En rad skadesvampar angriper tall och gran i ett nytt och mycket aggressivt mönster. Det handlar framförallt om törskate och gremmeniella, men även knäckesjuka, snöskytte, granrost, grankotterost och skvattramrost förekommer. Redan för ett tjugotal år sedan upptäckte bland annat Skogsstyrelsens fältpersonal och Riksskogstaxeringen stora skador i skogen och på senare år har skadorna ökat i omfattning. Hårdast drabbat är landets två nordligaste län där upp mot en fjärdedel av all ungskogsareal mellan 18 och 28 år är i dåligt skick. Det handlar om 95 000 hektar skog.
Snöskytte
En utmaning
Norra Skogs inspektorer i Norrbotten har noterat en ökning, kanske delvis beroende på en ökad medvetenhet, av skadesvampar de senaste 30 åren. Markägare uppmanas att vara väldigt aktiva och ta bort alla skadade träd vid röjning och gallring för att motverka fortsatt utbredning och främja de friska stammarnas tillväxt.
» Vid kusten är skadornas omfattning mildare medan inlandet, Övertorneå och norrut är hårt drabbat. Det gäller att tänka igenom vilket trädslag man ska satsa på vid föryngring. Min kollega i Övertorneå satte sin sista tall för ca 25 år sedan. Istället blir det lärk, gran och contorta. I vissa områden där det är mycket svampsjukdomar är det en utmaning att kunna ha ett produktivt skogsbruk, säger Ragna Sjöberg, skogsinspektor i Kalix.
Ragna Sjöberg, skogsinspektor i Kalix.
Aggressivt sätt
Enligt Skogsstyrelsens rapport ”Multiskadad ungskog i Västerbottens- och Norrbottens län” har skadesvamparna börja uppträda på ett mer aggressivt sätt. De två varianterna av törskate, Cronartuium flaccidum och Peridermium pini har länge florerat i området och brukar vanligtvis angripa äldre tallar, men nu angrips även yngre träd. Granrost och skvattramrost brukar slå till enstaka år med intervaller om 15-20 år. Nu är läget ett annat och skadesvamparna dyker upp årligen. Det är en stor påfrestning på de infekterade granarna som växer mycket dåligt och ofta dör.
Stora betesskador
Den multiskadade skogen brukar drabbas av en kombination av svampangrepp och viltbetesskador. Årets älgbetesinventering, Äbin, visar att 12 procent av de tallar som står i ungskog i norra Sverige skadades av älg och andra hjortdjur under året, vilket är långt över de nationella målen på fem procent. I Norra Skogs område innebär skadorna en årlig förlust på över 5,3 miljoner fastkubikmeter.
Betesskada
Vinterstråk
Johan Lidgren, skogsinspektor i västra Jämtland, upplever att betesskadorna har ökat i vissa områden de senaste fem åren.
»Vi har områden där vi har jättesvårt att satsa på tallskog överhuvudtaget. Det är lokala variationer men där älgen har sina vinterstråk är förutsättningarna mycket dåliga. Vi försöker gardera oss och blanda in planterad gran i fröföryngringarna men det är tyvärr inte optimalt för marken. Ren tallplantering är extremt vanskligt i de här områdena. En stor bidragande problematik för den privata skogsägaren är att skogsbolagen satsar enbart på contortaföryngring i dessa områden, med konsekvensen att älgarna söker sig till andra marker. Den enskilda skogsägaren som vill sätta rätt trädslag på rätt mark drabbas hårt och får ibland allt förstört, säger Johan.
Johan Lidgren, skogsinspektor i västra Jämtland.
Varmare klimat
Det kan finnas många förklaringar till vad ökningen av multiskadad skog beror på. Men det behövs bättre dataunderlag och forskning som reder ut orsakerna. Enligt Skogsstyrelsens rapport kan skadorna ha ett samband med klimatförändringar eftersom svamparna trivs när det blir varmare och fuktigare. Även granbarkborre och snytbagge får bättre förutsättningar i ett varmare klimat.