Anders och Anette är med och delar på en halv miljard kronor

Inom Norra Skog blir ett plus ett inte två. I skogsägarföreningen med 27 000 medlemmar blir summan snarare en halv miljard kronor. Så mycket ska medlemmarna få dela på tack vare styrelsens förslag om vinstdelning.
– Ett slitet uttryck men tillsammans är vi starka och det är vinstdelningen ett bevis på där mer går tillbaka till medlemmarna, säger Anette Thelberg medlem i Norra Skog.

Datum: 2021-12-01



Det är länge sedan den första snön för året föll i Piteå. Anders Henriksson skiner upp när ämnet snö kommer på tal. Som brukligt uppskattar han snödjupet och måttet anges självklart i tum. Det är tydligt att vintern är hans bästa årstid. 

– Det är så jäkla mysigt att stamkvista på vintern. Skogen är så vacker då, säger han och ler.

De genomsnittliga skogsfastigheterna bland medlemmarna i Norra Skog är ungefär 80 hektar. Anders Henriksson äger närmare 200. Han är en av de 27 000 medlemmarna i Norra Skog som genom beslut om vinstdelning med stor sannolikhet får vara med och dela på en halv miljard kronor – allt tack vare idén att fler är starkare än få.

Så det är inte så konstigt att Henriksson ler. Som medlem och delägare i Norra Skog gläds han åt den strategi som föreningens styrelse stakat ut, som innebär att han och alla andra aktiva medlemmar ska få mer i plånboken vid affärer med skogsägarföreningen. Vinstdelningen har två syften; dels att premiera de medlemmar som redan levererat till föreningen och dels till framtida virkesleveranser. Affärer som medlemmen gör med föreningen bygger snabbt upp ett kapital, som förräntas och växer varje år. Anders välkomnar beslutet och menar att detta är ett av många bra sådana som föreningen fattat sedan han blev medlem.

- Som medlem får jag mer värde för min skog, både i dag och om man ser på lång sikt.  

Henriksson är inte född Piteåbo men bor sedan en tid vid havet utanför staden. Dit flyttade han efter sin pensionering och där har han byggt sig ett hus. Men hjärtat – skogen – det har han i Glommersträsk i Arvidsjaurs kommun inte långt ifrån gränsen som skiljer Norrbotten från Västerbotten.

– Det är ungefär 200 hektar som jag köpte av en kompis i mitten av 1990-talet. Vi träffades på en middag och han nämnde att han ville sälja av sin fastighet och då slog jag till. Då hade jag under lång tid varit sugen på att äga lite skog, säger han.

Det är annars inte ovanligt att skogsfastigheter går i arv inom familjer. Så är fallet för Anette Thelberg och hennes fastighet utanför Härnösand. Fastigheten, som hon i dag delvis äger tillsammans med sin syster, går att spåra hela vägen tillbaka till hennes farmors mamma.

– Jag fick upp mitt intresse för skogen när jag var i sena tonåren. Jag var nitton när jag satte plant för första gången och har sedan dess tillbringat mycket tid där ute. Min son är i dag 20 år, han äger lite skog men visar inte något större intresse. Inte än i alla fall, säger Anette och lutar sig mot förhoppningen att pojkar mognar senare än tjejer.


Det är tydligt att de båda äger skog av fler skäl än ekonomiska. Som medlem i Norra Skog är båda visserligen egenföretagare men Anettes primära inkomst kommer från en annan verksamhet och Anders är pensionär. 

Skogen är för både Anette och Anders en möjlighet att vara del i ett större sammanhang. Henriksson ser sitt hållbara skogsbruk som en förhoppning att kunna spela roll och att lämna något bra efter sig till kommande generationer. Hans elva barnbarn gör att han liknar sig själv vid myggan som kommit in i sovrummet när det är dags att sova – ”…även om man är liten kan man påverka…” – och menar att den inställningen även går att applicera på medlemskapet i Norra Skog.

Norra Skog, vars verksamhetsområde upptar halva Sveriges yta från Sundsvall i söder till Övertorneå i norr, är resultatet av förra årets fusion mellan Norrskog och Norra Skogsägarna. Föreningen består av skogsägare som tillsammans äger och driver kooperativet. 

– I fallet med Norra Skog blir ett plus ett mer än två. Hela syftet med föreningen är att skapa värde för medlemmarna, att vara prisbildande och samtidigt verka för ett ansvarsfullt och hållbart skogsföretagande, säger Anders Henriksson och Anette Thelberg fyller på;

– Det är ett slitet uttryck men tillsammans är vi starkare. Det är lönsamt att vara medlem på flera sätt. Dels får jag stöttning och trygga råd när jag behöver det, oavsett om det är i skogen eller rör min skogsekonomi. Det finns en stor kompetens för familjeskogsbruket inom föreningen. Och det visar väl inte minst Norra Skogs framgång som nu lett fram till förslaget om vinstdelning, där mer tillfaller oss som medlemmar, vilket jag tycker är fantastiskt, säger Anette och avslutar;

– En kubikmeter virke levererad till Norra Skog slutar inte växa – och är lönsammare än att ha pengarna på banken.

Förslaget om vinstdelningen lades fram av Norra Skogs styrelse. I maj månad 2022 fattas det formella beslutet av föreningens medlemmar – i sann demokratisk och kooperativ anda har varje medlem var sin röst.
 

Våra vanligaste frågor om vinstdelningen

Intresset är stort kring hur vinstdelningen kunnat bli möjlig och vad det innebär för den enskilde medlemmen. Här kan du läsa svaren på några av de vanligaste frågorna i ämnet.

Läs mer

Äkta Hållbarhet

Äkta hållbarhet uppnås när affärsidéen och verksamheten bidrar till sociala förbättringar, ekonomisk tillväxt och en oförstörd miljö både idag och för kommande generationer.
Norra Skogs unika ställning och förmåga att uppnå äkta hållbarhet beror främst på fyra saker;
• En förnybar råvara som binder koldioxid.
• Produkter som är miljövänliga och biologiskt nedbrytbara.
• Ett kooperativt ägande som utgörs av en mångfald av privata skogsägare med ett personligt engagemang, hög kompetens och långsiktighet i sitt skogsbruk.
• En möjlighet att hjälpa enskilda privata skogsägare att vara aktiva i sitt skogsbruk.

 

5 skäl till aktivt skogsbruk

• Aktivt brukad skog ger störst klimatnytta
En skog som brukas aktivt växer och binder mycket koldioxid. När träden avverkas gör de nytta genom att ersätta fossila råvaror som betong, stål och olja. Det kallas substitutionseffekt. En skogsfastighet på 50 hektar i Sydsverige klimatkompenserar för 40 svenskars årliga utsläpp genom att skogen ständigt förnyas.

• Aktivt brukad skog ger störst samhällsnytta
Förutom stora exportvärden skapar ett aktivt brukande av skogen arbetstillfällen både i skogen och i angränsande sektorer, vilket bidrar till en levande landsbygd. Detta möjliggör inte bara för fler att bosätta sig där man önskar, utan en levande landsbygd är också en förutsättning för att förse landet med virke, mat, energi och förnybara produkter på ett hållbart sätt.

• Vi får mer och mer skog
De senaste 100 åren har volymen skog fördubblats, från 1,5 miljarder kubikmeter till tre miljarder. Samtidigt har vi använt sex miljarder kubikmeter till förnybara produkter och bioenergi. 2021 finns det till exempel 25 miljoner barrträd i Sverige som är över 200 år gamla och för varje avverkat träd återplanteras minst två nya.

• Positiva trender för biologisk mångfald
Ungefär hälften av Sveriges skogar ägs av 330 000 enskilda privata skogsägare, alla med olika småskaliga arbetssätt. Det bidrar positivt till att skapa mångfald i skogarna. Sedan början av 1990-talet ser vi positiva trender för miljöer som är viktiga för biologisk mångfald:
- Hård död ved: +100 procent. 
- Äldre lövrik skog: +50 procent
- Gammal skog: +70 procent. 
- Grova lövträd: +100 procent.
- Åtta miljoner fler fågelpar i skogarna sedan 1998.

• En stor del av skogen brukas faktiskt inte
Hela 27 procent av skogsmarken brukas inte, till förmån för andra ekosystemtjänster. Av den obrukade marken består en tredjedel av formella avsättningar. Övriga består av frivilliga avsättningar, hänsynsytor och lågproduktiv skogsmark.
Källor: SLU Riksskogstaxeringen, SCB, Naturvårdsverket, LRF.