Det svenska ordförandeskapet och skogen

Sedan den 1 januari 2023 och sex månader framåt är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet. Förutom stort fokus på kriget i Ukraina är regeringens ambition bland annat att slutförhandla EU:s klimatpaket Fit for 55 samt att verka för att EU snabbt minskar sitt beroende av rysk gas och andra fossila energikällor. Centrala områden är energifrågorna och den gröna omställningen med skogen som nyckelroll. Vi bad tre av våra EU-parlamentariker att sammanfatta vad det svenska ordförandeskapet bör fokusera på när det gäller den svenska skogen.

Datum: 2023-03-20


Nu har Sverige chansen att sätta agendan

Vid tolvslaget på nyårsafton inleddes det svenska ordförandeskapet i EU. Efter åtta år av rödgrönt styre har vi nu en svensk regering som kommer stå upp för ett aktivt och hållbart skogsbruk. Det behövs. Tyvärr visar den politiska debatten både i Sverige och Bryssel på en allt mer en snedvriden bild av skogsbruket. Den rödgröna regeringen visade upprepade gånger att de inte var villiga att stå upp för det svenska skogsbruket.
Det saknades både initiativ och reaktionsförmåga. Tidigare misstag får inte upprepas. För Moderaterna är förutsättningarna för det hållbara skogsbruket en avgörande fråga. Vi står upp för äganderätten, det nationella bestämmandet och en effektiv klimatpolitik. Då är det hållbara skogsbruket en nyckel.
Nu har Sverige chansen att sätta agendan och det är då avgörande att vi gör det med självförtroende. Svenska skogsägare bidrar varje dag till såväl svenskt klimatarbete som jobb och tillväxt. Det är något som Europa kan lära mycket av. 

/Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker (M).


Antar regeringen skogsutmaningen?

När klockan ringde in 2023 blev Sverige ordförande för ministerrådet. Låt ordförandeskapet nu bli den väckarklocka som behövs för att Sveriges regering ska ta ett större ledarskap i EU-samarbetet – långt utöver de närmaste sex kritiska månaderna.
Sverige behöver leverera på en högre nivå än hittills; vi måste se till att komma in mycket tidigare i processerna för att forma lagförslagen som påverkar skogsbruket, och stå upp för de svenska skogsintressena. Ett förespråkande av aktivt skogsbruk och ett starkt stöd för skogsägarna måste stå högt på agendan.
Under 2022 jobbade jag hårt med EU:s skärpta klimatregelverk, där jag särskilt tryckte på vikten av ett aktivt skogsbruk och att EU inte ska detaljreglera skogsbruket. Under 2023 kommer jag att kraftfullt jobba för att bioenergi från skogsrester ska klassas som hållbart, att förslaget om restaurering av natur görs om för att anpassas bättre till varje land – och för att respektera markägare och äganderätten.
Jag hoppas regeringen gör detsamma och tar vara på ordförandeskapet – för skogens, för Sveriges och för Europas skull.

/Emma Wiesner, EU-parlamentariker (C).


Nytt år och nya utmaningar

Skogen har stått i fokus i EU-politiken under de senaste åren och det svenska skogsbruket påverkas av en hel del tung lagstiftning som det svenska ordförandeskapet kommer att behöva hantera.
Även om vi har den nästan oöverstigliga pedagogiska utmaningen att få kollegor i Bryssel att förstå det svenska skogsbruket, tycker jag att det rört sig åt rätt håll under det senaste året. Från de nordiska länderna har vi en stark partiöverskridande front i skogsfrågorna. Mycket arbete kvarstår för att säkra skogsindustrins förutsättningar, men de allra allvarligaste farhågorna har kunnat avvärjas. Jag är dock optimistisk inför framtiden.
Jag slutförhandlar just nu den nya EU-lagstiftningen för hållbara flygbränslen, där en viktig del har varit att få med biobränslen från skogsbruket i definitionen av hållbara flygbränslen. Det ser mycket positivt ut och när Sverige nu sätter sig på andra sidan förhandlingsbordet hoppas jag att vi får lagstiftningen på plats så snart som möjligt.

/Erik Bergkvist, EU-parlamentariker (S).