jag vet att våra myndigheter gör detta i all välvilja men ibland blir de lite väl blåögda och det leder till att kunskap och kompetens, som vi egentligen ska vara stolta över, istället blir snedvridna bilder av oss svenskar.

Datum: 2021-04-06

Det finns några sådana exempel kopplade till svenskt skogsbruk. Våra egna myndigheter har bidragit till att EU fått en bild av svenskt skogsbruk som närmast kan liknas vid skogsskövlingen i Amazonas. Ett aktuellt sådant exempel har påvisats av LRF vilket beskrevs i Skogsmagasinet 2/2020. I EU:s gemensamma statistik redovisar Sverige att 14 procent av vår skog har någon form av skydd medan Tyskland stoltserar med 37 procent, och Bulgarien med hela 54 procent.

Att Sverige, som har så mycket skog, är sämst i klassen bekymrar naturligtvis beslutsfattarna i EU och naturligtvis blir detta en snackis. Ganska snart hänger media på och börjar skriva löpmetrar och kräver kraftfulla åtgärder i Sverige eftersom vi är sämst i klassen och att vi borde kunna vara lika duktiga som vår klasskamrat Tyskland.

Men hur är situationen egentligen? I sin iver att vara duktig redovisar svenska myndigheter till EU bara den formellt skyddade arealen medan andra länder har en betydligt vidare definition av skyddad skog. Om tyska myndigheter skulle räkna på samma sätt som svenska myndigheter skulle deras skyddade andel blott vara en ynka procent. Om vi istället skulle räkna som tyskarna skulle vår andel bli hela 58 procent. I vår svenska iver att vara duktiga och strikta gör vi en betydligt mera avgränsad definition av skydd än andra länder. Det blir ungefär som att våra myndigheter bestämmer sig för att det bara är äpplen som får kallas frukt medan andra länder låter både äpplen, päron och bananer landa i sina fruktkorgar.

Jag anser att vi måste se till att spela enligt samma regelbok som övriga annars kommer det här i förlängningen att påverka svensk konkurrenskraft och välfärd. Ska vi i vårt land ha råd att vidmakthålla en rimlig nivå på sjukvård, skolor och äldreomsorg måste Sveriges intäkter och utgifter gå ihop och där spelar skogen en enorm roll i form av Sveriges viktigaste bransch för svensk nettoexport.

Tack och lov har nu några klarsynta riksdagspolitiker fått upp ögonen för bristerna i vårt sätt att räkna skydd av skog och har nyligen sett till att Naturvårdsverket fått ett uppdrag att utreda frågan om hur vi till EU rapporterar skydd av skog. Det blir spännande att se om myndigheten håller fast vid sin åsikt att det bara är äppelträd som kan bära frukt.

Pär Lärkeryd, vd Norra Skog

Tyck till om Pärs ledare: skogsmagasinet@norraskog.se