- Frågor kring naturreservat är en av de vanligaste frågorna jag får från Norra Skogs medlemmar. Vilket inte är så konstigt med tanke på att Norrbotten har störst andel naturreservat med nästan två miljoner hektar följt av Västerbotten med 987 000 hektar, berättar Ida Nyberg, äganderättsjurist på Norra Skog.
Biologisk mångfald och rekreation
Naturreservat är områden som bildas av myndigheter och kommuner för att bevara naturvärden. Oftast handlar det om områden större än 20 hektar som innehåller värdefulla naturmiljöer eller särskilda arter som ska bevaras för biologisk mångfald. Men det kan även handla om områden som avsätts för rekreation och friluftsliv.
-
Det är viktigt för en skogsägare att tidigt vara aktiv i processen för att kunna påverka vissa delar som exempelvis utformningen av reservatet eller tillhörande reservatsföreskrifter som påverkar brukandet. Det gör att myndigheten hinner utreda fler alternativ, berättar Mattias Eising som arbetar som skogsekonom på Norra Skog med erfarenhet av både marknads- och intrångsvärdering.
Miljömål ska uppfyllas
Syftet med bildande av naturreservat är att långsiktigt bevara höga naturvärden mot bakgrund av nationellt antagna miljömål. Varje år får de svenska myndigheterna, genom sina regleringsbrev från regeringen, anslagna belopp som ska användas till skydd av naturreservat och för skötsel av befintliga reservat. Prioriterade områden framgår av myndigheternas regleringsbrev.
När ett naturreservat bildas på en privat enskild skogsägares mark blir det ett intrångsärende. Processen kan av vissa skogsägare upplevas som invecklad och det kan vara svårt att greppa helheten.
-
Norra Skog har hjälpt många skogsägare i reservatsprocesser både längs vägen med stöd i olika frågor men även vad gäller själva ersättningsfrågan där vi agerat ombud och granskat värderingen och sedan förhandlat om ersättningen för markägarens räkning, förklarar Ida Nyberg.
8 steg mot en reservatsbildning.
1. Myndigheten eller markägaren tar initiativ till reservatsbildning efter att område med höga naturvärden identifierats.
-
Som markägare kan du själv förslå områden för reservatsbildning genom programmet Nya Komet.
-
Norra Skog har länge drivit frågan om att områdesskydd ska utgå från frivillighet vilket vissa landshövdingar också uttalat, bland annat Marita Ljung i Jämtland. Nu signalerar även skogspropositionen att frivillighet ska utgöra grund för områdesskydd.
2. Myndigheten informerar berörda markägare om aktuella skyddsvärden och reservatsprocessen.
-
För dig som är intresserad av ersättningsmark - påtala detta tidigt i processen. Historiskt har ersättningsmark oftast inte varit ett alternativ men i skogspropositionen föreslås ett Svea Skog-program som skulle öppna för sådana möjligheter.
3. Markägare och myndighet för en dialog kring gränser för reservatet och föreskrifter?
-
Du har större möjlighet att påverka ju tidigare i processen du agerar. Var aktiv och ta gärna hjälp av ett ombud.
4. Markägaren får ett ersättningsförslag baserat på en värdering som denne granskar, ofta med stöd av ett eget ombud.
-
Vid reservatsärenden har du ofta rätt till ett ombud som granskar myndighetens ersättningsförslag. Fråga berörd myndighet och ta kontakt med till exempel Norra Skog.
-
Du behöver säkerställa att värderingsunderlaget är korrekt i fråga om virkesförråd, trädslagsfördelning, tillväxt eller virkesproducerande förmåga med mera. Ta hjälp av din skoginspektor.
-
Du kan även vara berättigad till ersättning för annan skada som exempelvis försvårande av virkesåtkomst från andra delar av din fastighet eller minskad lönsamhet av skogsbilvägar.
5. Ska marken lösas in eller intrångsersättning betalas ut?
-
De flesta markägare väljer att stå kvar som ägare av marken och får då intrångsersättning med ett 25-procentigt påslag på marknadsvärdet och kan då ofta behålla till exempel jakträtten.
6. Förhandling kring den slutgiltiga ersättningen och utformningen av reservatsbeslutet
-
Läs noga igenom föreslagna reservatsföreskrifter och kontrollera hur dessa kommer påverka ditt fortsatta brukande av fastigheten. Prata med myndigheten om du vill föreslå förändringar eller fråga om detaljer kring exempelvis jakt och fiske, röjning med mera.
7. Myndigheten och markägaren skriver avtal och myndigheten beslutar om naturreservat
-
I de flesta fall är markägaren och myndigheten överens när beslutet om Naturreservat tas. Naturreservat är en stark skyddsform som oftast beslutas av länsstyrelsen men i vissa fall också av kommuner. Bestämmelserna återfinns i miljöbalken och ger myndigheten möjlighet att fatta beslut mot markägares vilja.
8. Ersättningen betalas ut till markägaren
-
Markägare har möjlighet att välja om ersättningen ska avsättas i en ersättningsfond under tre år. Syftet med ersättningsfonden är att du utan mellanliggande beskattning kan avsätta kapital för till exempel kommande ersättningsförvärv av mark. Investeringen i ny skogsmark ska göras inom tre år från ersättningsbeslutet, annars återförs fonden till beskattning med 30 procents tillägg.
