Ge växtkraft till både träd och krona

Röjning är en åtgärd som ger skogen utrymme att växa, och kan på sikt ge oss en mer levande och tillgänglig natur - men hur ser det ut i våga skogar idag? Och vad kan göras bättre?

Text & foto: Victor Lundberg

Datum: 2021-08-16

Norra Skog
Att ungskogsröja sin skog innebär en av de tidiga skötselåtgärderna där en skogsägare kan forma skogens innehåll och hjälpa dess tillväxt. Näst efter föryngring kan röjning ses som den viktigaste åtgärden och har visat sig leda till stabilare och växtligare ungskogar. Trots detta finns stora röjningsbehov i landets produktionsskogar, och många skogliga aktörer är överens om att kunskapen om röjningens fördelar behöver spridas i större utsträckning för att gynna ekonomiska mål, sociala värden och miljövärden.

"Behoven av röjning är enorma", säger Henrik Gillblad som är produktionsansvarig för skogsvård i Norra Skogs fältområde Väst. "När jag är ute längs vägarna ser jag röjningsbehov överallt."
Henrik Gillblad har arbetat med att ta fram skogsskötselinstruktioner riktade till de entreprenörer som kontrakteras av Norra Skog - däribland instruktioner för röjning. Han har själv ägnat sig åt röjning i nästan trettio år och menar att det finns många vinster med att röja sin skog, inte minst att det rustar skogen för väder och vind.
"Vi får en stormsäkrare skog. Varje träd som vi röjer fram får mer luft runt sig och en bättre dimensionsutveckling i diameter. Det gör skogen säkrare och tåligare redan från ung ålder, och det har blivit allt mer viktigt i och med höststormarna som vi sett senaste åren. Det minskar också risken för snöskador och efterföljande insektsskador."

Framskjuten kostnad

Väl utförd röjning i rätt tid kan bland annat leda till snabbare större diametertillväxt och bättre virkeskvalitet, vilket Henrik Gillblad menar leder till att gallring kan utföras tidigare än i en oröjd skog eller i en skog där man röjt för sent.

"Uppskattningsvis har de allra flesta fastigheter ett röjbehov, och ju längre vi skjuter på röjningen desto högre blir kostnaden. Gallring och slutavverkning försenas och vi får en sämre kvalitet på skogen." En stor anledning till att läget ser ut som det gör tror han är en kostnadsfråga.

"Det kostar pengar. Man ser på sin skog och tänker att där skulle jag ha röjt för 10-20 år sedan, och när man väl röjer så blev det jättedyrt. Så man vill man inte röja något mer. Vi på Norra Skog förespråkar att man röjer en del av det som är ”för sent” och så röjer vi de yngre skogarna i tid istället. Annars hamnar vi på efterkälken hela vägen", förklarar Henrik Gillblad.

Ökade röjbehov

Henrik Gillblads uppskattning av röjningsbehoven i landet bekräftas av uppgifter från Skogsstyrelsen. 1993 förändrades skogsvårdslagen till att lägga mer ansvar på den enskilda skogsägaren när bland annat röjningsplikten togs bort för att gynna ett friare skogsägande, och sedan dess har man från myndighetens sida sett fler allt för täta ungskogar och områden som lämnas oröjda.
"Det har gått upp och ner med röjningen, och det skiljer sig väldigt mycket mellan markägare, säger Cecilia Persson som arbetar på Skogsstyrelsen och är specialist i frågor som gäller skogbruk kopplat till rennäring. "Vi gör röjningsanalyser som vi skickar ut till markägare där vi misstänker stora röjningbehov. Objekt som ligger besvärligt till blir ofta eftersatta, träden blir för grova och svårröjda."

Norra Skog

Många gynnas

Cecilia Persson arbetar i nära dialog med representanter mellan de två näringarna, bland annat med Sametinget, samebyar och Svenska Samernas Riksförbund, för att underlätta att bägge ska kunna samexistera. Välröjda skogar är en viktig del i den processen menar hon.

"Det blir väldigt svårframkomligt både för renarna och renskötarna i dåligt röjda skogar. En oröjd skog i närheten av en hage eller flyttled är väldigt besvärlig."

Rovdjur som lättare kan hålla sig dolda i tät skog är ett problem till följd av undermålig röjning, men en av de allvarligaste konsekvenserna är att det  hämmar tillgången till föda. Röjningen gör att träden i beståndet får mer ljus inte behöver konkurrera lika hårt om näringen, och det skapar också en mer gynnsam miljö för undervegetation, mossor, marklavar och hänglavar – livsviktiga näringskällor för renen och andra djur. Att glesa ut bestånd gör också att risken för allvarliga skogsbränder minskar. En annan effekt är att skogen blir mer framkomlig och i mångas ögon vackrare.

Mersmak för röjning

Norra Skog har tillsammans landets övriga skogsägarföreningar samt LRF varit involverade i det nationella projektet Mersmak Röjning som syftar till att informera om röjningens fördelar och inspirera skogsägare att röja i sina bestånd. Erika Nilsson är medlemsstrateg på Norra Skog och ansvarar för föreningens utbildningsportal Skogsskolan.

"På grund av pandemin har inledningsträffarna i Mersmak Röjning genomförts digitalt, men till hösten hoppas vi kunna genomföra träffar ute i verkligheten."

Sedan projektet drog igång under våren har hon sett ett ökat intresse för utbildningar om röjning och hon upplever att många är nyfikna och vill lära sig mer.

"Många har frågor om röjning. Till exempel hur ser jag i min skog att det är dags att röja? Eller hur mycket kan jag röja som hobbyröjare? Om jag har fyra veckor semester, hinner jag röja det jag ska eller ska jag leja någon för jobbet? Det här kan man få svar på i vår kunskapsportal, eller så kan man självklart kontakta sin skogsinspektor för mer information om vad som är lämpligt i din skog", säger Erika Nilsson.

Vill du veta mer?

Erika Nilsson

Utbildningsstrateg Kunskapsportalen

070-254 98 48