Gör om och gör rätt, regeringen!
Ett aktivt skogsbruk är ryggraden i svensk ekonomi och välfärd, samt vägen till en hållbar framtid. Nu måste regeringen visa sin handlingskraft och ta ansvar för det svenska skogsbruket.
Datum: 2022-02-18
Skogsstyrelsen skärper nu tillämpningen av artskyddet och framöver ska varenda fågel skyddas från störning vid jord- och skogsbruk. Det kommer att drabba Sverige oerhört hårt och helt slå ut landets familjeskogsbrukare. Norra Skog kräver att regeringen tar sitt ansvar och agerar omedelbart.
Vi har under lång tid varnat för att Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen kommer att få mycket allvarliga konsekvenser, inte bara för skogsbruket utan för hela samhället. Grundproblemet är att regeringen 2007 lade samman två EU-direktiv (art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet), varav det ena direktivet ger särskilda djur- och växtarter ett strikt skydd, medan det andra som omfattar alla vilda fåglar är mer flexibelt. På så sätt fick båda bestämmelserna ett strikt skydd i svensk lagstiftning.
I juni 2016 skickade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket en skrivelse till regeringen med en uppmaning om att utreda artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker. Trots detta har regeringen inte tagit frågan på tillräckligt stort allvar. Denna politiska handfallenhet och avsaknaden av handlingskraft har därmed orsakat dagens ohållbara situation för svenska skogsägare.
Konsekvenserna kommer att bli enorma för hela samhället och det småskaliga skogsbruket riskerar att slås ut helt. Det här är ett resultat av en praxisutveckling som varken EU eller den svenska lagstiftaren egentligen har strävat efter. När komplicerad lagstiftning blandas ihop och politikerna inte ser problematiken och tar tag i situationen, blir det stora ekonomiska konsekvenser för både enskilda och staten.
Till detta ser vi nu att våra medlemmar får förelägganden från Skogsstyrelsen om att genomföra kostsamma och komplicerade inventeringar. Här tar Skogsstyrelsen ett eget initiativ. Utan varken ny praxis eller ny lagstiftning försöker myndigheten vältra över på enskilda skogsägare att lokalisera varenda fågel, varenda fågelbo och inte bara artbestämma, utan även könsbestämma fåglarna.
Därefter fattar Skogsstyrelsen beslut om förbud att utföra åtgärder i skogen. Skogsägaren ska alltså gräva sin egen grav. Som vi ser det, är det inte korrekt att myndigheten ska vältra över utredningsansvaret på enskilda skogsbrukare. Det finns inget i lagstiftningen om att det här har varit avsett.
Att det finns fåglar i skogen är en självklarhet. De flesta skogsägare tar hänsyn till dem genom frivilliga avsättningar och generell miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Artskyddsförordningen påverkar all markanvändning. Den påverkar inte bara skogsbruk, utan även jordbruk, gruvor, vägbyggen, vindkraftsanläggningar med mera.
Den situation som nu uppstått är ohållbar, det håller till och med Skogsstyrelsens generaldirektör med om. Ett aktivt skogsbruk är ryggraden i svensk ekonomi och välfärd, samt vägen för att ställa om till en hållbar framtid. Regeringen måste nu visa handlingskraft.
Gör om, gör rätt!
Torgny Hardselius, styrelseordförande, Norra Skog
Ida Nyberg, jurist, Norra Skog
Vi har under lång tid varnat för att Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen kommer att få mycket allvarliga konsekvenser, inte bara för skogsbruket utan för hela samhället. Grundproblemet är att regeringen 2007 lade samman två EU-direktiv (art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet), varav det ena direktivet ger särskilda djur- och växtarter ett strikt skydd, medan det andra som omfattar alla vilda fåglar är mer flexibelt. På så sätt fick båda bestämmelserna ett strikt skydd i svensk lagstiftning.
I juni 2016 skickade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket en skrivelse till regeringen med en uppmaning om att utreda artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker. Trots detta har regeringen inte tagit frågan på tillräckligt stort allvar. Denna politiska handfallenhet och avsaknaden av handlingskraft har därmed orsakat dagens ohållbara situation för svenska skogsägare.
Konsekvenserna kommer att bli enorma för hela samhället och det småskaliga skogsbruket riskerar att slås ut helt. Det här är ett resultat av en praxisutveckling som varken EU eller den svenska lagstiftaren egentligen har strävat efter. När komplicerad lagstiftning blandas ihop och politikerna inte ser problematiken och tar tag i situationen, blir det stora ekonomiska konsekvenser för både enskilda och staten.
Till detta ser vi nu att våra medlemmar får förelägganden från Skogsstyrelsen om att genomföra kostsamma och komplicerade inventeringar. Här tar Skogsstyrelsen ett eget initiativ. Utan varken ny praxis eller ny lagstiftning försöker myndigheten vältra över på enskilda skogsägare att lokalisera varenda fågel, varenda fågelbo och inte bara artbestämma, utan även könsbestämma fåglarna.
Därefter fattar Skogsstyrelsen beslut om förbud att utföra åtgärder i skogen. Skogsägaren ska alltså gräva sin egen grav. Som vi ser det, är det inte korrekt att myndigheten ska vältra över utredningsansvaret på enskilda skogsbrukare. Det finns inget i lagstiftningen om att det här har varit avsett.
Att det finns fåglar i skogen är en självklarhet. De flesta skogsägare tar hänsyn till dem genom frivilliga avsättningar och generell miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Artskyddsförordningen påverkar all markanvändning. Den påverkar inte bara skogsbruk, utan även jordbruk, gruvor, vägbyggen, vindkraftsanläggningar med mera.
Den situation som nu uppstått är ohållbar, det håller till och med Skogsstyrelsens generaldirektör med om. Ett aktivt skogsbruk är ryggraden i svensk ekonomi och välfärd, samt vägen för att ställa om till en hållbar framtid. Regeringen måste nu visa handlingskraft.
Gör om, gör rätt!
Torgny Hardselius, styrelseordförande, Norra Skog
Ida Nyberg, jurist, Norra Skog